Fördjupning


Josefin Patzauer
Skånes Fria

Få Malmöskolor lever upp till lagens krav

Endast 2 av 21 Malmöskolor har likabehandlingsplaner som möter lagens krav. Det visar en granskning av slumpvis utvalda gymnasie- och högstadieskolor som Ungdom mot rasism och Malmö mot diskriminering låtit göra.

En granskning av planerna visade bland annat på bristande kunskap om diskrimineringsgrunderna, slarv med utvärderingar och förankringen hos eleverna. Men det går inte att bara skylla på skolorna, det är också lagen som är otydlig och svår att leva upp till, menar Petter Carlsson Söderstrand från Ungdom mot rasism.

– Lagen är fortfarande så pass ny att det saknas praxis kring den. Därför handlar vår granskning inte om att hänga ut enskilda skolor, utan om att visa att skolorna saknar förutsättningar och kunskaper för det här arbetet. Och att det inte finns tillräckligt med stöd att få, säger han.

Enligt skollagen och diskrimineringslagen har skolorna skyldighet att varje år upprätta en plan för arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Planen, som ska inkludera alla sju diskrimineringsgrunderna, ska utvärderas och arbetas om varje år i samarbete med eleverna.

– Det räcker inte att ha en allmän trivseldag och säga att det är en del i arbetet mot diskriminering. Skolorna måste specificera på vilket sätt de jobbar för likabehandling och med varje diskrimineringsgrund i sig, säger Petter Carlsson Söderstrand.

Som en del i det pågående projektet Normbrytande rättigheter processleder Ungdom mot rasism olika Malmöskolor i deras likabehandlingsarbete. Petter Carlsson Söderstrand jobbar särskilt med ungas organisering och han tycker att det saknas plattformar för skolungdomar att engagera sig antirasistiskt.

– Därför har vi har startat antirasistiska elevgrupper som träffas på skolan, men efter skoltid, och jobbar med olika projekt. Vi har till exempel målat en banderoll med budskapet ”Vidededal – antirasistisk skola” och samlat alla elever för fotografering utanför.

I arbetet ute på Malmöskolorna har det blivit tydligt att mångfalden i lärarkåren inte alltid reflekterar mångfalden i elevkåren, men på de skolor där det gör det har Petter Carlsson Söderstrand märkt, att det gör stor skillnad.

– Det märks i hur personalen pratar om rasism, fördomar och diskriminering. Det är ett helt annat tonfall när det finns en mångfald i lärarkåren. Självklart finns det många fler faktorer som också påverkar, till exempel är det avgörande att rektorn tycker att arbetet mot diskriminering är en viktig fråga.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Här skolas elever i antirasism

Antirasism

Högstadieelever från fem olika Malmöskolor är på läger med Ungdom mot rasism för att lära sig om organisering för antirasistiskt arbete på skolorna.

Skånes Fria

Stängda gator för marscherna

Sommarföljetong, del 3 av 6: I tredje delen av Marcus Priftis ”Från snack till verkstad” möter vi arrangörer av motdemonstrationer.

Fria Tidningen

Att backa upp och synas

Sommarföljetong, del 4 av 6: Fjärde delen av Marcus Priftis ”Från snack till verkstad” handlar om Kippavandringarna i Malmö.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu