Risk för nytt inbördeskrig i Turkiet | Fria.Nu
  • De uppflammade kurdiska protesterna mot Turkiets agerande i syriska Kobane, hotat av IS, ledde till bombningar av de kurdisk-dominerade sydöstra Turkiet i måndags.
  • Murat Kuseyri, kurdisk journalist
  • Gülcin Lelandais menar att utvecklingen i Kobane är avgörande för fredsprocessen i Turkiet.
Fria Tidningen

Risk för nytt inbördeskrig i Turkiet

Medan världens blickar vänds mot IS:s belägring av den kurdisk-syriska staden Kobane har nya strider mellan Turkiet och den kurdiska gerillan PKK blossat upp. Många fruktar nu ett återuppstått inbördeskrig i Turkiet.

Sedan i söndags har turkiska stridsflyg bombat kurdiska områden i Turkiets sydöstra delar. Bombningarna bryter den ett och ett halv år långa vapenvilan mellan Turkiet och den kurdiska gerillarörelsen och arbetarpartiet PKK och riskerar de bräckliga fredsförhandlingarna. Den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan har tidigare uppgett att han avser stoppa fredssamtalen om Turkiet inte tar ytterligare steg i frågan om kurders rättigheter och satte en tidsfrist till den 15 oktober. I och med bombningarna har dock situationen förrändrats radikalt och många fruktar nu ett kommande inbördeskrig.

– Läget är väldigt allvarligt, vad som helst kan hända nu, säger Murat Kuseyri, kurdisk journalist boendes i Sverige sedan 20 år.

– Både kurder och turkar är mot krig, men om Turkiet fortsätter som de gör nu har kurderna inget annat val än att ta till vapen. Det finns en överhängande risk för inbördeskrig.

Kurdernas krav på rättigheter och ökat självstyre har länge mötts av hårt motstånd av Turkiet. Men vapenvilan och den turkiska regeringens satsningar på förbättringar av kurdernas rättigheter har setts som framsteg i den 30-åriga konflikten. Fredsprocesserna var dock i praktiken inte mycket mer än en tillfällig vapenvila som användes som ett spel inför presidentvalet i Turkiet, som hölls i augusti, menar många.

– Inför valet förespråkar politikerna alltid fred, säger Murat Kuseyri.

– Men fredsförhandlingarna är bara ett spel, i själva verket har Turkiet inget som helt intresse av att ge kurderna rättigheter.

Spänningen mellan den turkiska regeringen och PKK har trappats upp under de senaste två veckorna i och med situationen i Kobane, en kurdisk enklav i norra Syrien på gränsen till Turkiet. Staden är strategiskt och symboliskt viktig för både kurder, Turkiet och den militanta extremistgruppen IS som omringar staden. Med IS framfart och belägring av staden de senaste veckorna har runt 200 000 personer flytt området och sökt skydd i Turkiet. Situationen är mycket kritisk och FN varnar för “en ny Srebrenica-massaker” om IS tar kontroll över staden.

– Utvecklingen i Kobane är helt avgörande för fredsprocessen i Turkiet, säger Gülcin Lelandais, forskare i urbana uppror vid Toursuniversitet i Frankrike.

IS uppges nu ha kontroll över halva staden och de kurdiska motståndsstyrkorna menar att de omöjligt kan stoppa IS framfart utan hjälp utifrån. Kobane försvaras just nu framförallt av YPG/YPJ, systerorganisation till PKK, som upprepade gånger bett den turkiska regeringen att öppna gränsen till Kobane för vapen och soldater för stöd i kampen mot IS.

– De som lever på den syriska och turkiska sidan av Kurdistan är släktingar. De kan inte bara stå och vänta utan kräver att Turkiet ska sluta ge sitt stöd till IS och öppna en humanitär korridor från Syrien till Turkiet, säger Murat Kuseyri.

Men Turkiet vill varken släppa vapen eller människor som vill strida mot IS över gränsen till Syrien. "Turkiet kan inte ge vapen till civila och be dem gå över gränsen och slåss mot terrorister", sa Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu i en intervju till France 24 i lördags.

Turkiets hållning är att PKK och IS är terrororganisationer i samma klass och ska bekämpas på samma sätt. I förra veckan gick kurder och andra grupper ut på gatorna i protest mot Turkiets agerande. Protester som slogs ner hårt med våld och militär och minst 30 personer dödades i sammandrabbningarna. Åtgärder har nu satts in för att upprätthålla utegångsförbud i fem regioner – något som inte gjorts sedan 90-talet. Protesterna är det som föranlett de turkiska bombningarna av de kurdiska områden. Hur världssamfunden kommer agera i frågan är ännu oklart.

– Tidigare har många europeiska länder varit mer tydliga i sitt stöd för kurderna, säger Gülcin Lelandais.

– Men nu vågar de inte göra några starka deklarationer till stöd för kurderna eftersom de tror att Turkiet är viktigt i kampen mot IS. Turkiet ses som det enda stabila landet i regionen som kan skapa balans i en ytterst osäker tid.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Fria.Nu