De kontroversiella verken av Dan Park – som bannlysts av flera gallerier efter domen vid Malmö tingsrätt – ska i nästa vecka visas på en än så länge okänd plats i Danmark. Flera av bilderna är också till salu online.

Danska Tryckfrihetssällskapet, som står bakom utställningen och försäljningen, ger sig i kast mot att byta ut ett ansvarsfullt användande av åsiktsfrihet med någon form av ”berättigad rasism”, för att få rätt att förolämpa etniska minoriteter.

Dan Park har skapat ett collage av en bild på människorättsaktivisten Jallow Momodou placerad ovanpå bilder på nakna slavar i kedjor. Affischer som sedan satts upp runtom i Malmö. En annan bild föreställer tre män som hänger från en bro, en av dem är Jallow Momodou och den andra är en person som fallit offer för rasistiskt våld, med en skylt där det står ”hang on afrophobians”.

Det här ställer frågan i vilken grad konst kan användas för att fritt förolämpa minoritetsgrupper och i de mest extrema fallen – bli till incitament för rasistiskt våld.

Åsiktsfrihet är en av hörnstenarna i en demokrati. Men flera fall vid EU-domstolen visar att balansen mellan åsiktsfrihet och andra individuella och kollektiva rättigheter är något som måste analyseras noggrant. När åsiktsfriheten passerar gränsen och går över till att uppmuntra till hatbrott måste vi sätta gränser. Glorifierandet av våld mot vissa identifierade individer är oförenligt med flera grundläggande rättigheter. Hets mot folkgrupp kan bidra till att någon handlar och begår våldsbrott.

Fallet med Dan Park avslöjar ett underliggande problem: avhumaniseringen av svarta människor. Det kan inte ses som en isolerad händelse utan som resultatet av en lång europeisk historia av ett förnekande av afrikanska och svarta människors mänsklighet, rotad i arvet från slaveriet och kolonialismen.

150 år efter avskaffandet av slaveriet fortsätter svarta att skapas och uppfattas som en andra rangens medborgare i europeiska samhällen. Det faktum att våra föräldrar eller farföräldrar kan ha besökt mänskliga djurparker, där människor från Afrika satt inspärrade i burar, är bara ett exempel på hur nära den typen av rasism är i tid. En replika av de parkerna har också turnerat runt i Europa i år.

Sådana representationer av svarta förstärker ingrodda negativa stereotyper av svarta människor och späder på maktstrukturer inom europeiska samhällen, vilket leder till att allt fler diskrimineras. De ger också en signal om att rasistiska fördomar är socialt och legalt acceptabla. Det är därför nödvändigt att alla agerar ansvarsfullt för att råda bot på de här förvrängda representationerna. Dessutom måste europeiska stater visa en politisk vilja att bekämpa den specifika rasism som just afrofobi utgör. De måste erkänna den pågående påverkan som Europas historia av våld mot svarta har och utveckla en effektiv strategi för att motverka den strukturella och vardagliga rasism som hindrar att svarta känner sig som en del av europeiska samhällen.

Ordförande i Europeiska nätverket mot rasism (ENAR).

Översättning från engelskan: Ossian Sandin