”Rödgrönrosa budgeten löser inte Göteborgs problem” | Fria.Nu
  • GFT lät två experter på jämställdhet och jämlikhet kommentera budgeten: Rasoul Nejadmehr, forskare och tidigare med i Göteborgs integrationsråd och Maria Jacobson, journalist som har gjort utredningen Normbrytande liv i Göteborg – Lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor 2014.
Göteborgs Fria

”Rödgrönrosa budgeten löser inte Göteborgs problem”

Hur jämställt och jämlikt är det rödgrönrosa budgetförslaget för Göteborg? Experterna Rasoul Nejadmehr och Maria Jacobson kommenterar budgetförslaget som politikerna fattar beslut om i dag, torsdag.

”Vi vill skapa ett jämlikt och hållbart Göteborg.”

Det är en av de inledande meningarna i budgetförslaget från S, V, MP och FI. Att jobba mot rasism och segregation och för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och skapa ett samhälle där alla är inkluderade lyfts fram som de viktigaste frågorna i budgetens förord.

GFT lät två experter på jämställdhet och jämlikhet kommentera budgeten: Maria Jacobson, journalist som har gjort utredningen Normbrytande liv i Göteborg – Lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor 2014 och Rasoul Nejadmehr, forskare och tidigare med i Göteborgs integrationsråd.

– Jag ser ett slags begynnande intersektionalitet, eller normkritik, i budgeten, men fortfarande outvecklad. Däremot tycker jag att jämställdhetsperspektivet verkar väl tillgodosett och mer genomtänkt än tidigare, säger Maria Jacobson.

– Man ser en välvilja, men den räcker inte. Man måste börja relatera problemen till resurser. Nu är problemen på ett håll och resurserna på ett annat, säger Rasoul Nejadmehr.

En positiv nyhet i budgeten, enligt Maria Jacobson, är att stadens samtliga investeringar ska börja jämställdhetsberäknas. Det föreslår de rödgrönrosa eftersom ”olika investeringar ger olika resultat ur ett könsperspektiv; kollektivtrafik gynnar ofta kvinnor medan bilvägar gynnar män”.

En annan positiv nyhet är att enkäter och liknande inom Göteborgs stad alltid ska ha fler alternativ än man/kvinna att fylla i, för att inkludera alla som inte definierar sig enligt dessa kön.

Ett stort problem, enligt Maria Jacobson, är att budgeten missar hur olika maktordningar samverkar, ett så kallat intersektionellt perspektiv. Till exempel behandlas mänskliga rättigheter, jämställdhet och diskrimineringsfrågor som en punkt och socioekonomisk jämlikhet som en helt annan, trots att frågorna hänger ihop. En person som är diskriminerad på arbetsmarknaden kan få sämre ekonomi, till exempel.

Normkritik och hbtq-perspektiv genomsyrar inte heller hela budgeten, utan dyker upp här och var, konstaterar Maria Jacobson. Till exempel står det att det ska finnas ett normkritiskt förhållningssätt inom förskola och skola, men inte att det ska finnas inom äldreomsorgen.

På flera håll har man glömt bort hbtq-personers specifika situation, till exempel när det gäller jourboenden för våldsutsatta personer, stöd till papperslösa, diskriminering på arbetsmarknaden och deltagande i föreningslivet. För dessa områden nämns endast män/kvinnor men inte hbtq-personer.

– Det står att arbetsmarknaden ska vara jämställd mellan män och kvinnor, men det står inget om diskriminering av hbtq-personer och det står inget om hur man ska verka mot hatbrott.

Man har inte heller avsatt pengar för arbetet med hbtq-frågor. Till exempel finns ett förslag att alla kommunens anställda ska ha hbtq-kompetens, men det står inte hur det ska finansieras eller hur det ska gå till.

Göteborgs integrationsråd gav tidigare i år politikerna en rad förslag på hur Göteborg kan bli mer integrerat. Men de flesta av dessa förslag har inte plockats upp i budgeten.

– Man har en god vilja och pratar med fina ord om ”en stad för alla” men man anger inte med vilka medel eller hur segregationen ska arbetas bort. Staden äger över 70 000 bostäder – man borde skriva i budgeten att allmännyttan ska användas för att arbeta bort bostadssegregering, säger Rasoul Nejadmehr.

Ett annat förslag från integrationsrådet var ”minst ett jobb per familj”.

– Om man tar in arbetslösa i den underbemannade välfärdssektorn kommer man åt arbetslösheten, men de här sakerna har det inte tänkts på i budgeten.

Två saker som Rasoul Nejadmehr välkomnar i budgeten är att möjligheten att ge papperslösa barnfamiljer rätt till ekonomiskt bistånd ska utredas och att alla skolor ska erbjuda läxhjälp och studiehjälp på och utanför skoltid, även på andra modersmål än svenska.

Men ett grundläggande problem är att budgeten innebär att staden fortsätter styras genom ”new public management”, marknadslösningar, till exempel att allmännyttan och andra välfärdstjänster drivs som bolag.

– På regeringsnivå har civilminister Ardalan Shekarabi talat om en ”ny styrning bortom New Public Management”, men i Göteborg är man tyst. Vill man komma åt de svåra samhällsproblem som Göteborg kämpar med måste organisationen ändras i grunden, säger Nejadmehr.

Fakta: 

I dag beslutar politikerna om budgeten

Nu klockan 16 börjar kommunfullmäktiges möte, där politikerna kommer fatta beslut om stadens budget för 2015. Totalt har fyra budgetar lagts fram: en rödgrönrosa, en budget av M, FP och KD, en budget av SD och en av Vägvalet.

Eftersom de rödgrönrosa styr i minoritet finns möjligheten att deras budget röstas ner.

Du kan besöka kommunfullmäktige i Börsbyggnaden, Östra Hamngatan 21 eller kolla på debatten direktsänd här.

Fem nyheter i den rödgrönrosa budgeten

• 5 miljoner satsas på feministiskt självförsvar i skolorna.

• 100 nya platser på äldreboende för missbrukare.

• Ska alla som fyllt 85 år ha rätt till äldreboendeplats utan biståndsbedömning? I budgeten föreslås att detta utreds.

• Kvinnors organisering ska öka genom satsning på 5 miljoner.

• Hemlösa EU-medborgare ska få stöd genom satsning på 6,4 miljoner.

Fler satsningar hittar du på socialdemokraterna.se och klicka dig fram till Budget 2015 för Göteborg.

Annons

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu