• Lägergården Klostergårdens hus Malö och Sjöstugan. Som lägerledare jobbar man med barn med funktionsnedsättningar, som faller under rättighetslagen LSS, och för barn som lever i social eller ekonomisk utsatthet. Lägren hålls på helger och lov året om, på gårdar utanför stan, i regi av Göteborgs stad. ”De deltagare vi jobbar med behöver trygghet och kontinuitet, då krävs det att erfarna lägerledare är kvar i verksamheten” berättar Eva-Maria Eriksson och Sebastian Gunn.
Göteborgs Fria

Lägerledare kräver bättre arbetsvillkor

Göteborgs kommunala lägerledare jobbar utan skriftliga kontrakt och flera av dem får ingen ersättning för sovande jour. De har inte heller rätt till sjukersättning. Lägerledarefacket Göteborg ställer nu krav inför årets förhandlingar.

– Jag blev förvånad när jag började – man förväntar sig så mycket mer av ett kollektivavtal från Kommunal, säger Eva-Maria Eriksson, socionom, lägerledare och talesperson för Lägerledarefacket.

GFT skrev om lägerledarnas arbetsvillkor för exakt ett år sedan. Då var timlönen ännu lägre och Lägerledarefacket berättar att deras kamp förra våren gav visst resultat.

– Vi jobbade hårt i facket, förhandlade, gick ut i media och höll möten och manifestationer. Efter det omförhandlades vårt avtal och vi fick en förbättring. Men det är långt kvar till vårt slutliga mål, säger Eva-Maria Eriksson.

Lägerledarna jobbar vanligtvis under sommaren, på veckopass som är på 6,5 dygn. Ersättningen ges per dygn, men slår man ut den per timme ligger den på 58–93 kronor, inklusive nattillägg.

– Det är långt ifrån hur det borde vara, säger Sebastian Gunn, även han representant för facket, som har jobbat inom verksamheten i sex år. Det verkar som att man ser på vårt arbete som att det är något man gör lite halvideellt.

Det är endast vissa av lägerledarna som kan komma upp i den högre summan; de som utses till nattansvariga. Övriga lägerledare får ingen ersättning för natten, trots att de måste vara kvar på lägret och kan behöva gå upp och jobba vid särskilda händelser.

Det är inte Lägerledarefacket som tecknar avtal med arbetsköparen Göteborgs stad, utan fackförbundet Kommunal.

Om man slår ut dygnslönen per timme ligger den på 58–93 kronor. Är inte det väldigt lågt?

– Om man räknar på det viset blir ju timlönen väldigt liten. Man får inte arbeta dygnets alla timmar, både avtalet och lag reglerar minsta dygnsvila, säger Håkan Persson, ombudsman för Kommunal Väst.

Enligt Kommunals centrala avtal med SKL gällande exempelvis personer som jobbar på gruppboenden och har möjlighet att sova på nätterna gäller att man ska få lön för halva jourpasset och jourersättning för andra halvan. Borde inte lägerledarna omfattas av liknande villkor?

– Det avtalet du pratar om gäller endast vissa verksamheter i kommuner. Jag kan ändå se att vi har liknade villkor då det gäller nattansvaret i lägerledareavtalet, säger Håkan Persson.

Han tycker att det är synd att så få av de anställda är med i Kommunal. Av de ungefär 225 anställda är 183 är med i Lägerledarefacket istället.

Ett annat problem som Lägerledarefacket tar upp är att de inte har någon rätt till sjukersättning.

– Det skapar stora problem både om man är sjuk och för a-kassan. Inte ens Försäkringskassan förstår systemet, säger Eva-Maria Eriksson.

Anna Bergsten, enhetschef för Lägerverksamheten, säger att man bara har rätt till sjukersättning om man är anställd i minst en månad och har en anställning om minst 14 dagar i streck, och att lägerledarna därför inte omfattas.

Lägerledarna utlovas arbete muntligt per termin, men de får endast kontakt per läger, och kontrakten skrivs i efterhand när arbetsveckan är slut. Orsaken, enligt Anna Bergsten, är att varje arbetstillfälle ses som en ny anställning.

När det gäller frågan om sovande jour säger Bergsten att det finns möjlighet att öka antalet personer med nattansvar vid behov.

– I de fall medarbetare mer sporadiskt väcks för att assistera täcks den insatsen enligt avtal av dygnsersättningen, säger hon.

Inom de närmaste veckorna hålls årets avtalsförhandlingar och den 1 maj kommer Lägerledarefacket hålla en manifestation för bättre arbetsvillkor.

– Vi har förstått att det krävs facklig kamp för att få drägliga villkor, säger Eva-Maria Eriksson.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Rödgröna: ”Vi vet inget om MR-enheten ännu”

Stadsledningskontoret vill enligt ett internt förslag lägga ner sin människorättsenhet i sommar. Men den rödgrönrosa ledningen hänvisar till att de inte har fått någon information än.

Göteborgs Fria

Moderat oroad för nedläggning

Om MR-enheten läggs ner riskerar kommunens MR-arbete att påverkas negativt. Det säger Jesper Vestlund (M), ledamot i Hbtq-rådet.

Göteborgs Fria

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu