Debatt


Juan Velasquez
  • Gudrun Schyman och Fi nådde inte ända fram i riksdagsvalet, men lokalt kan partiet bli att räkna med, skriver Juan Velasquez.
Göteborgs Fria

Det feministiska genombrottet blir lokalt

Fi kom inte in i riksdagen. Men partiets intåg i landets viktigaste städer kan leda till att det efterlängtade feministiska genombrottet kan påbörjas lokalt, skriver Juan Velasquez, genusforskare vid Göteborgs universitet.

Då Fi tagit plats i kommunfullmäktige kan det vara intressant att fråga sig varifrån väljarstödet finns i relation till städernas pågående rumsliga omvandling. I kommunvalet i Göteborg tappade S mycket röster till Fi och V, speciellt i stadens centrum där båda partier gick mycket stark framåt. Varför folk röstade mer rödgrönrosa där skulle kunna kopplas till stadens gentrifiering som också tilltagit i de andra städerna under de senaste åren av nyliberal bostadspolitik.  

Gentrifiering har hittills diskuterats som en sorts förborgerligande av arbetarklassområden genom att folk med högre inkomster köper sig in i dyra nyrenoverade bostäder i centrala stadsdelar. Vanligtvis skulle det medföra att de köpstarka nyinflyttade skulle rösta borgerligt. Men bland gruppen finns även queera personer, konstnärer och akademiker med lägre medelinkomster. I andra globala städer har dessa grupper sökt sig till mer centrala ännu ej så dyra stadsdelar för att det är billigt och tryggare från homofoba och rasister. De bildar en bra bas som kan rösta rött eller rosa.

I en ny antologiResearching Gothenburg – placerar en del internationella experter Göteborg på den globala gentrifieringskarta. Speciellt hur omvandling av Göteborg från industri- och hamnstad till kunskapsstad bekräftar många av dessa tendenser. Både jag själv och norska forskare som Rand Hjortholl och Torkel Bjørnskau har visat att bland gentrifierarna i Latinamerika respektive Skandinavien utgör kvinnor en allt större andel av såväl de nya köpare som nyinflyttade utsatta hyresgäster. I Göteborg börjar samma mönster förekomma även i perifera stadsdelar där privata bostadsbolag vill locka till sig hyresgäster med låga medelinkomster, men som har lovande ekonomisk potential på grund av sitt höga kulturella kapital. Till exempel i tidigare arbetarklassförorter som Högsbohöjd Södra blev stödet starkt för Fi och V.

Stena Fastigheter förvaltar husen och har medvetet riktat sig in på att husera hyresgäster med ekonomiskt lovande potential i rivningskontrakt. På Pennygången bor många barnfamiljer under utbildning, pensionärer, studenter, högutbildade och akademiker med låga medelinkomster. En stark kvinnogrupp har fört motstånd mot de dyra renoveringar som företaget ville ha för att höja hyrespriserna. Hyresgästernas mobilisering fick företaget att backa och göra alla rivningskontrakt till förstahandskontrakt. Kampen för bostäderna kan ha bäddat för en radikalare form av jämställdhet och även lett till samarbetet mellan Fi:are och vänsterpartister, som tillsammans kunde bemöta gentrifieringens effekter.  

Sett till hela Göteborg är möjligheter för dessa samarbeten mycket mer invecklade. Även om de rödgrönrosa samlade 46,5 procent av väljarstödet, måste de förlita sig på feministerna i C och Fp för att kunna bilda majoritet. Men till skillnad från rikspolitiken är partiernas flört med feminism en möjlig inriktning som kan pressa socialdemokraterna framåt samtidigt som det begränsar sverigedemokraternas möjligheter att växa ytterligare. Läget bådar gott för ett unikt praktiskt gränsöverskridande mellan socialistiska-, ekologiska-, queer -och liberalfeminister.  

I Göteborg sammanstrålar Fi, S, V och MP kring många förslag, några skulle kunna stödjas av C och Fp. I stora drag kan det handla om att exempelvis införa försök om sex timmars arbetsdag med bibehållen lön och fasta tillsvidareanställningar; cykelanpassa staden och minska bilismen genom trängselskatt och utökat, avgiftsfri och tillgänglighetsanpassad kollektiv trafik; införa såväl en normkritisk skola mot kränkningar och mobbning som vegetarisk rättvisemärkt mat i offentlig verksamhet; driva feministiska bostadsprojekt och en stadsbyggnad präglad av deltagande planering, arbeta för inga vinster i välfärden, kommunfinansierade resursjourer för kvinnor och transpersoner; utjämna löneskillnader baserade på föreställningar om kön och stoppa sexistisk reklam på stadens reklamytor.

Att feminism kan vara ett fungerande alternativ till rasism skapar hopp om en liknande utveckling även i de andra städer där Fi och andra feminister fått valframgångar. Vi kan alltså stå inför en ny form av feministisk urbanpolitik om städerna och kommunerna där feminister är med och regerar bestämmer sig för att samarbeta kring att hejda både gentrifieringen och rasismen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu