Lång kamp för att få svensk läkarlegitimation | Fria.Nu
  • Remzije Asllani, läkare från Kosovo, jobbar som undersköterska på äldreboende, men har inte gett upp hoppet om att få ut sin svenska läkarlegitimation.
  • Hamza Alkhedr från Syrien tog sin läkarexamen i Ukraina i maj 2012. Sedan dess har han kämpat för att få jobba som läkare i Sverige.
Fria Tidningen

Lång kamp för att få svensk läkarlegitimation

De är båda läkare och kommer från vitt skilda länder – men här i Sverige har de samma problem. Kampen för att få en svensk läkarlegitimation har pågått i flera år för Remzije Asllani och Hamza Alkhedr. Men de vägrar ge upp sitt yrke.

Remzije Asllani fick nyligen beskedet att hon inte får en plats på kompletterande utbildningen för utländska läkare som bland annat ges vid Göteborgs universitet. Det är bara 16 platser totalt på ett år och hon hamnade till slut på reservplats nummer fyra, väldigt nära en hägrande utbildningsplats. Hon berättar att hon grät när hon fick beskedet och hon gråter när hon tänker på den långa kamp hon fört för en svensk läkarlegitimation.

I väntan på att drömmen ska bli verklighet jobbar hon som undersköterska på ett äldreboende i Halmstad. Hon är nöjd med sitt jobb och för de äldre och för kollegorna är det ett extra stöd att ständigt ha en läkare närvarande på avdelningen. Men situationen för Remzije Asllani är frustrerande.

– Jag kommer att fortsätta kämpa för att få mitt yrke tillbaka. Om det så tar fyra år till så vägrar jag ge upp. Jag har investerat hela mitt liv i det här yrket, säger hon.

I Halmstad, liksom i de flesta andra städer i landet, är bristen på läkare i perioder stor. Landstingen tvingas använda stafettläkare för att fylla upp luckor där det saknas läkare med framför allt specialistkompetenser.

Just specialistkompetens som läkare var det som Hamza Alkhedr försökte skaffa sig innan han hals över huvud tvingades fly från Raqqa i Syrien i december 2013. Bara några månader senare förvandlades hans hemstad till en krigszon.

Det var gynekologi han inriktade sig mot och det är fortfarande hans mål när han nu drygt ett år efter flykten kämpar för en läkarlegitimation. Hans betyg ligger sedan åtta månader hos Socialstyrelsen i väntan på validering. Han är frustrerad över att allt tar lång tid.

– Jag fick först vänta flera månader på Migrationsverket innan jag fick beslut om uppehållstillstånd. Nu har jag väntat i ytterligare åtta månader på validering hos Socialstyrelsen. Varför ser systemet ut så här? Sverige har läkarbrist och behöver mig och mina kollegor, säger han.

När betygen väl blivit validerade väntar näst steg: att konkurrera med Remzije Asllani och de hundratals andra om de få åtråvärda platserna på kompletteringsprogrammet för läkare. För båda två finns också möjligheten att göra det så kallade Tule-provet, som är ett medicinskt kunskapsprov för läkare från länder utanför EU. Remzije Asllani kommer att göra provet i februari och har redan pluggat under lång tid för att förbereda sig för det.

Hade de kommit från ett EU-land hade allt sett annorlunda ut. Det är bara av medborgare utanför EU som det krävs kunskaper i svenska motsvarande gymnasienivå, svenska B, Tule-prov eller kompletterande utbildning.

– Det är en stor orättvisa i systemet som jag önskar att Socialstyrelsen tar bort. Chanserna ska vara lika för alla. Och vad händer om Kosovo kommer med i EU? Ska allt ändras för mig då? Jag är ju fortfarande samma person med samma kompetens, säger hon.

Hamza Alkhedr har många förslag på hur systemet kan förändras så att fler internationella läkare kan börja jobba tidigare:

1. Framför allt är det handläggningstiden hos Socialstyrelsen som behöver kortas. Det skulle göra en stor skillnad.

2. Inrätta fler kurser i svenska som är speciellt utformade för akademiker, och allra helst för respektive yrkesgrupp. Då skulle fler klara språket snabbare, kanske på 6–9 månader, tror han.

3. Öka tillgängligheten till Tule-provet. Öppna för fler provomgångar under året och lätta på begränsningen på tre provförsök totalt.

4. Erbjud kurs förlagd på sjukhus som innehåller teori och praktik, som en förberedelse för Tule-provet. Det skulle göra att fler klarar provet.

5. Öka antalet utbildningsplatser på den kompletterande utbildningen för utländska läkare.

Under tiden väntar han i Tidaholm utanför Skövde på att tiden ska gå. Och han är inte ensam. Enbart från Syrien är det omkring 300 läkare i Sverige som väntar på att få börja jobba. I Halmstad känner Remzije Asllani till en handfull personer som är i samma situation som henne.

– Men några har redan gett upp. Alla orkar inte kämpa under många år utan hamnar i andra branscher, säger hon.

Annons

Rekommenderade artiklar

Deras lycka byttes mot byråkratisk mardröm

Det som började som en ljuv kärlekshistoria slutade i en byråkratisk återvändsgränd. Nurten Tuncel är hemma i Mölndal medan hennes man lever som flykting i Grekland. Den politiska situationen i Turkiet och svenska regler står nu i vägen för deras kärlek.

Göteborgs Fria

Sverigefinnar kämpar för sina rättigheter

6 december är Finlands 100-åriga självständighetsdag. Satu Rekola från Göteborgs sverigefinska råd vill uppmärksamma behovet av sverigefinska skolor, förskolor och äldreomsorg.

Göteborgs Fria

© 2019 Fria.Nu