Bort med miljöskadliga subventioner | Fria.Nu

Debatt


Jens Holm
  • ”Om klimatförändringen inte ska bli okontrollerbar och farlig för hela vår planet måste vi snabbt få ned utsläppen”, skriver debattören.
  • ”Rent principiellt håller jag med Jens Holm, men skattenedsättningar, miljöskadliga subventioner, måste fasas ut på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt”, sa Åsa Romson (Mp) under interpellationsdebatten i februari.
Landets Fria

Bort med miljöskadliga subventioner

Att så mycket som 50 miljarder kronor av våra gemensamma resurser går till att förstöra miljön kan inte vara rimligt, skriver Jens Holm (V), riksdagsledamot och miljö- och klimatpolitisk talesperson. Han uppmanar regeringen att göra en plan för att avskaffa miljöskadliga subventioner till exempelvis flyget, fossil energi och köttindustrin, men har hittills inte fått gehör.

Internationella energiorganet IEA har konstaterat att världens subventioner till fossil energi uppgår till 550 miljarder dollar årligen, fyra gånger så mycket som det offentliga stödet till förnybar energi varje år. Även i Sverige betalas det varje år miljardtals kronor i subventioner till miljöförstörande verksamhet. Naturvårdsverket har sammanställt de flesta av de svenska miljöskadliga subventionerna i i rapporten Potentiellt miljöskadliga subventioner (rapport 6455, 2012). Subventionerna i rapporten summeras till sammanlagt 50 miljarder kronor årligen.

Det kan handla om skattebefrielse eller nedsättning av koldioxidskatten och andra skatter för bland annat torv, gruvindustrin, fisket samt för total skattebefrielse för flyget och sjöfarten. Subventionerna rör också jordbruket, inte minst köttindustrin som står för stora utsläpp, samt strukturstöd till fiskeindustrin.

Ett annat exempel på en miljöskadlig subvention är att ägarna till kärnkraftsverk inte behöver ta det fulla ekonomiska ansvaret vid händelse av en olycka. I dag måste ägarna till ett kärnkraftsverk i Sverige vara beredda att betala tre miljarder kronor i försäkringsbelopp i händelse av ett haveri. Det är en mycket liten summa i jämförelse med de omfattande kostnader för samhället som en kärnkraftskatastrof skulle innebära. Kostnaden för Fukushimakatastrofen i Japan räknas i hundratals miljarder kronor, bara som ett exempel. Glädjande nog har klimat- och miljöminister Åsa Romson tidigare aviserat att det här beloppet ska höjas kraftigt. Men när jag debatterade frågan med Romson i fjol kunde hon inte ge något besked om när kärnkraftsägarna ska åläggas att betala ett högre belopp. Svenska staten kommer alltså att fortsätta att subventionera kärnkraftsindustrin på det här sättet. Oacceptabelt.

På det internationella planet driver regeringen på för att fasa ut de miljöskadliga subventionerna. Det är bra. Men vad sker egentligen i Sverige? När jag debatterade frågan med Åsa Romson i riksdagen den 20 februari föreslog jag en handlingsplan för att fasa ut de subventioner som förstör vår miljö. Men till min förvåning tyckte inte ministern detta. Då undrar man vilken plan regeringen har för att få bort dessa subventioner? Där är tyvärr regeringen oss fortfarande svaret skyldig.

Jag tycker att detta är ett mycket märkligt förhållningssätt. I internationella sammanhang är Sverige alltid pigga på att kräva att andra länder ska göra sig av med de bidrag och skattenedsättningar som åsamkar ökade utsläpp och annan miljöförstörelse. Varför borde inte detsamma gälla här i Sverige? Jag har full förståelse för att vissa subventioner kan vara motiverade av regionalpolitiska- eller klassmässiga skäl, men att så mycket som 50 miljarder kronor av våra gemensamma resurser går till att förstöra miljön kan väl inte vara rimligt?

Om klimatförändringen inte ska bli okontrollerbar och farlig för hela vår planet måste vi snabbt få ned utsläppen. Att ta bort subventioner till det som ökar utsläppen och förstör vår miljö borde vara en av de enklaste åtgärderna att vidta. Och i Sveriges fall finns redan kartläggningen av de miljöskadliga subventionerna. Nu behövs det politiska beslut för att se till att de miljöskadliga subventionerna avskaffas.

Det är dags för handling, Åsa Romson och Magdalena Andersson.

Fakta: 

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP):

”Rent principiellt håller jag med Jens Holm, men skattenedsättningar, miljöskadliga subventioner, måste fasas ut på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Det är en balansgång mellan likvärdig hantering av alla sektorer och effektivitet i skattesystemet. Samtidigt måste vi beakta till exempel kostnadsnivåer i andra länder för konkurrensutsatt verksamhet. Annars riskerar vi att produktion och därmed utsläpp bara flyttar till andra länder.

I stället för att ta fram en särskild plan för utfasning av miljöskadliga subventioner kommer regeringen i arbetet med förändringar av miljöskatterna beakta hur vi ska minska de miljöskadliga subventionerna. Det pågår en kartläggning av potentiellt miljöskadliga subventioner inom relevanta verksamhetsområden genom regeringens uppdrag till berörda myndigheter, dock ej de skatterelaterade eller EU-relaterade.

Jens Holm lyfter särskilt fram kärnkraftsfrågan. I regeringsförklaringen står det tydligt att kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader, att säkerhetskraven ska skärpas och att kärnavfallsavgiften ska höjas. I december 2014 beslutade regeringen därför att höja den avgift som säkerställer att kärnkraftsindustrin tar hand om sina restprodukter på ett säkert sätt.

...

Jag håller med Jens Holm om att vi ska fortsätta att titta på de skatterelaterade subventionerna. Däremot tror jag inte att vi i dagsläget är betjänta av att först samla oss till en nationell plan och sedan göra arbetet. Jag skulle vilja göra arbetet redan nu.

Att vi betalar en massa för de här subventionerna innebär på skattesidan att vi inte tar ut tillräckligt i miljöstyrande skatt. Där är regeringen väldigt tydlig. Vi vill att de miljöstyrande skatterna ska öka, och det jobbar vi hårt med. Jag tror att det är viktigare att få en skattemix som i totalen leder till att det blir effektivare ur miljösynpunkt. I det arbetet är det en väldigt viktig komponent att se till att man inte får undantag och differentieringar som leder till ”fickor”, vilka gör att det blir ännu sämre för miljön men inte heller bra i den andra ändan.”

Källa: Debatten om miljöskadliga subventioner, interpellation 2014/15:279 av Jens Holm (V), i riksdagen 20 februari

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria.Nu