Arktiska rådet har inte koll på sina kostnader | Fria.Nu
  • Den 24 april tog USA över ordförandeskapet i Arktiska rådet efter Kanada på Arktiska rådets ministermöte i Iqaluit, Kanada.
Fria Tidningen

Arktiska rådet har inte koll på sina kostnader

Arktiska rådet har funnits i 20 år men har ännu inte koll på sina totala kostnader, visar en granskning. ”Varje organisation bör ha kläm på sådana grundläggande omständigheter”, säger Rutger Banefelt på Riksrevisionen.

– Arktiska rådet är ett jätteviktigt internationellt organ, både för att ta fram kunskap om vad som händer med miljön i Arktis och för att erbjuda ett forum för att diskutera och komma fram till gemensamma lösningar på politiska frågor som dyker upp i regionen. Men Arktiska rådet har ett antal rätt stora utmaningar som de måste lösa för att kunna jobba effektivt de kommande åren, säger Rutger Banefelt på svenska Riksrevisionen.

Han har tillsammans med revisionsmyndigheterna i Norge, Ryssland, USA och Danmark granskat Arktiska rådet. Samarbetet påbörjades redan år 2012 med att varje myndighet granskade sitt eget lands arbete, vilket ledde till kritik mot den förra svenska regeringen för att inte få ut ett tillräckligt effektivt utbyte av medlemskapet i rådet. Men nu är alltså den första större granskningen precis avslutad och resultatet är nedslående. Det finns flera brister i den grundläggande organisationsstrukturen, som är i princip densamma som när rådet bildades för 20 år sedan.

– Samtidigt har verksamheten förändrats mycket, är mer omfattande och inkluderar en del verksamheter som inte fanns med när rådet startade, säger Rutger Banefelt.

Ett problem som lyfts fram är att det inte görs någon uppföljning av vad som händer med alla de rekommendationer som Arktiska rådet ger. Det saknas också en mekanism för att prioritera vilka projekt som Arktiska rådet ska satsa på. Projekten finansieras genom frivilliga bidrag från de enskilda medlemsländerna och i dag får i princip alla projekt som lyckas få finansiering också prioritet. Arktiska rådet har inte heller någon överblick över sina totala kostnader.

– Det hänger ihop med att varje projekt måste ragga sin finansiering. Arktiska rådet har ingen uppföljning av hur kostnadsutfallet totalt ser ut för rådet, säger Rutger Banefelt.

Arktiska rådet leds av ländernas utrikesministrar och i Sverige är det utrikesdepartementet, UD, som har huvudansvaret. Krister Bringéus arbetar på UD som regeringens arktiska ambassadör och håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att Arktiska rådets resurser kommer till bästa nytta och att arbetssätten inom organisationen förbättras. Dels mellan de sex olika arbetsgrupperna, som består mestadels av forskare och experter, dels kopplingen mellan de sex arbetsgrupperna och den politiska nivån med företrädare från departementen, säger han.

– Man måste notera att Arktiska rådet fortfarande är en relativt ung organisation som ständigt arbetar med sin organiska tillväxt. På senare år har detta arbete varit positivt. Senast under det kanadensiska ordförandeskapet har ett nytt arkivsystem införts.

Riksrevisionen uppmanar regeringen att ta initiativ till att bland annat effektivisera organisationen, skapa en bättre överblick över finansieringen och bättre rutiner för prioritering mellan olika projektförslag. Vad gör ni med de rekommendationerna?

– UD kommer att fortsätta stödja det pågående reformarbetet i Arktiska rådet genom ämbetsmannakommittén (SAO) och den grupp som hanterar institutionella frågor. Överblick av finansiering är en sådan fråga som Arktiska rådets sekretariat i Tromsö tittar närmare på och som Sverige stödjer.

Rapporten har skickats till riksdagen och regeringen ska återkomma med ett svar på myndigheternas rekommendationer.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu