Debatt


Marie Wallin • Beteendevetare och mamma från Fogdö
  • Eleverna på landsbygdsskolorna i Strängnäs har högre trivsel än genomsnittet för kommunens skolor, visar elevundersöningar.
Landets Fria

36,1 miljarder blir konstgjord andning

Samtidigt som samhället satsar stora summor på att locka fler till tätortsnära landsbygd, hotas landsbygdsskolor i exempelvis i Strängnäs kommun. Marie Wallin har startat en namninsamling för att stoppa avvecklingen av landsbygdsskolor, som hon menar hotar en levande landsbygd.

I landsbygdsprogrammet 2014–2020 satsas 36,1 miljarder kronor för att göra landsbygden till en attraktiv plats att bo och verka på. En tydlig urbanisering sker, men fler bosätter sig på mindre orter för att pendla till arbetet.

Vårt förändrade livsmönster medför ett behov av bättre infrastruktur och runt om i landet utreds möjligheter till dubbelspåriga järnvägar. Vid Svealandsbanan i Strängnäs pågår ett sådant arbete, vilket kostar cirka 1,3 miljarder kronor.

Bättre infrastruktur ger större möjligheter för familjer och småföretagare att bosätta sig på landsbygden där villorna har ett lägre pris. Där erbjuds bullerbykänsla, nära till natur, vatten, lanthandel och trygga små skolor.

I effektiviseringssyfte har dock flera landsbygdsskolor lagts ner och i Strängnäs ska det beslutas om de tre landsbygdsskolornas framtid. Fungerande skolor i området är viktigt vid familjers bostadsval och enligt Strängnäs översiktsplan ska bygden stå för 10 procent av tillväxten på 20 år.

Om skolorna blir kvar kommer inom kort 360 hus byggas i skolornas närhet. Villorna kommer att generera nya skattebetalare, fler elever och leda till att barnen knyter nya vänskapsband i sin närmiljö.

Fokuset inför beslutet ligger på att landsbygdsskolorna inte bedöms vara likvärdiga med kommunens övriga skolor. Klasserna anses vara för små, slöjd sker i samarbete med skolor i centrum och elevhälsan är inte på plats samtliga dagar.

Trots detta visar elevundersökningar att barnen vid landsbygdsskolorna trivs, känner sig trygga och upplever arbetsro. Resultatet är bättre än genomsnittsresultatet för hur elever vid samtliga av Strängnäs kommuns och rikets skolor upplever sin skolgång. Forskning visar att kvaliteten på Sveriges landsbygdsskolor är god och i Strängnäs kommun har skolorna bra resultat i de nationella proven.

Landsbygdsskolornas elevantal har minskat och kommunen menar att det är svårt att rekrytera behöriga lärare. Det tas ingen notis om att skolorna varit hotade i flera år och att de länge haft ett otydligt ledarskap med stor omsättning av rektorer. Lärare från hela kommunen har lyft till politikerna att lönerna är för låga, vilket leder till rekryteringsproblem för samtliga skolor i kommunen, då lärare erbjuds högre löner i grannkommunerna.

Osäkerhet kring skolornas framtid leder till en självuppfyllande profetia, då föräldrar och lärare inte vågar satsa på en hotad skola. Istället bör det tas ett långsiktigt beslut om skolornas framtid.

Kommunens tre landsbygdsskolor bör ses som en organisation med en enad, stolt rektor som tror på den lilla naturnära skolan. Kravet om ämnesbehörighet kan på kort sikt uppnås med ett samarbete mellan skolorna och långsiktigt lösas genom nyanställning i samband med pensionsavgångar. Profileringen som naturskola bör tydliggöras och stadsbarnen bör erbjudas busskort till skolorna. Då kommer elevantalet att växa inom en snar framtid.

Magdalena Cedering vid Uppsala universitet har forskat om skolnedläggningars konsekvenser för vardagsliv och samhälle på landsbygden och kunnat visa att landsbygdsskolor har en central roll för barns möjlighet att få vänner i området.

Cedering fann att barns sociala lek minskar då den skjuts upp till helgen om det inte finns någon skola i området, på grund av att det är tidskrävande att skjutsa barnen till kamraterna i stan.

I min kommun kommer barnen vid en nedläggning att välja olika skolor. Ett flertal barn har inte andra barnfamiljer som grannar.

En personlig reflektion är att det nog blir aningen trist att växa upp på landet om vännerna finns i centrum, trots de vackra miljöerna som främjar lek.

Politikernas fokus är på tok för snävt. De isolerar landsbygdsskolornas existens till en skolfråga och bortser från deras betydelse för bygdens invånare. Ambitionen att ha en likvärdig schablonartad skola dras in absurdum.

Möjligheterna ser olika ut för olika skolor och i debatten förminskas de resurser som den lilla naturnära skolan kan erbjuda.

Avveckling av landsbygdsskolor bygger på en förenklad retorik där vinster görs på kort sikt, inom ett specifikt budgetkonto.

I en större kontext påverkas tillväxten och möjligheten att profilera Sverige som ett land med en levande landsbygd. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) presenterar sig själv på regeringens hemsida med orden: ”Det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden. Jag ser de gröna näringarna, landsbygdsutveckling och regional tillväxt som viktiga delar i att skapa jobb och tillväxt i hela landet”. Hur attraktivt blir det att bo på en plats där barnens skola och nav för att skaffa vänner finns en eller två mil bort?

Skolavvecklingen går emot den övergripande samhällsplaneringen med utbyggnad av infrastruktur, bredband och kommunalt vatten. Om kommunerna får fortsätta att avveckla landsbygdsskolor, kan satsningen om 36,1 miljarder kronor liknas vid konstgjord andning.

Vi landsbygdsbor organiserar oss för att visa att det måste ges utrymme för något mer än det urbana tolkningsföreträdet. På namninsamling.se pågår nu den nationell aktionen Landsbygdsskolornas avveckling dödar på sikt idyllen om en levande landsbygd!

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu