”Medvetenheten om att vi måste ställa om ökar” | Fria.Nu
  • Amanda Martling från nätverket Omställning Göteborg upplever att många är nyfikna på rörelsen.
Göteborgs Fria

”Medvetenheten om att vi måste ställa om ökar”

Ett supervalår har passerat, och det har pratats politik på alla håll och kanter. GFT passade på att låta ett antal olika föreningar och organisationer utvärdera året som gått och dela med sig av sina förhoppningar inför det nya.


OMSTÄLLNING

Amanda Martling, aktiv i den nystartade kärngruppen i nätverket Omställning Göteborg.

Hur har året varit för er?

– Jag upplever att medvetenheten att vi verkligen behöver ställa om hela tiden ökar och att människor är nyfikna på rörelsen. Till exempel kommer frågan om kollaborativ ekonomi och alternativ till konsumtion, där Cykelköket och Klädoteket är några exempel, upp mer och mer. Även tillsammans-odlingar och stadsodlingar känns som en tydlig trend som växer. I höst har vi också arrangerat vår första Framtidsvecka och en nationell omställningskonferens.

Vad har ni för planer inför nästa år?

– Vi är i en process nu där vi precis har startat upp en kärngrupp och olika arbetsgrupper för att få en mer tydlig struktur på nätverket. Vi har också en strategigrupp som ska jobba mer med visioner. Det är viktigt att veta vad vi jobbar mot – inte bara att jobba bort från problemet.

– Det har även bildats en grupp som ska träffas och fördjupa sig inom det vi kallar för inre omställning – bland annat frågor kring värderingar, vår världsbild och natursyn. Vi är också del av ett nystartat projekt, “Foodmaker GBG”, som handlar om folkbildning kring lokal matproduktion.

Samtidigt som intresset ökar för alternativ konsumtion hörs ofta nya rapporteringar om rekordnivåer på handel till exempel– vilket håll går det åt egentligen?

– Just nu finns båda de strömningarna – det känns som två ytterligheter som båda förstärks. Det kommer att bli nödvändigt att i grunden förändra hur vårt samhälle är uppbyggt. Men det behöver inte göra ont, det kan också vara en möjlighet att skapa ett samhälle som är mer som vi vill ha det, med mindre ensamhet till exempel, och mer utrymme för kreativitet. Fler och fler börjar ställa frågor om de grundantaganden som vårt samhälle är uppbyggt kring.


BOSTÄDER

Anna Lönn Lundbäck, regionchef Hyresgästföreningen region västra Sverige.

Hur har 2014 varit ur ett bostadsperspektiv i Göteborg?

– Det har inte varit sådär våldsamt framgångsrikt. Dels har det inte byggts tillräckligt med bostäder, varken det antal som hyresgästföreningen tycker är nödvändigt, eller det som politiken har satt upp som mål. Man kan också konstatera att det som ändå har byggts, har höga hyreskostnader.

Vad tror du om nästa år?

– Jag känner mig ändå svagt optimistisk. Dels tycker jag att det är många fler som pratar om bostadsfrågan som en viktig sak, inte bara de ogranisationer, parter och föreningar som vanligtvis gör det utan även till exempel näringslivet, studentorganisationer och allmänheten. Något annat som är positivt här i Göteborg är de planer som finns för Frihamnen, att ett stort område ska bebyggas och att politiken har gått ut och sagt att man vill bygga för olika hyresnivåer.

– Allmännyttan är väldigt viktig, och jag ser fram emot att de ska ta ett större ansvar. Göteborg har väldigt mycket mark och stora kommunala välmående bolag. De har muskler att klara av frågan. Det handlar om att bygga mer och att bygga till rimliga kostnader.

Vad kommer hyresgästföreningen att fokusera på nästa år?

– Dels handlar det om ombyggnad, och de stora renoveringarna av miljonprogrammen. Där har vi fokus på att det ska göras på ett sätt så att människor har råd att bo kvar. Ett annat område är att fortsätta jobba med opinionsbildning för ökat bostadsbyggandet, och att det ska byggas bostäder med hyror som människor har råd att efterfråga.


ASYLRÄTT

Maria Strandberg, aktiv i kampanjen Asylrätt 2014.

Hur har det gått med kampanjen och de krav ni har drivit?

– På ett sätt har det gått framåt. Det har skett förändringar gällande två av våra krav sedan kampanjen startade, synnerligen ömmande omständigheter har ändrats till särskilt ömmande omständigheter för barn och ensamkommande barn har undantagits från överföringar enligt Dublinförordningen. Det är absolut inte bara vår förtjänst utan det är en massa andra organisationer som också har drivit på de här förändringarna. Vi är dock inte nöjda förrän dessa förändringar gäller alla, inte bara barn.

– Samtidigt har det varit en oroande utveckling åt andra hållet – med Sverigedemokraterna i täten och vissa av de andra etablerade partierna som anammar deras retorik, och pratar om asylsökande i termer av kostnader istället för människor.

Vad händer framöver nu?

– Vår tanke var att jobba utåtriktat fram till valrörelsen och sedan börja jobba direkt mot politikerna. När vi fick en rödgrön regering var vår plan att kontakta dem och driva på de av våra krav som Miljöpartiet och Socialdemokraterna ställer sig bakom, vilka är kravet att synnerligen ömmande omständigheter ska ändras till särskilt ömmande omständigheter samt att Sverige ska vara bundet att följa FN:s riktlinjer och aldrig mer utvisa någon till tortyr och förföljelse. Vi kommer fortsätta att vara en motvikt till hur debatten drivs – och att få samtalet att handla om flykt som en mänsklig rättighet.

Tycker du att det har skett någon förändring i debatten under året som har varit?

– Det är svårt att säga om det övergripande har gått åt något håll men det kanske går att säga att den har polariserats. Det finns två läger där det på ena sidan är asylrörelsen som försöker få debatten att handla om mänskliga rättigheter och andra sidan som vill få det att handla om kostnader och hur många Sverige kan ta emot. Den sidan har fått mycket utrymme under valrörelsen, mycket på grund av Sverigedemokraterna men också på grund av att de andra partierna inte har drivit frågan i någon annan riktning.


VÄLFÄRD

Lars Henriksson, samordningsgruppen för folkkampanjen för Gemensam Välfärd, Göteborg.

Hur har 2014 varit som år om man ser till välfärdsfrågan?

– Jag tror att vår kampanj har bidragit till att förändra debatten från en klämkäck inriktning på privatiseringar och marknadsstyrning av välfärden, till att prata om hur man kan förändra. Frågan har hamnat på den politiska dagordningen. Valet såg vi som en möjlighet att få saker att hända. Nu har regeringen halvt om halvt lovat att ändra kurs. Samtidigt har valet, och budgetdiskussionerna, inneburit att vi hamnat lite i ett vänteläge.

Vad har ni för förhoppningar inför 2015?

– Vi ska fortsätta att bygga gräsrotsrörelsen, och inte lämna över frågan till regeringen. När vi hade vår stora demonstrationsdag i maj gick ju vårdföretagarna ut med något jippo samma dag, det visar att de blev stressade av vår lilla gräsrotsrörelse. Nu handlar det om att gå från att förändra den politiska debatten, till att förändra själva verkligheten.

Märker ni att det har hänt något när ni är ute och pratar med folk?

– Jag har jobbat med olika kampanjer i decennier, men det är första gången jag känner att jag verkligen har vind i ryggen, att majoriteten håller med. Det visar undersökningar också, att det är generell uppfattning över partigränserna. Folk vill inte att skatteintäkterna ska gå till vinster i välfärden.


DJURRÄTT

Moa Ranum, ordförande i Djurens Rätt Göteborg.

Hur har året som gått varit ur ett djurrättsligt perspektiv?

– Vi känner verkligen av ett ökat engagemang för djurrättsfrågorna, till exempel att intresset för vegetarisk och vegansk mat ökar. Djurens Rätt hade i år den största medlemsökningen sedan 1988. Vi har under året jobbat mycket med att driva djurrättsfrågor inför både EU-valet och riksdagsvalet. Ett exempel är pälsfrågan. Opinionen mot päls i Sverige är väldigt stark och det är dags att politikerna lyssnar på folket och avvecklar näringen. 2014 var året vi såg Sveriges sista chinchillafarm stängas så jag tror vi är på rätt väg mot det målet.

Vad tror du om nästa år?

– Jag tror att opinionen blir ännu starkare för djurrättsfrågor. Sedan påverkar förstås det politiska läget vilka frågor vi kan driva igenom och hur snart. Men som sagt, frågorna är på frammarsch och det är väldigt roligt att se.

Kommer ni att göra något särskilt då?

– På nationell nivå kommer vi till exempel ha en äggkampanj för att lyfta äggproduktionen och hur den påverkar hönorna. Här i Göteborg satsar vi på att köra den veganska mässan Vegovision igen, med massor av roliga och intressanta utställare och föreläsare.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ny app gör att fler anmäler hinder

Höga trottoarkanter eller trappsteg och brist på skyltning är exempel på de enkelt avhjälpta hinder som försvårar mångas vardag. I våras lanserade Göteborgs stad en ny app för att anmäla hindren. Det har gett resultat.

Göteborgs Fria

De sittstrejkar mot utvisningar

I solidaritet med de ensamkommande som strejkar i Stockholm pågår sedan i fredags en strejk också vid Järntorget.

Göteborgs Fria

© 2020 Fria.Nu