• Under ett möte med personalen på Northland Resources i Pajala kom beskedet att nästan hela personalstyrkan varslas och att verksamheten stoppas på obestämd tid.
  • Lisa Wanneby är engagerad i Urbergsgruppen och tycker att gruvbolagen bör genomgå tuffa miljöprövningar för att få starta nya gruvor.
Landets Fria

Gruvan i Kaunisvaara stängs ner på obestämd tid

För bara tre år sedan togs gruvan i Kaunisvaara i drift. Nu meddelar bolaget Northland Resources att verksamheten stoppas och nästan alla anställda sägs upp. Länsstyrelsen utreder nu om företaget följt alla miljöregler och föreningen Urbergsgruppen kräver starkare lagstiftning för att det bland annat ska vara svårare att starta nya gruvor.

2010 fick bolaget Northland Resources tillstånd att starta en järnmalmsgruva i Kaunisvaara utanför Pajala. Året därpå påbörjades brytningen. I förra veckan meddelade företaget att all verksamhet stoppas på obestämd tid på grund av ansträngd likviditet. Av samma skäl säger nu bolaget upp så gott som all personal, 240 av 269 anställda. Utöver arbetslöshet är miljöpåverkan en konsekvens av gruvans korta historia.

– Gruvor är miljöfarliga verksamheter som kräver tillstånd utifrån miljöbalken. Man tar bokstavligt talat bort marken, den blir oigenkännlig och det går inte att återställa det som en gång var. Just gruvor är inte jämförbara med andra typer av miljöfarliga verksamheter då miljöeffekterna rent konkret i landskapet kan vara oerhört omfattande och påtagliga, förklarar David Berggård från miljöskyddsenheten på länsstyrelsen i Norrbotten.

I gruvverksamhetens tillstånd ingår en rad regler och länsstyrelsen i Norrbotten utreder just nu om bolaget följt dessa. Anledningen till utredningen är att länsstyrelsen fick in uppgifter i somras om att Northland Resources sanddeponi svämmat över de anlagda dammvallar som finns. Uppgifterna pekade då på att sand ska ha runnit ut över myrområdet där gruvan ligger och det i sig skulle kunna innebära ett dammbrott och att bolaget inte håller sig inom det avsatta området för verksamheten. Förra torsdagen besökte länsstyrelsen gruvan i Kaunisvaara.

– Vi var och tittade på magasinet och det vi håller på att utreda är hur effektiv och välfungerande anläggningen har varit. I nuläget har vi ingen klar bild och är inte helt klara med utredningen. Det är en del frågetecken som behöver rätas ut, säger David Berggård.

Några som är oroliga för vilka miljökonsekvenser gruvan utanför Pajala har fört med sig är de aktiva i den ideella föreningen Urbergsgruppen. Gruppen är inte emot gruvor i sig, men tycker att det borde bli mer gynnsamt att utvinna ur redan utvunna naturresurser då gruvor är problematiska ur olika aspekter, exempelvis miljöpåverkan eller ockupation av samers mark. Och Urbergsgruppen menar att påverkan på miljön i Kaunisvaara kan vara omfattande då det rör sig om våt- och myrmark. Dessutom ligger gruvan i nära anslutning till ett Natura 2000-område, skyddade områden inom EU, vilket innebär att Sverige har ett ansvar att skydda de platserna.

– När det gäller Northland Resources har Naturvårdsverket varit kritiskt till vissa delar och att det blivit större miljöpåverkan än vad man trodde. Vi tycker att staten måste kunna stoppa och dra tillbaka tillstånd för en verksamhet som ger större påverkan än vad man först trodde. Det finns sådana paragrafer i miljöbalken, men de används inte. Antingen får vi börja använda miljöbalken som det var tänkt eller får vi stärka den ytterligare, säger Lisa Wanneby som är aktiv i Urbergsgruppen.

Lisa Wanneby menar att det inte är svårt att få tillstånd att starta en gruva i dag, men att det borde vara tvärtom. Hon anser att det ska vara svårt att starta en gruva just för att det har en stor miljöpåverkan och att det därför behövs en tuff lagstiftning i grunden. För att få tillstånd borde det göras tuffa miljöprövningar, att villkorsbrott lagförs och att de bolag som inte sköter sig får sina tillstånd indragna. Något hon anser inte är fallet just nu då villkoren enligt henne är luddigt skrivna och att få gruvbolag blir fällda för villkorsbrott.

– Politiker säger ofta att Sverige har världens bästa miljölagstiftning. Men hade vi haft det hade sådana här saker inte hänt. Uppenbarligen är lagstiftningen inte så bra då detta händer om och om igen. Det är inte rimligt att bara fortsätta som om inget har hänt. Vi måste ta ansvar för helheten både vad gäller människor och arbetslöshet och miljön nu och för kommande generationer, säger Lisa Wanneby.

Northland Resources uttalar sig inte utöver de pressmeddelanden som står på deras hemsida. Företaget har begärt förlängning av den pågående företagsrekonstruktionen och tiden får utvisa om företaget går i konkurs och vad som i så fall händer med gruvan i Kaunisvaara. Vid en liknande situation gällande gruvorna i Ersmarksberget och Svärtträsk hade de företag som drivit gruvorna bara avsatt tre miljoner kronor för sanering. Då företaget gick i konkurs fick skattebetalarna betala merparten av notan. Vad en sanering av gruvan utanför Pajala kan komma att kosta är i dagsläget oklart. Northland Resources har enligt länsstyrelsen en ekonomisk säkerhet som uppgår till 18,7 miljoner kronor.

– Det är väldigt varierande vad sanering kostar. Det finns extrema fall där kostnaderna uppgår till hundratals miljoner kronor. Och det är också väldigt varierande hur tillämpningen av säkerheten ser ut från fall till fall. När det gäller ekonomisk säkerhet är den lagstiftningen relativt ny. Är ett tillstånd gammalt kanske det inte finns någon ekonomisk säkerhet alls och är det ett nytt tillstånd kan bilden se helt annorlunda ut, säger David Berggård.

Lisa Wanneby tycker att det är helt orimligt att kostnaderna kan komma att hamna på medborgarna i liknande fall.

– Det måste finnas så pass höga säkerhetsfonder hos bolagen från start att det finns pengar för sanering så att man kan rädda det som räddas kan. Annars står skattebetalarna med miljöskulden och arbetslösheten, vilket blir en dubbel belastning för skattekollektivet. Miljöbalken måste ses över, myndigheterna måste få tydliga direktiv och miljölagstiftningen stärkas.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu