Läkarbrist trots arbetslösa läkare | Fria.Nu
  • – Jag uppskattar att cirka 300 personer per år skulle klara utbildningarna och kunna komma in snabbare på arbetsmarknaden än de gör nu, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund.
Fria Tidningen

Läkarbrist trots arbetslösa läkare

Trots att Sverige har läkarbrist får många läkare med utländsk utbildning och arbetserfarenhet vänta i flera år innan de kan börja jobba. Processen för att bli godkänd är alldeles för komplicerad, enligt Sveriges läkarförbund.

Läkare med legitimation från ett land utanför EU måste ta sig igenom en svårnavigerad byråkrati för att få arbeta i svensk sjukvård.

– Jag uppskattar att cirka 300 personer per år skulle klara utbildningarna och kunna komma in snabbare på arbetsmarknaden än de gör nu, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund.

Enligt henne tar det cirka 3,5 år och många gånger uppemot 7 år att få svensk legitimation för läkare som redan är utbildade och har arbetslivserfarenhet i länder utanför EU.

För läkare som kommer från länder inom EU eller EES är processen mycket snabbare. Då krävs bara en ansökan genom Socialstyrelsen med dokumentation om bland annat utbildning och tidigare anställning. I nuläget krävs heller inget bevis på läkarens svenskakunskaper. Heidi Stensmyren menar att vägen in i svensk sjukvård är mycket svårnavigerad med för många olika myndigheter som delar på ansvaret för att läkare med utländsk legitimation ska bli färdigutbildade.

– Första utmaningen är att få sitt ärende prövat. Från att de skickar in sina papper till att Socialstyrelsen öppnar dem och startar ärendet kan det ta uppemot 11 månader.

Den andra utmaningen är att få plats på en språkutbildning som genomförs av staten.

– Det måste vara en speciell språkkurs som är branschanpassad för det språkbruk som används i vården. Det kan ta lång tid innan de får plats då de inte ordnas tillräckligt ofta.

Språkutbildningarna genomförs endast på tre orter i Sverige: Stockholm, Linköping och Göteborg.

Det tredje problemet är att det är väldigt svårt att få praktik inom hälso- och sjukvården.

– Det ska vara någon som tar emot en och som har kapacitet att ha någon som kan gå bredvid praktikanten. Det är långa väntetider.

För svenskutbildade läkare är praktiken inbäddad i utbildningen.

Efter det ska alla läkare göra allmäntjänstgöring på sjukhus, en så kallad AT, för att få sin läkarlegitimation.

– Alla läkare väntar nio månader i snitt och det är i ett land där vi påstår att vi har läkarbrist. Man är ju inte klar förrän man gått AT.

Men även här menar Heidi Stensmyren att processen är svårare för läkare med utländsk utbildning.

– Är man inte så bekant med den svenska arbetsmarknaden så tar det kanske ännu längre tid än genomsnittet.

Att läkarna slussas mellan för många olika myndigheter innan de får sin legitimation är ett av de största problemen, anser Heidi Stensmyren.

– Det här är ju väldigt svårt för individerna. Är man inte bekant med det svenska systemet så är det svårt att förstå och få ihop alla de här bitarna. Vi skulle helst se att det blir någon som har ett övergripande ansvar för det här.

På vilka sätt skulle denna process behöva förbättras anser ni?

– Individen bör ha en part att förhålla sig till, låt oss säga Socialstyrelsen. Sen krävs det att det öppnas upp för fler kompletteringsutbildningar. Det finns inte platser för alla i dag. Det behövs yrkesanpassad språkutbildning, det räcker inte att sitta på SFI. Sen behövs det fler praktikplatser i sjukvården. Det kanske staten skulle kunna subventionera att ta emot läkare som behöver komma in på arbetsmarknaden innan de har tagit sig igenom systemet.

Regeringen meddelade i maj att man satsar 10 miljoner kronor på att halvera tiden för utbildningsbedömning hos Socialstyrelsen. Cirka 10 nya handläggare ska anställas. Myndighetens hemsida ska göras om så att det blir lättare att förstå ansökningsprocessen.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Fria.Nu