Fria Tidningen

Socialsekreterare vittnar om usla arbetsförhållanden

Stor personalomsättning, uppemot 100 ärenden per handläggare och bristande tillgång till stöd i arbetet. Det är vad socialsekreterare som Fria Tidningen har pratat med vittnar om.

– Vi har både en ohållbar arbetsmängd, bristande struktur i organisationen och chefer som inte tar det på allvar när vi framför problem. Konstant sedan jag började har folk sjukskrivit sig på grund av utbrändhet.

Det säger Linda, som egentligen heter något annat, och som som har jobbat som socialsekreterare i Malmö i drygt två år. Hon har nyligen kommit tillbaka till jobbet efter att ha varit sjukskriven på grund av arbetsbelastningen.

Hon är inte ensam. Socialstyrelsens nya rapport Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd visar att varje handläggare i genomsnitt har hand om 35 biståndshushåll per månad, men att antalet varierar stort mellan landets kommuner – från 7,9 ärenden till 85,5 ärenden, enligt Socialstyrelsens statistik som bygger på enkätsvar från kommunerna. Men socialsekreterare som Fria Tidningen har pratat med vittnar om ännu högre arbetsbelastning. Linda har själv haft hand om mellan 90 och 100 ärenden i månaden de senaste två åren och Ingela, som inte vill ha med sitt efternamn i tidningen, vittnar om hög arbetsbelastning i Stockholms kommun.

– Jag skulle säga att det ”normala” är att socialsekreterare sitter på omkring 65–75 ärenden och täcker för en kollega som blivit sjukskriven för stress eller i väntan på rekrytering, säger Ingela.

Men både Ingela och Linda är överens om att problemen handlar om mer än det stora antalet ärenden. Den höga personalomsättningen är ett annat problem. Enligt Socialstyrelsens rapport är en stor andel av de som arbetar inom ekonomiskt bistånd nyutexaminerade och saknar erfarenhet. I flera kommuner är två år den tid som någon av socialsekreterarna jobbat som längst.

– När det är ”lång tid” att ha jobbat ett år på samma arbetsplats så är det något som är fel, säger Ingela.

Och när det är stor personalomsättning så blir det tyngre för hela arbetsgruppen, eftersom det inte finns någon stabilitet eller kontinuitet.

– Hjulet måste uppfinnas på nytt. Och de som är nya får ingen introduktion och rimlig möjlighet att lära sig yrket, gör ett sämre jobb, vantrivs och blir sjukskrivna eller byter jobb många gånger, säger Ingela.

Socialsekreterare tvingas också ofta täcka upp för arbetskamrater som är på semester eller sjukskrivna. Linda berättar att en arbetskamrat hade fått höra att någon skulle vikariera för henne när hon var på semester en vecka. Men det hade aldrig kallats in någon vikarie.

– När hon kom tillbaka var det kaos, utbetalningar som skulle ha gjorts var inte gjorda och folk var upprörda, säger Linda.

Arbetsbelastningen går också ut över klienterna. Det är svårt att skapa ett förtroende när man sällan hinner träffa klienterna, konstaterar Linda.

– Det skapar en stor frustration och osäkerhet och gör att klienterna inte litar på myndigheten. Det handlar om folks mest basala behov: mat och hyra och att känna osäkerhet kring det varje månad skapar en jättestressande situation. Det kan skapa ohälsa hos personer som från början bara var arbetslösa men sedan mår dåligt på grund av den ekonomiska situationen. Det gör att de kommer ännu längre ifrån arbetsmarknaden.

En ökad frustration från klienternas sida ökar också risken för hot och våld mot personal, enligt Linda.

Men ett av de allvarligaste bristerna, enligt Linda, är att cheferna inte lyssnar när de påtalar problemen.

– De tar oss inte ens på allvar, utan säger att hot och våld tillhör arbetet och att vi får vänja oss vid det, och om arbetsbelastningen säger de att vi ska göra omprioriteringar. Men det är svårt när man redan gör minsta möjliga vid alla ärenden. Man hinner typ bara betala ut pengar, egentligen borde vi ju träffa klienterna och motivera dem att komma vidare i sin tillvaro, men det hinner vi inte. Då finns det inget spelrum att göra prioriteringar, säger Linda.

Fakta: 

Ur rapporten

• Många som arbetar inom ekonomiskt bistånd är nyutexaminerade och saknar erfarenhet. I flera kommuner i landet finns det inte en enda socialsekreterare som har arbetat mer än två år i yrket.

• I en rad kommuner saknar socialsekreterare och biståndshandläggare helt tillgång till stöd i sitt arbete. Noll timmar avsätts till detta.

•Många kommuner svarar nej på frågan om de erbjuder en strukturerad inskolningsperiod för medarbetarna inom ekonomiskt bistånd.

• Genomsnittet i riket är att varje handläggare i genomsnitt ansvarar för 35 biståndshushåll med utbetalning varje månad. Men siffran varierar stort mellan landets kommuner, från 7,9 ärenden till 85,5 ärenden per handläggare och månad.

Källa: Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu