• Södra Rörums sambruksförening startades för tre år sedan. Nu planeras liknande verksamheter i Sörby och Gunnarsjö.
  • Rune Forssén, Liselotte Bergenzaun Abel och Oscar Kjellberg håller kontakten via Facebook och delar tankar och erfarenheter om sambruk med varandra.
  • Odlingarna i Ankhult bedrivs enligt principerna för permakultur och holistic management.
  • Odlingsgruppen spritar bönor. Överskottet från odlingen säljs för att finansiera driften av Södra Rörums sambruks byggnader.
  • Odlingsgruppen odlar främst för husbehov. Här mustar de äpplen.
  • Oscar Kjellberg leder Omställningskolan på Södra Rörums sambruk.
  • Under en ullverkstad tas ullen från fåren på Södra Rörums sambruk tillvara.
Landets Fria

Två sambruk startas i Halland

I helgen togs de första stegen mot ett sambruk i Sörby och i Gunnarsjö bildas en sambruksförening i mars. Tanken med sambruk är att göra sin bygd motståndskraftig, skapa gemenskap och ge fler chansen att vara med och driva en gård.

En sambruksförening som arrangerar festivaler och kurser, byggande av ett större växthus och på sikt en grupp självförsörjande grannar. Det är några av visionerna för Sörby sambruk efter helgens träff på Sörby naturhälsogård. Gårdens ägare Liselotte Bergenzaun Abel och Vagn Abel har länge velat bjuda in fler att bedriva sambruk tillsammans.

– Vi har alltid drömt om att vara många som bor där ute och har gården som bas för vår försörjning. Vi kan ha gemensam utrustning, byta tjänster och skapa ett livskraftigt lokalsamhälle. Dessutom kan det bli en inspirationsplats för det hållbara samhället. Jag och min man vill sprida omställningstanken i det praktiska, genom att göra saker, säger Liselotte Bergenzaun Abel.

Samtidigt som helgen var första träffen för en skogsträdgårdskurs som ska pågå under våren ser de också den som startskottet för arbetet med Sörby sambruk, som förhoppningsvis snart kan bli en egen förening. Även om planerna ännu är i sin linda tycker många av kursdeltagarna att tanken på sambruk och självhushållning är intressant. De gläds också åt att träffa likasinnade.

– Vi hoppas att folk känner sig delaktiga och att de kan komma till gården när de har tid och lust. Vi vill också lyfta en diskussion om huruvida fler vill bo här och hur vi i så fall kan lösa det. Ska vi bygga nytt? Vi vet att många är sugna på att flytta ut till ett socialt sammanhang på landet.

Paret har länge drömt om att bygga lerhus eller jordhus på gårdens mark.

– Hittar vi bara rätt personer som är sugna kan vi göra hur mycket som helst. Det viktiga är att göra saker tillsammans. Jag tror att gemenskap är det som människor längtar mest efter i vårt samhälle och det kan vi vara med och skapa så här, bland annat, säger Liselotte Bergenzaun Abel.

En grundtanke bakom sambruk är att det är slitsamt och tufft att driva lantbruk själv, och att det är lättare och roligare om fler gör det tillsammans. En annan tanke är att ge fler möjlighet att vara och arbeta på landet, även om de inte vill eller kan ta ansvaret att själva driva en gård.

Även i Gunnarsjö är ett sambruk i startgroparna. I slutet av mars är planen att arbetsgruppen ska ha sitt första årsmöte och bilda en förening. Hittills har sambruket tillgång till ett 250 kvadratmeter stort växthus, där medlemmar och grannar redan odlar ekologiska grönsaker för självförsörjning, samt mark där det bland annat ska odlas frukt, bär och pil.

I år kommer föreningen främst att ägna sig åt att bereda marken, men längre fram hoppas de kunna bygga en damm samt ett sexkantigt hus av återbrukade material där de kan ta emot skolklasser och hålla konferenser.

– Det finns ingen resiliens i samhället i dag. Om tillgången till el eller olja skulle stoppas i en krissituation, hur länge klarar vi oss då på det som vi har i förråden? Därför vill vi i sambruket bygga upp en bytesring. I sommar kommer förmodligen en i arbetsgruppen också att arbeta med att starta ett socialt företag och anställa arbetslösa. Vi vill bli självförsörjande på allt från vatten till el.

Det säger Rune Forssén, som är med i arbetsgruppen för Gunnarsjö sambruk. Han vill bland annat satsa på lokal ekonomi och social gemenskap.

– Vi vill diskutera vad vi gör runt våra fötter för att möta vår tids utmaningar. Min ambition är att medvetandegöra folk. Jag vill inte göra revolution, men få folk att tänka. Hur agerar du när du går och handlar? Har du kemikalier i det du bär hem? Kan du odla det själv, ekologiskt och giftfritt? Det brinner jag för.

I Skåne finns Södra Rörums sambruksförening sedan tre år tillbaka, som vill vara ett omställningscentrum för bygden. De cirka 40 medlemmarna äger tillsammans ett litet lantbruk i Ankhult och ett före detta församlingshem utanför Sösdala. En odlingsgrupp odlar köksväxter på en yta på omkring 5 000 kvadratmeter i år, främst för husbehov men överskottet säljs för att finansiera driften av byggnaderna.

– Vi har gemensamma resurser som vi sambrukar på ett hållbart sätt. Vi blandar dem som bor i stan med dem som bor på landet och de som kan sätta in pengar med dem som kan sätta in arbete. Det är samtidigt ett omställningsprojekt. Istället för att bara ställa om våra hushåll vill vi dra med hela bygden, säger Oscar Kjellberg, som är sekreterare i föreningen.

Redan i dag hyr exempelvis både privatpersoner och föreningar lokalerna och målet är att fler från bygden ska se sambruket som en resurs.

– Vi ser också sambruket som en möjlighet att spara. Man kan investera arbete och/eller pengar och få tillbaka det på sikt. Medlemmar i föreningen betalar en grundinsats på 10 000 kronor och de kan välja att betala en överinsats som ett bättre sätt att spara än i en bank eller fonder. Överinsatsen kan man ta ut. Genom sambruket bygger vi inte bara ett naturligt kapital och vanligt kapital utan också ett socialt kapital där vi lär känna varandra och utökar våra kunskaper om att försörja oss på ett hållbart sätt.

Permakultur och holistic management är hörnstenarna i verksamheten. En gång i månaden hålls medlemsmöten samt en omställningsskola för nyfikna, på somrarna är det permakulturkurs och på hösten ordnas en marknad. Nu senast såldes både lokalt hantverk och köksväxter från odlingsgruppen. Dessutom driver medlemmar i föreningen ett våffelkafé med tillhörande aktiviteter. I dag betar får på ägorna och nästa steg blir förmodligen att hålla höns, ankor och gäss, kanske redan i år.

– Allt vi gör bygger på intresse och ideellt engagemang och måste få växa fram. Och det är precis vad som händer – jag blir jätteglad när jag ser hur vi har växt med rätt mycket aktiviteter. Ju fler vi blir och ju större behovet av resurser blir, desto mer skaffar vi, säger Oscar Kjellberg.

Liselotte Bergenzaun Abel, Oscar Kjellberg och Rune Forssén håller kontakten via Facebook och delar tankar och erfarenheter om sambruk med varandra.

– Visionen för Södra Rörums sambruk är att experimentera fram en modell som kan kopieras av andra i landet som vill kalla sig sambruk. I dag är det inte så vanligt. Sambruk är ett alternativ till andelsjordbruk för den som vill gå lite längre och ställa om tillsammans med en större grupp, säger Oscar Kjellberg.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så ska kommuner klara matkriser

Eskilstuna kommun har analyserat sin livsmedelsresiliens med Stockholm resilience centre och nu ska lärdomarna spridas till andra.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu