Fria Tidningen

Här är Europas livsfarliga gränser

Stängsel med taggtråd, beväpnade vakter eller en livsfarlig båttur över Medelhavet. Det är några av de hinder många flyktingar måste förbi på väg till Europa. 29 000 personer beräknas ha dött på vägen de senaste 15 åren. Fria Tidningen kartlägger Europas livsfarliga land- och havsgränser.

De hade tagit sig från Irak, genom Turkiet, och kom fram till den bulgariska gränsen i mars. En gräns som bland annat består av stängsel med taggtråd. De var tolv, alla tillhörande Iraks yasidiska minoritet, och hoppades på att få söka skydd i Europa.

Men de stoppades av bulgariska gränsvakter. Istället för att låta männen söka asyl valde gränsvakterna att beslagta deras saker och misshandla dem grovt.

Två av männen skulle dö innan de fått möjlighet att söka asyl.

De hittades med allvarliga skador från misshandeln, och kraftigt nedkylda, på den turkiska sidan av gränsen.

De yasidiska männen är två av många som har dött under flykten till Europa.

De flesta migranter tar sig till Europa via Medelhavet, drygt 220 000 personer kom den vägen förra året. 3 500 kom dock aldrig fram. De dog eller försvann på vägen, enligt FN-organet UNHCR. Hittills i år har 1 800 personer dött eller försvunnit på havet, på flykt till Europa.

När det gäller migration och dödsfall vid Medelhavet finns statistik, men sämre är det när det gäller dödsfall vid Europas landgränser, trots att många kommer den vägen.

Förra året kom drygt 37 000 personer till EU via Balkanländerna, vilket är en ökning med 87 procent jämfört med året innan. Drygt tusen personer kom också via Ukraina och Vitryssland. Men det är ännu fler som tar sig över havet, där är ökningen 300 procent.

– Fler tar sig över havet eftersom det är så svårt att ta sig över landgränserna, på grund av alla murar och stängsel, säger William Spindler, talesperson för UNHCR.

Bulgarien har byggt stängsel med taggtråd vid sina gränser, likadant ser det ut vid landgränsen mellan Grekland och Turkiet. Den gränsen är också tungt bevakad av polispatruller, enligt William Spindler.

Bulgariens gränser är dock långa och stängslet täcker inte alla landets gränser,

– Man kan komma in i landet över bergen, men det är en livsfarlig väg. Man kan gå vilse under natten, vi har också hört om smugglare som våldtar och rånar migranterna. Det är väldigt farligt, men en del klarar det, säger William Spindler.

Även de spanska enklaverna Ceuta och Melilla omges av höga stängsel, under stark bevakning av marockansk polis på ena sidan och spansk polis på den andra.

Ett av få sätt att ta sig över Europas landgränser är att ta hjälp av flyktingsmugglare. Ett annat är att gömma sig under bussar eller i lastbilars lastutrymme, ibland hos ovetande förare.

Hur många som dör, skadas eller försvinner under sina försök att ta sig landvägen in i Europa vet ingen exakt.

De europeiska staterna för ingen samlad statistik över dödsfallen vid sina gränser. Internationella migrationsorganisationen (IOM) lyfter problemet i sin rapport Fatal Journeys (2014). Kunskapen om vad som hänt migranterna finns utspridd hos alla de gränsvakter, poliser, sjukhus, rättsläkare, bårhus och begravningsplatser som möter migranterna eller hittar eller har hand om deras kroppar – men det är ingen som samlar in och sammanställer.

Viss statistik förs dock i olika länder, men Internationella migrationsorganisationen menar att statistiken brister eftersom det i vissa fall inte offentliggörs hur man räknat, i andra fall är statistiken mer slumpvis än heltäckande.

Ansvaret för att räkna alla som dör eller försvinner vid gränserna bärs istället upp av journalister och aktivister.

Internationella migrationsorganisationen lyfter fram tre viktiga projekt som kartlägger dödsfallen:

• Organisationen United i Amsterdam, som skapat en omfattande lista över 14 600 personer som har dött vid EU:s land- och vattengränser mellan 1993 och 2012.

• Den franska journalisten och dokumentärfilmaren Gabriele Del Grandes blogg Fortress Europa. Han har sammanställt 19 144 dödsfall sedan 1988.

• The Migrant Files, som drivs av en grupp journalister som ville dubbelkolla och utveckla statistiken från United och Fortress Europa. Resultatet är en interaktiv webbsida och databas med uppgifter om vad som hänt 29 000 människor som dött under flykten till Europa sedan år 2000.

Det finns problem även med aktivisternas och journalisternas statistik. Den utgår från nyhetsartiklar, vilket innebär att till exempel händelser som inte fått mediebevakning riskerar att missas.

Tittar du i The Migrant Files databas hittar du tusentals artiklar som beskriver var, när och hur varje person dött. Vissa dödsfall är direkt kopplade till gränsen – människor som dött av taggtrådsstängslen vid Ceuta och Melilla, andra som har skjutits eller misshandlats till döds i Italien, Grekland, Spanien eller av nordafrikanska gränsvakter.

Men de flesta av dödsfallen är mer indirekt kopplade till gränserna, och handlar om människor som har svultit ihjäl i den algeriska öknen, dött när de klamrat sig fast under bussar och lastbilar på färd mellan europeiska länder eller drunknat under båtfärden över Medelhavet. Andra har dött av uttorkning eller kvävts ihjäl i containrar.

Många har dött på väg till Europa, men långt från dess gränser, som vid gränsen mellan Sudan och Libyen.

Internationella migrationsorganisationen konstaterar att det är vanligare att dö av själva gränsen om man tar sig landvägen, än det är havsvägen. Vid havsgränserna dör de flesta av indirekta orsaker, som drunkning, även om det även finns exempel där människor skjutits till döds vid havsgränserna.

UNHCR kräver att mänskliga rättigheter upprätthålls vid gränserna.

– Vi ser hur man använder ”push backs”, att människor som försöker komma in fysiskt motas iväg och skickas tillbaka till sina hemländer. Det är olagligt och det är att riskera människors liv, säger William Spindler.

Fakta: 

Så tar sig flyktingar till Europa

Antalet flyktingar som tar sig över Medelhavet ökar stort (med runt 300 procent), det gör även antalet flyktingar som tar sig över Svarta havet (ökar med 193 procent) och antalet flyktingar som tar sig genom Balkan (ökning med 87 procent).

Antalet flyktingar som tar sig via Europas östra gränser minskar dock med 14 procent.

Många tar sig också till Europa med flyg, med exempelvis falska pass eller genom olika former av visum för att sedan stanna kvar och söka asyl.

Källa: Frontex februari 2015, UNHCR

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu