• "Det är viktigt att samla folk, att ha mötesplatser för att skapa energi och socialt kitt", säger Stephen Hinton.
  • Det fanns många förslag från konferensens deltagare på hur lokal ekonomi kan stärkas där de bor.
Landets Fria

Svenska omställare vill stärka lokal ekonomi

Många svenska omställare ser lokal ekonomi som rörelsens nästa stora fråga. En modell är Jak-bankens Leraket som betonar att energin i lokal ekonomi måste komma från platsens specifika förutsättningar, från befintliga verksamheter och nätverk och från en stark känsla av gemenskap.

Lokal ekonomi var ett huvudtema på omställningskonferensen i Göteborg i mitten av oktober. Under olika workshops kom deltagarna med flera förslag på hur lokal ekonomi ska stärkas i praktiken. Målet är att pengar ska cirkulera så länge som möjligt i trakten genom att gå till lokala jobb, initiativ, varor och tjänster, istället för att försvinna därifrån som från en ”läckande hink”. Det går till exempel att köpa en så kallad Lokalekonomisk analys från Statistiska centralbyrån för att synliggöra hur stor andel av pengarna som lämnar den lokala ekonomin. Ett annat tips var att ta hjälp av mikrofonder eller söka Leaderpengar från EU för att undersöka förutsättningarna för den lokala ekonomin. Att koppla ihop små producenter med konsumenter sågs som en nyckelfråga, exempelvis genom att fråga om lokala lantbrukare är intresserade av kooperativinköp eller andelsjordbruk, på engelska community supported agriculture. Satsningar på cirkulär ekonomi, gåvoekonomi och byteshandel lyftes också fram.

Elinor Askmar på Studiefrämjandet Göteborg-Mölndal var med och arrangerade omställningskonferensen och är en av dem som ser lokal och alternativ ekonomi som den viktigaste omställningsfrågan just nu.

– Hur kan människor få försörjningsmöjligheter för att lägga tid på omställningsfrågorna? Då kan folk organisera sina liv runt omställningens principer.

Arrangörerna har försökt att lyfta Reconomy på konferensen även tidigare år men Elinor Askmar menar att den svenska omställningsrörelsen först nu är riktigt redo för ämnet.

– Vi har ett starkare nätverk och fler ingångar nu. Förutsättningarna är bra för att kicka igång.

Jak-banken satsar nu vidare på sin modell med Lokal ekonomisk raket, Leraket, ett verktygspaket för Reconomy på svenska. Stephen Hinton sitter i styrelsen både för Jak-banken och i Omställningsnätverket och är en av inititivtagarna till raketen. Han berättar att den första frågan att besvara för den som vill använda modellen är: Hur skapar vi en lokal vision? Raketen måste ha en riktning.

Stephen Hinton lyfter fram exemplet Svartådalen i Sala kommun. Invånarna började med att utgå ifrån vad platsen kunde erbjuda och kom fram till att ortens främsta särdrag var det lokala träsket. Visionen blev att satsa på vandringsleder för att locka besökare. Så småningom ledde det till fler fågelskådare, fler bed and breakfasts, betesdjur för att hålla träsket öppet, ett slakteri för att kunna sälja ekologiskt kött, och så vidare. Ett lokalekonomiskt mirakel, enligt Stephen Hinton.

Men det viktigaste i arbetet är att hitta det som ger energi, säger han.

– Många försök med lokal valuta och liknande fallerar. Jag tror att en anledning är att så fort man börjar att tala om pengar blir det negativt. Så istället för att tala om pengar, tror jag att man ska tala om energi. Uppfinnare drivs inte av pengar utan av passion. Få den att flöda!

Energin är grunden för en lokal ekonomisk raket – dess bränsle. Bränslet kommer från tre komponenter: människorna, platsen och verksamheterna. Det gäller att hitta de verksamheter, de aspekter av platsen och platsens identitet, och de människor som ger energi – och hålla igång den. Det är bra att utgå ifrån befintliga grupper och naturliga mötesplatser. Kanske bypubar, Fokets hus, eller kyrkan. Det viktiga att hitta den energi som redan finns och kanalisera den – inte försöka att skapa ny energi från ingenstans.

– Vi måste inte göra allt från scratch. Hitta de andra som redan gör bra grejer! Lokala näringsidkare har ofta en stark känsla för platsen. Visa dem att omställningsrörelsen kan ge något, till exempel jobb. Nätverkande är den viktigaste framgångsfaktorn, säger Stephen Hinton.

Först när bränslet är säkrat är det dags för raketens vingar – projekt och betalningssystem.

– Ta bara de projekt som det finns energi i. Rid på vågen, tvinga inte fram något.

Ett sätt att utgå ifrån platsen i sina projekt är att använda kartor och att inventera befintliga resurser och brister. Finns det platser för vatten- eller vindkraft? Kanske kan traktens gröna företag kartläggas och marknadsföras gemensamt. Intresset för lokalhistoria är ofta stort, kan det utnyttjas genom att rusta upp en gammal byggnad eller ordna en lokal fototävling? Entreprenörsforum är ett annat tips. De starkaste projekten kan sedan utvecklas till mer långsiktiga verksamheter.

Det samma gäller betalningssystemen. Det gäller att hitta smidiga sätt att lösa lokala transaktioner utan att fastna i osäkerhet kring skatter och lagar. Stephen Hinton berättar om hur ekobyn i Järna där han bor löser pengafrågan när de lagar mat tillsammans.

– Vi lägger 50 kronor i en burk varje gång vi äter. De pengarna handlar vi mat för. När det finns pengar över köper vi vin. Håll det enkelt!

Inuti den lokalekonomiska raketen sitter en grupp med människor, så kallade guardians. De behöver fylla fyra specifika funktioner, nämligen att att ta ansvar för raketens hjärta, processen, tiden respektive dokumentationen.

– Dokumentera allt. Det gör det mer verkligt, och lättare att lära sig av sina erfarenheter och sprida dem. Och det är viktigt att samla folk, att ha mötesplatser för att skapa energi och socialt kitt, säger Stephen Hinton.

Under omställningskonferensen i Göteborg bildades en arbetsgrupp inom Omställningsnätverket för att jobba vidare med Reconomy och Leraket. Stephen Hinton är koordinator för gruppen som ska samla material, verktyg och instrument som stödjer omställningsinitiativ för att skapa försörjning och inkomster. De kommer också att erbjuda endagarsworkshops till grupper som vill lära sig mer.

Fakta: 

Jak-bankens första Leraket hålls i Umeå den 29 november.

Läs mer på http://leraket.wordpress.com

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu