• Sporrakulla gård beboddes på 1650-talet av Bendt Oredtzen, som dömdes för att ha gömt snapphanar. Gården ägs i dag av Glimåkra hembygdsförening.
Skånes Fria

Pus Else – respekterad och fruktad i skogarna

Snäll gumma, skrämmande häxa eller respekterad rebelledare? I föreställningen Pus Else – snapphanedrottning gjuter Rosie Hennig liv i en kvinna som ingen vet särskilt mycket om.

I skogarna kring sjön Immeln i nordöstra Skåne växer granarna tätt och mossan ligger grön och mjuk över det kuperade landskapet. Det var i de här trakterna som Pus Else, kallad både för rebelledare och för häxa, enligt sägnen levde under 1600-talet. Nu har skådespelaren och dramatikern Rosie Hennig skapat föreställningen Pus Else – Snapphanedrottning, baserad på historiska fakta, sägner och mycket fantasi.

– Några säger att hon var en snäll gammal gumma som bodde i en stuga vid Vanås. Men jag vill ha det till att hon var en romsk kvinna som kom till Köpenhamn på 1670-talet och levde av att dansa på gatorna. Där träffade hon Göingehövdningen Svend Povlsen, en dansk som ledde flera av snapphanebanden här i trakterna. Hon blev gravid med honom och följde med tillbaka hit, säger Rosie Hennig.

Enligt hennes tolkning tröttnade Pus Else snart på det inrutade livet, och när hon upptäckte att hon hade en förmåga att själv leda män och bli respekterad formade hon sitt egna snapphaneband och levde långa tider i skogen. Föreställningen utspelar sig i en av de skogskojor där Pus Else gömde sig undan de svenska och danska soldaterna, tillsammans med sin kompanjon lille Mats. När de kurar i kojan berättar de minnen av hur de lyckats ta sig ur olika kniviga situationer. Några år senare skulle hon dö när hon gömde sig i en ihålig ek vid Vanås slott och fastnade med sitt gevär. Så går i alla fall sägnen.

– Det har alltid funnits med under ens uppväxt, att föräldrar berättar om snapphannar och om Pus Else som fastnade i eken. Någon har också sagt att när eken sågades ner så hittade de ett skelett i det. Men ingen vet vad som är sant och vad som är påhittat, säger Rosie Hennig.

Vissa sägner beskriver Pus Else som en skrämmande och ful häxa, men Rosie Hennig tror att hon också var respekterad.

– Hon var nog ökänd både på svenska och på danska sidan. Många kallade henne för häxa men när de förstod vilken makt hon hade så var de försiktiga och rädda.

Rosie Hennig har gestaltat Pus Else till och från sedan 1980-talet, men det är först nu som hon sätter upp en hel föreställning om henne, efter en förfrågan från Kristianstads teaterförening.

– Det verkar finnas ett stort intresse för snapphanarna här i bygden, jag tänker ibland att nu måste det vara dags för något annat, men nej då, säger hon.

Hon tror att många tycker om att identifiera sig med sina förfäder, som enligt berättelserna var starka och självständiga. Men hon tror också att det finns risk att deras liv förskönas.

– Jag tror inte det var något härligt liv de levde. Det måste vara fruktansvärt att gömma sig i skogen under långa perioder och aldrig få vara riktigt varm eller mätt, och att vara tvungen att strida för att överleva hela tiden. De som blev tillfångatagna blev halshuggna eller spetsade med en påle genom kroppen och lämnade att förblöda för att avskräcka andra, säger hon.

Det var under de dansk-svenska krigen på 1600-talet, främst under det som kallas det skånska kriget 1675-1679 som förband av snapphanar, eller friskyttar som de också kallas, började dyka upp i skogen i norra Skåne och slå till främst mot svenska soldater. De kunde bestå av allt från stråtrövare till vanliga bönder som blivit tvungna att fly sina hem. Rosie Henning menar att snapphanarna varken ville tillhöra Sverige eller Danmark, utan vara sina egna. Hur ett självständigt Göinge skulle kunna se ut fick vi aldrig veta, men Rosie Hennig menar att de går att se som några av de första anarkisterna.

– De ville kanske inte köpa det här som deras förfäder har sagt att de ska stötta eller göra, utan de ville göra något annat. Och det kan hända att de här människorna helt enkelt var duktiga på att hitta egna lösningar och gå sin egen väg.

Fakta: 

”Med en kniv och en blissingabössa
det var Else gömd varje natt.

I Skogar bland stenar och mössa
hon som svenskarna ville få fatt.

Med en ingtving av en ingtving över nejden
som en orm ifrån hålan i jord.

Skulle slåss i den nalkande fejden
mot svenskar där uppe från Nord.”

Ur sången ”Pus Else” av Rosie Hennig

Pus Else – Snapphanedrottning spelas 18 november kl 19 på Brunnen i Arkelstorp. 

Rosie Hennig driver den fristående teatern Stenbäraland. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Utan vatten existerar vi inte”

I veckan gästades Malmö av filmaren Nelly Psarrou som visade sin nya film Wa(te)r drops, som handlar om vattenprivatiseringar och folkets protester i Grekland.

Skånes Fria

I baksätet på Malmös svarta ekonomi

I föreställningen Blue dreams färdas publiken med bil genom Malmö, samtidigt som ett kammarspel om stadens svarta ekonomi pågår i framsätet.

Fria Tidningen

Barnbok om Palestina skakar USA

ABC-boken P is for Palestine har lett till dödshot och bojkott från konservativa judar i USA, samtidigt hyllas den i många andra länder.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu