Rasismen kastad i ansiktet | Fria.Nu
  • Erika Aldenberg vill med utställningen ”In Your Face” visa hur rasistiska glåpord sätter sig i huden.
    Erika Aldenberg vill med utställningen ”In Your Face” visa hur rasistiska glåpord sätter sig i huden.
Fria Tidningen

Rasismen kastad i ansiktet

Fotoutställningen In Your Face trycker bokstavligen upp rasismen i ansiktet. Erika Aldenbergs porträttserie speglar rasistiska glåpord.

Åk hem! Ta seden dit du kommer! Fästing!

Orden kastas i ansiktet på betraktaren som kommit för att se fotografen Erika Aldenbergs utställning In Your Face på Mångkulturellt centrum i Stockholmsförorten Fittja. Tio personer har fått sina ansikten målade med texter med rasistiska glåpord de fått höra.

Det är det utmanande med att se någon i ögonen samtidigt som man ser rasistiska ord i dennes hud, som Erika velat komma åt. Att på ett enkelt sätt illustrera rasism och erfarenheter av rasism.

– Det går liksom inte att undvika. Du kan inte säga: jag såg inget, säger hon.

Uppväxt i en småstad som en ur den tidiga generationen adoptivbarn, blev Erika själv utsatt för rasism som barn och tonåring.

– Det kunde handla om alltifrån att bli kallad saker som: kines, blatte, tjingtjong – till ren okunskap, som äldre som kunde säga: ”men vad bra du pratar!”.

Idén till projektet fick hon då hon letade efter ett sätt att beskriva känslan.

– Jag tänkte: hur kan jag visa på en bild hur det känns? Jag ville göra det enkelt och synligt. Så visuellt som möjligt. Om man får ett ansikte på det, kan man sätta sig in i det.

Bilderna är svartvita porträtt av tio personer med olika ålder, kön och bakgrund. Erika har velat ha en bredd på modellerna och har intervjuat ett tjugotal personer, varav tio slutligen kom med i projektet.

– Jag ville också ha med en kvinna i slöja och en ortodox jude, för att visa hur personer med tydliga religiösa symboler blir utsatta. Men det har varit svårt att hitta och jag vill inte ha med bara den ena, så till slut fick jag släppa det.

Projektet handlar också om att ta ner debatten om rasism till en ”folkligare nivå”. På senare tid har debatten om rasism varit både själlös och akademisk, menar Erika, medan de som drabbas i vardagen inte fått höras.

– Jag har varit irriterad på debatten och ville ta ner den. På senare år har det blivit så att allt måste vara så PK och du måste vara så påläst, vilket gör att många inte vågar prata om rasism. Men man behöver inte vara socialantropolog för att diskutera de här frågorna.

Samtidigt tycker hon att det nu snarare tippat över åt andra hållet.

– De sista veckorna, efter Charlie Hebdo i Paris, har plötsligt otroligt pålästa människor gått över till ett rent muslimhat.

Generellt behövs det en bredare åsiktskorridor och ett mer tillåtande och förlåtande klimat, menar Erika. Där kan konsten bidra genom att visa på nya perspektiv och skapa dialog. Provoktioner kan fungera för att få en reaktion, men bör inte användas bara för sakens skull, anser hon.

– Ska man provocera måste man hela tiden fråga sig: vad är det jag vill säga?

Hon hoppas att utställningen ska leda till att de som själva inte utsatts får lättare att förstå hur det känns. Att porträtten berör. För Sun Andér, en av modellerna, har deltagandet inneburit en större medvetenhet.

– Projektet har gjort det lite verkligare, säger hon och funderar sedan en stund på hur hon bäst kan beskriva känslan då någon utsätter en för rasism.

– Utanförskap. Ja, det är nog det. En känsla av utanförskap.

Annons

Rekommenderade artiklar

Porträttmästare prisas

Årets Hasselbladpris tilldelas fotografen Rineke Dijkstra. En porträttfotograf utöver det vanliga.

Fria Tidningen

Minnen skickade till framtiden

I över 30 år har dokumentärfotografen Peter Gerdehag följt livet på en liten gård i Krokshult utanför Oskarshamn.– Det är fantastiskt att få följa med de sista människorna av sitt slag som brukar sin jord, säger Gerdehag.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu