Jemens förbannelse – att vara granne med Saudiarabien | Fria.Nu
Per Björklund

Inledare


Inledare: Jemen

Fria Tidningen

Jemens förbannelse – att vara granne med Saudiarabien

De senaste månaderna har det konfliktdrabbade i Jemen äntligen hamnat i mediernas blickfång, efter att grannlandet Saudiarabien inlett flygattacker mot shiamuslimska Houthirebeller som tagit över huvudstaden och störtat regeringen.

Även om det utan tvekan finns jemeniter som stöder interventionen har den också spridit skräck bland civilbefolkningen och bidragit till en allvarlig upptrappning av konflikten. På måndagen landade saudiska bomber mitt i ett flyktingläger - där ”dussintals” dödades enligt en talesperson för UNHCR.

I skuggan av kriget förvärras det humanitära läget. Enligt FN-koordinatören Johannes van Der Klaauw kommer 16 miljoner människor, över halva befolkningen, behöva humanitär hjälp under 2015. FN söker 750 miljoner dollar för akuta insatser i landet, men kommer som vanligt bara få en bråkdel – och knappast i närheten av de summor som Jemens ”vänner” lägger på militära insatser i landet.

Enbart USA:s militära bistånd till den nu störtade regeringen har uppgått till hundratals miljoner dollar de senaste åren.

Många analytiker beskriver Saudiarabiens intervention som ett svar på växande iranskt inflytande i landet. Men omfattningen av Irans stöd till de shimuslimska Houthi-rebellerna – bortom retoriken – är osäker. Och faktum är att Saudiarabiens härskare har helt egna motiv att intervenera i Jemen, som man historiskt alltid betraktat som sin egen bakgård.

Brian Whitaker, tidigare Mellanöstern-redaktör på The Guardian, skriver på nyhetssajten al-Bab initierat om Saudiarabiens långa historia av inblandning i Jemen, som går tillbaka ända till kungaväldets grundande 1932.

Motiven är lätta att förstå. Som fattig men folkrik republik uppfattas Jemen som ett potentiellt hot av de oljerika men mindre befolkade monarkierna i gulfen. Saudiarabiens härskare har dessutom aldrig helt lyckats släppa drömmen om en landkorridor till Indiska oceanen, som skulle minska Saudiarabiens beroende av det sårbara Hormuzsundet – det smala farvatten mellan arabiska halvön och Iran där 20 procent av världens olja skeppas idag.

På 60-talet stödde det sunnimuslimska Saudiarabien den shiamuslimska kungen i Nordjemen, Mohammed al-Badr, mot ett republikanskt uppror – ett bevis på att politik går före religiös samhörighet. När blygsamma oljefyndigheter upptäcktes i Jemen på 80-talet återupplivade Saudiaraben en olöst gränskonflikt och framförde aggressiva territoriella anspråk, i syfte att avskräcka utländska oljebolag från prospektering och motverka ett stärkt ekonomiskt oberoende för Jemen.

När Jemens regering motsatte sig en västerländsk intervention mot Irak efter invasionen av Kuwait 1990 straffade Saudiarabien landets befolkning genom att tvångsdeportera fler än 750 000 jemenitiska gästarbetare. I ett slag ökade arbetskraften i Jemen med 15 procent, med massarbetslöshet och hemlöshet som följd. En del av de som utvisades var barn till migrantarbetare som aldrigt satt sin fot i ”hemlandet”.

När Nord- och Sydjemen enades 1990 och en försiktig utveckling mot flerpartidemokrati inleddes gjorde Saudiarabien allt för att sätta käppar i hjulen. Under det kortvariga inbördeskriget 1994 skickades vapen till separatister i syd, enligt principen söndra och härska. Samma princip ligger bakom Saudiarabiens stöd till olika oppositionsgrupper i Jemen – ofta islamistiska. Pengar har flödat från mäktiga saudiska affärsintressen till salafistiska grupper. Faktum är att de sunnimuslimska salafisternas aktiva missionering har pekats ut som en av många faktorer bakom det shiamuslimska Houthi-upproret.

När Saudiarabien nu går i spetsen för ännu en militär intervention i Jemen är en sak säker: det kommer inte att hjälpa landet på vägen mot fred eller stabilitet. Och även om houthi-rebellerna skulle besegras militärt har Saudiarabien inget intresse av ett enat och demokratiskt Jemen som kan utvecklas ekonomiskt och på sikt stå på sina egna fötter.

Mot den bakgrunden är det extra skönt att Sverige avbrutit det militära samarbetet med Saudiarabien - och extra svårt att förstå de som ännu försvarar fortsatt vapenexport till den reaktionära diktaturen.

[email protected]

Annons

© 2019 Fria.Nu