Analys: Regeringen kan missa målet om arbetslöshet | Fria.Nu
Fria Tidningen

Analys: Regeringen kan missa målet om arbetslöshet

Regeringen vill ta tillbaka en femtedel av alliansens skattesänkningar. Men oviljan att låna till investeringar gör att det blir svårt att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet. skriver Anders Nordström.

När finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar vårbudgetens skattehöjningar följer hon föregångaren Anders Borgs mantra om ”krona för krona”. Varje ny utgift måste finansieras med en skattehöjning. Och som förklaring anges budgetunderskottet. Men mindre underskott är aldrig ett problem för en stabil ekonomi som den svenska och dessutom minskar skulden varje år som tillväxten är större än underskottet.

I skuggan av riksbankens minusränta skulle det vara möjligt för regeringen att låna pengar till investeringar gratis. Som ekonom utbildad vid prestigefyllda Harvard University i USA vet Magdalena Andersson att det inte finns några ekonomiskt rationella motiv för att inte göra det. Hennes motiv stavas istället politisk taktik. Den borgerliga oppositionen utmålar redan regeringen som oansvarig för att överskottsmålet har övergetts. Att då också överge ”krona-för-krona”-principen är politiskt riskabelt. Men att hålla fast vid Anders Borgs budgettabu är inte heller riskfritt.

Lite tillspetsat kan man säga att regeringen är överens med Alliansen om 98,5 procent av budgetutrymmet. Om regeringen förutom förslagen i vårpropositionens håller fast vid tidigare förslag om höjda inkomstskatter för medel- och höginkomsttagare handlar det om totalt 33 miljarder kronor i skattehöjningar. Det motsvarar bara en dryg femtedel av Alliansens skattesänkningar.

Nu kan även små skillnader innebära en ny färdriktning. Och för enskilda kan skillnaderna bli dramatiska. För den arbetslöse metallarbetaren kan den utlovade höjningen av a-kassan innebära att radhuset inte behöver säljas. Och långtidssjukskrivna kan andas lättare när hotet om utförsäkring från sjukförsäkringen försvinner. Men risken finns att många väljare inte upplever att höjd bensinskatt eller minskat Rot-avdrag kompenseras av förbättringar i den egna vardagen. Det blir svårt för regeringen att göra verklig skillnad gentemot Alliansens regeringsår.

Ett än större problem är arbetslösheten. Socialdemokraterna har lovat att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Då måste arbetslösheten ner till drygt fyra procent och samstämmiga prognoser förutspår att det kommer att bli svårt. Lånefinansierade investeringar skulle göra skillnad. LO menar att ett stimulanspaket på 70 miljarder kronor skulle skapa 100 000 nya jobb, var fjärde arbetslös skulle få arbete. Nu blir det inte så. Strategin verkar istället vara att nästa konjunkturuppgång ska fixa jobben. Slår den chansningen fel blir det politiska priset högt.

Regeringens vårproposition lämnas till riksdagen nästa vecka, den 15 april.

Fakta: 

Statsbudgetens ramverk:

Två gånger om året lämnar Sveriges finansminister regeringens förslag om den ekonomiska politiken och statens budget till riksdagen.

Regeringen utgår från ett antal budgetpolitiska mål i utformandet av statsbudgeten, det som också kallas stadsbudgetens ramverk, som antogs efter 90-talskrisen för att motverka stora budgetunderskott och statsskulder. Ramverket består i huvudsak av tre mål:

Överskottsmålet – är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande och innebär att inkomster minus utgifter i genomsnitt ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Syftar till att spara en buffert i fall konjunkturen faller samt för framtida generationer. I mars meddelade regeringen att de vill slopa målet.

Utgiftstaket – är en gräns för hur stora utgifter staten får ha under ett år. Riksdagen beslutar om en total utgiftsnivå (oftast för tre år framåt) som sedan fördelas på de olika områdena i statsbudgeten.

Det kommunala balanstaket – innebär att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om budgetar där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med ett överskott de tre närmsta åren.

Källa: Svenskt näringslivs ekonomifakta, regeringen

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria.Nu