Eurohökarnas nationalism kan slita sönder Europa | Fria.Nu
Per Björklund

Inledare


Per Björklund
  • En aktivist från den tyska Attac-rörelsen demonstrerar mot kraven på nedskärningar i Grekland iförd en mask föreställande Tysklands förbundskansler Angela Merkel.
Fria Tidningen

Eurohökarnas nationalism kan slita sönder Europa

Det grekiska vänsterpartiet Syrizas valseger har väckt förhoppningar om en ljusning för hårt prövade greker efter fem år av ekonomisk recession, lönesäkningar och kraftigt bantad offentlig välfärd. Man kan ha olika åsikter om hur realistiska de grekiska väljarnas förväntningar är. Men oavsett vad man tycker finns det all anledning att känna oro över det politiska etablissemangets reaktioner på valresultatet.

Trots att en nedskrivning av Greklands ohållbara statsskuld beskrivs som nödvändig av flertalet oberoende ekonomer, liksom av Internationella valutafonden IMF, har politiska kommentatorer bemött kraven med en retorik som förskräcker i sin enfald.

”Härligt Grekland, nu tar vi en ouzo till och låter nån annan betala!” twittrade liberala Sundsvalls Tidnings chefredaktör Markus Bohlin när valresultatet tillkännagavs. Vår förre utrikesminister Carl Bildt meddelade i sin tur att Syriza vann valet genom att ”lova att skattebetalare i andra euroländer ska betala mer till dem”.

Ännu värre har det låtit i tysk press. Barbara Wesel, korrespondent på det statsägda mediebolaget Deutsche Welle, skriver i en krönika att ”Grekland löper amok”. Landets nya premiärminister Alexis Tsipras har ”ersatt förnuft och realism med fräckhet och dåligt uppförande”. Grekland borde därför omgående kastas ut ur euron, enligt Wesel.

Retoriken är vulgär och direkt oansvarig. Att reducera frågan om den ohållbara grekiska statsskulden och eurozonens djupa ekonomiska kris till ett nollsummespel där olika länders skattebetalare står mot varandra är ett farligt spel med Europas framtid. När en rationell diskussion om krisens orsaker och lösningar döljs bakom dimridåer av unken nationalism är det lätt av gissa vilka som blir vinnare i slutändan: ingen annan än Europas växande mörkbruna krafter.

Marknadsliberaler som vanligen betonar individens ansvar tycks oförmögna att tala om krisen i Grekland i något annat än kollektiva termer. Man måste ha sina nationalistiska glasögon på för att hävda att ”grekerna” levt över sina tillgångar, samtidigt som 23 procent av landets barn levde i fattigdom innan krisen slog till. Att 28 procent av pensionärerna också riskerade att hamna i fattigdom har inte fått lika mycket uppmärksamhet som grekernas mytomspunna lyxpensioner.

I en kolumn på Dagens Nyheters ledarsida skriver Richard Swartz att det är ”tur” för Grekland att inte samma tuffa regler gäller för stater som för privatpersoner i samband med en konkurs. Men varför det? Om krisen hade betraktats ur ett individuellt perspektiv hade korrupta politiker, vårdslösa bankirer och EU-byråkrater som hjälpte till att dölja landets stora budgetunderskott straffats för sitt beteende. Istället har samhällets svagaste drabbats hårdast när löner och offentlig välfärd skurits ned.

Idag lever över 40 procent av de grekiska barnen i fattigdom, men förväntas ändå bidra till avbetalningarna på den enorma statsskulden i resten av sitt liv. Detta eftersom ”ingångna avtal måste hållas” och ”solidaritet inte missbrukas”, enligt Richard Swartz. Sällan har ordet "solidaritet" varit så missbrukat som idag.

Skulden måste skrivas ned, inte bara för grekernas skull utan för alla européers. Den verkliga striden står inte mellan tyska och grekiska skattebetalare, utan handlar om Europas framtid. Ska vi låta kontinenten slitas sönder av växande nationalistiska strömningar? Eller kan en solidarisk lösning på eurokrisen bli första steget mot ett helt annat Europa byggt på verklig gemenskap över nationsgränserna?

Svaret är för viktigt för att lämnas i de vulgära eurohökarnas händer.

Annons

© 2019 Fria.Nu