Historien ur ett annat perspektiv | Fria.Nu
  • Kristina Lindström har alltid varit något av en historienörd. Nu har hon avslutat sin bokserie om flickornas historia.
Fria Tidningen

Historien ur ett annat perspektiv

Under vintern blossade diskussionen om kvinnornas plats i historien upp. Samtidigt släpptes Kristina Lindströms sista del i serien Flickornas historia. Det är en samling berättelser från olika platser och epoker, alla med flickor i centrum.

Flickornas historia i världen ser ut som en sagobok. I den gömmer sig 17 berättelser om 17 flickor i olika historiska skeden runt om på jorden. Det är Saraeus i det gamla Egypten, Tyra i bronsålderns Danmark, Vera i 1600-talets Ryssland, Zerya i 30-talets Kurdistan, Michiko i atombombens Japan, Phoolan i det sena 1900-talets Indien för att nämna några av dem.

De sjutton berättelserna skiljs åt av årtusenden, men de är skrivna med samma poetiska berättande. Man skulle kunna jämföra med Sven Wernströms berättelser i Trälarna, som också kom till i en önskan att skildra historien ur ett annat perspektiv än de rika, mäktiga männens. Men där Sven Wernström blir krass, saklig och materialistisk, känns Kristina Lindströms berättelser snarare personliga och fulla av intryck.

Ändå är deras material det samma. De har byggts upp av en detaljerad och omfattande research.

– Varje enskild berättelse kan vara kort, men de kräver väldigt mycket research, om tiden, platsen, människorna, hur det kunde se ut, hur det kunde låta och lukta. Alla dessa detaljer behövs för att kunna skapa en berättelse, säger Kristina Lindström.

Flickornas historia i världen är inte den första boken i serien. Där ingår redan Flickornas historia i Sverige, som gavs ut 1997, och Flickornas hisoria i Europa, utgiven 2002.

– Det började med att en redaktör ringde upp och frågade om jag ville göra en flickornas historia. Och det var ju något av ett drömuppdrag för mig. Jag har alltid varit något av en historienörd och jag var engagerad i feministiska frågor. Så hade jag ju jobbat med både Bullen och Kamratposten också, säger hon.

Hon blev sedan uppmuntrad av responsen från läsarna. När förlaget föreslog en ny bok om flickornas historia i Europa fortsatte hon.

Att det tagit så lång tid att skriva alla tre böckerna beror inte bara på det massiva arbetet med att läsa in sig. Kristina Lindström arbetar för Sveriges television och har till exempel gjort de senaste årens uppmärksammade dokumentärer om Olof Palme och Astrid Lindgren.

– Jag har fått använda somrarna och så har jag fått ta lite tjänstledigt för att kunna skriva lite mer koncentrerat, säger hon.

Men av alla världens berättelser, hur har Kristina Lindström valt ut just de som finns med i boken?

– I den första boken höll jag mig ju till en tidslinje, som är ganska tydlig. Men jag har också valt ut frågor som jag har velat belysa. Det är en blandning med väldigt brännande, viktiga historiska skeenden, som apartheid, kulturrevolutionen eller Hiroshima.

Det finns också andra saker som har engagerat henne på ett mer personligt plan. Hon tar exemplet med rövardrottningen i Indien.

– Det var en så fascinerande berättelse som jag upptäckte under en resa i Indien och som har funnits med mig sedan dess. Det var verkligen någon jag önskade att få skriva om, säger hon.

– Vissa av personerna i boken är alltså helt autentiska, mest uppenbart för svenska läsare är kanske Karin Månsdotter och Marie Antoinette. Andra kan komma från rättegångsprotokoll eller arkeologiska lämningar. Efter varje berättelse finns en faktaruta som berättar lite mer om just den tid och de händelser som berättelsen rör sig kring.

Under vintern har en undersökning av skolans läroböcker i historia fått stor uppmärksamhet. En allt övervägande del av personerna i böckerna är män. Kristina Lindström reagerade också hon på resultaten.

– Det är ju faktiskt förbluffande. Jag har själv upplevt att det är svårt att hitta kvinnor i historien, de är ofta inte representerade. Men på vissa platser finns ju alla kvar. I rättegångsprotokoll till exempel. Där träder de vanliga människornas öden fram.

Själv tror hon inte att hon kommer att bidra med en lärobok i ämnet.

– Men jag vill ju absolut skriva mer, gärna om flickor ur historiskt perspektiv. Men i vilken form, det vet jag inte än, säger Kristina Lindström.

Annons

Rekommenderade artiklar

Petra skrev boken hon saknade

Petra Nilsson försökte hitta barnböcker utanför kärnfamiljsnormen. Nu kommer hennes andra bok om Ebbe ut.

Fria Tidningen

Femmis tar sikte på barnkulturen

Kampen för ensamståendes rätt att få barn med insemination börjar ge resultat. Men det finns mycket kvar att arbeta för.

Fria Tidningen

Katitzi är tillbaka

Böckerna om Katitzi har betytt mycket för att synliggöra romerna. Nu kommer de i nyutgåva.

Fria Tidningen

Ny barnbok om omställning

Ingen är för liten för att göra skillnad, menar författarna Maria Estling Vannestål och Sanna Hellberg.

Landets Fria

© 2019 Fria.Nu