Stöd Greklands kamp mot skulden | Fria.Nu
Per Björklund

Inledare


Per Björklund
Fria Tidningen

Stöd Greklands kamp mot skulden

Alla progressiva krafter bör stödja Syrizas krav på en skuldkonferens.

Inför söndagens val i Grekland pekar alla opinionsmätningar ut den radikala vänsterkoalitionen Syriza som största parti, med goda chanser att bilda regering. Därmed står Europa inför en historisk chans att inte bara bryta med den destruktiva politik som kastat Grekland ner i en ekonomisk kris jämförbar med 30-talets stora depression, utan också att vända den stadiga högervridningen av politiken sedan 70-talet.

Att valet i Grekland på förhand beskrivs som en politisk jordbävning säger på sätt och vis mer om idéklimatet i Europa än om Syrizas politiska program, som bara kan beskrivas som klassisk socialdemokratisk reformism. ”Allt det som låter radikalt nu var vardagsmat under kapitalismens guldålder på 50- och 60-talen”, som partiets skuggfinansminister, ekonomiprofessorn Euclid Tsakalotos, konstaterar i brittiska tidningen The Guardian.

Trots skrämselpropagandan från partiets motståndare kommer Syriza knappast att välta kapitalismen över ända. Mer radikala medlemmar har fått svälja sin marxistiska retorik för att inte skrämma medelklassväljare, och partiledaren Alexis Tsipras har skrivit debattartiklar i tysk press där han lovar att inte söka konfrontation med landets ”partners”.

Men även om vänsterradikaler kan förfasas över Tsipras iver att blidka EU-eliten är rätt fokus just nu knappast att recensera Syriza. Snarare bör alla progressiva krafter ge sitt fulla stöd åt det som är partiets centrala krav: ett slut på den vansinniga åtstramningspolitiken och en internationell skuldkonferens för att justera ned Greklands statsskuld.

Snart fem år efter det första ”räddningspaketet” från EU har den beska medicin som föreskrivits bara gjort patienten sjukare. Arbetslösheten har närmat sig 30 procent, nedskärningar har slagit den offentliga sjukvården i spillror och statsskulden har inte minskat utan ökat till 175 procent av BNP.

Att större delen av nödlånen gått direkt till landets privata långivare – inte minst tyska och franska banker – ger kraven på skuldavskrivning extra moralisk tyngd. Om Europas stormakter kan rädda sina egna banker från förluster så säger vanlig anständighet att samma generositet också borde visas mot det plågade grekiska folket. I synnerhet som nordeuropeisk industri i högsta grad gynnades av lånefesten i Grekland före krisen.

Skuldavskrivning är inte heller ett så radikalt förslag som det kan verka när man följer mediernas smått sensationalistiska rapportering. Som Peter Spiegel träffande påpekat i Financial Times är skuldavskrivning ”en idé så otänkbar att nästan alla mainstream-ekonomer har förespråkat den.” I en enkät med ekonomer som Bloomberg News genomfört trodde 87 procent att Grekland kommer att få någon form av skuldavskrivning om Syriza vinner valet. Många påpekar att skuldavskrivning inte bara skulle ge Grekland ökade möjligheter att ta sig ur den svåra depressionen, utan också gynna resten av eurozonen.

Att övriga EU ändå stretar emot har inget med ekonomiska realiteter att göra. Politiker i EU:s kärnländer har målat in sig själva i ett populistiskt hörn genom att framställa eurokrisen som ett resultat av ansvarslösa sydeuropéer, samtidigt som de frånskrivit vårdslösa banker allt ansvar. Men framförallt fruktar de nog vad en framgång för Syriza skulle kunna innebära på sikt för den europeiska vänsterns självförtroende och trovärdighet.

När politiker och EU-tjänstemän öppet lägger sig i den grekiska valrörelsen och manar folket att inte ”rösta fel” måste det finnas en motvikt. Syrizas chanser att få igenom sina krav efter en valseger beror till stor del på hur mycket stöd de får från resten av Europa. Fackföreningar, partier, enskilda opinionsbildare, sociala rörelser och varför inte kyrkliga företrädare bör höja sina röster för en rättvis hantering av Greklands orimliga skuldbörda. Den svenska regeringen och enskilda EU-parlamentariker bör högt och tydligt kräva ett slut på den omänskliga nedskärningspolitiken. Ett annat Europa är möjligt – skriv av skulden nu!

Chefredaktör Fria Tidningen

Annons

© 2019 Fria.Nu