De vill ha nerväxt istället för tillväxt | Fria.Nu
  • Under konferensen genomfördes en manifestation utanför ett kolkraftverk i Leipzig.
  • Tusentals akademiker och aktivister deltog i konferensen som hölls på univesitetet i Leipzig.
  • Under konferensen hölls det workshops i återanvändning av förbrukningsvaror så som cykelslangar och pet-flaskor.
  • Tony Greenham anser att det är myt att centralbanker har kontroll över hur nya pengar skapas.
  • ”Byt, dela, skänk.” En demonstration genom centrala Leipzig avslutade konferensen.
  • Vad är det som händer med Sverige? undrar Maja Hoffmann, tysk student i Lund.
Fria Tidningen

De vill ha nerväxt istället för tillväxt

Samtidigt som tillväxtkritik lyser med sin frånvaro i den svenska valrörelsen samlas 3 000 akademiker till den fjärde internationella Degrowth-konferensen i östtyska Leipzig – en övergiven industristad som har börjat finna sin egen väg.

– Välkomna till tillväxtideologins modelland för den största konferensen hittills om hur vi, på ett socialt rättfärdigt sätt, kan minska den rika världens konsumtion.

Med de orden öppnades ”Degrowth 2014” den 2 september av Christopher Laumanns, från Konzeptverk Neue Ökonomie – en tysk tankesmedja som utvecklar koncept för en ”social, ekologisk och demokratisk ekonomi”.

Tillsammans med föreningen Wachstumswende (tillväxtvändning) och det internationella forskarnätverket ”Research and Degrowth” har de framgångsrikt lyckats etablera den forskningsbaserade diskussion om att varsamt minska ekonomins storlek som sedan många år har haft ett stort genomslag i Frankrike och andra Medelhavsländer.

I Tyskland – där det precis som i Sverige saknas ord för en kontrollerad nedskalning av den totala ekonomin – talas det nu alltmer om ”Postwachstum” (efter tillväxten) i det offentliga samtalet. Även stora massmedier och de största politiska partierna har, mer eller mindre motvilligt, börjat befatta sig med diskussionen om hur ett liv efter tillväxtsamhället kan komma att se ut.

Leipzig är en stad med låga inkomster, låga hyror, en stor andel akademiker och ett växande kulturliv. Det är en av de tyska pionjärstäder som – istället för utsiktslösa ambitioner om att en dag kunna hävda sig ekonomiskt gentemot Frankfurt och andra höginkomststäder – aktivt har valt att prioritera ”Das gute leben für alle” (Det goda livet, för alla). Främjande av kulturliv och deltagande processer har därmed getts ett visst företräde i de kommunala prioriteringarna. Det är således ingen slump att just Leipzig står som värd för årets Degrowth-konferens.

Det påstås att 30 procent av bostäderna i Leipzig står tomma, men stadens popularitet har vuxit – samtidigt som kommunen tar emot betydligt fler flyktingar än det tyska genomsnittet. Här finns en politisk ambition att förebygga den gentrifiering som har kommit att prägla stora delar av det näraliggande Berlin.

Många av akademikerna här på ”Degrowth 2014” forskar inom ”ekologisk ekonomi”; ett ekonomiskt paradigm där naturvetenskapliga antaganden om planetens materiella begränsningar betraktas som absoluta ramar för den globala ekonomins storlek – i motsats till de nationalekonomiska paradigm som alltjämt råder på dagens finansdepartement. Att mäta ett lands välstånd i BNP – det vill säga hur mycket varor och tjänster som, i kronor och ören räknat, förbrukas på ett år – verkar sakna relevans bland ekonomerna här i Leipzig.

– Det finns förstås en koppling till de resonemang som fördes redan på 1970-talet i Romklubbens rapport Tillväxtens Gränser, säger Tony Greenham från New Economics Foundation, författare till boken Where does money come from?.

Tankesmedjan Romklubben var en av sponsorerna bakom den första Degrowth-konferensen i Paris år 2008, då 150 akademiker antog deklarationen Ekonomisk nedskalning för ekologisk bärkraft och social jämlikhet som sedan kom att bli forumets ramverk. Huvudfrågan är alltså inte huruvida den rika världens ekonomi bör fortsätta att växa eller inte.

– En sådan debatt är ju lika relevant som en debatt för eller emot gravitationen, säger Tony Greenham, som är här för att berätta om hur 97 procent av alla nya brittiska pund skapas av privata banker, och hur det finansiella systemet blivit den verkliga ekonomins herre, istället för dess tjänare.

Det verkliga politiska handlingsutrymmet handlar, enligt Degrowth-deklarationen, om att välja mellan ”en frivillig övergång till ett rättvist, deltagande och ekologiskt bärkraftigt samhälle” och en ”ofrivillig och okontrollerad ekonomisk tillbakagång, eller sammanbrott, med allvarliga sociala följder, i synnerhet för de mest missgynnade i samhället”.

En gemensam nämnare bland forskarna här är att ökad produktivitet i samhället måste balanseras med minskat lönearbete och att energieffektivisering måste balanseras med minskad konsumtion – om det ska bidra till minskad klimatpåverkan. I dag innebär så kallade ”rekyleffekter” – där effektivare bilmotorer resulterar i mer bilkörning och effektivare flygmotorer resulterar i ökat flygresande – att centrala miljötekniska framsteg aldrig leder till de resursbesparingar som optimistiska politiker talar om.

Men även en timmes arbetstidsförkortning medför olika rekyleffekter, menar Johannes Buhl från det tyska Wuppertalinstitutet – en världsledande forskningsinstitution inom beräkningar av miljötekniska- och politiska innovationers potential och rekyleffekter.

– Ur ett kortsiktigt naturresursperspektiv vore det ju effektivare om folk satt inne och såg på tv, men våra undersökningar visar att en timmes extra fritid används mycket aktivt, inte minst utanför den formella ekonomin, vilket ju egentligen är positivt; att ideellt arbete tar en större andel av våra energiflöden i anspråk.

– Den uppenbara nyttoeffekten av medborgerligt engagemang är samtidigt omöjlig att beskriva i siffror, säger han.

Av 3 000 tillresta finns endast en svensk på deltagarlistan, samt en tysk student från Lund som tycker det är märkligt att Sverige hamnat så långt efter i den framtidsdebatt som förs här i Leipzig.

– Alltså, vad är det som händer med Sverige egentligen? Från framstående välfärdsstat och miljönation till att bli ett nyliberalt land med världens mest kommersialiserade skola. Jag ska rösta i lokalvalen nu, men de stora frågorna saknas ju helt, så jag har faktiskt ingen aning om hur jag ska rösta ännu, säger Maja Hoffmann vid ett av borden på det nyrenoverade Leipziguniversitetets öppna innergård.

Fakta: 

Degrowth 2014

Arrangeras av nätverket Research and Degrowth. I år deltog 3 000 akademiker och aktivister från alla världsdelar. Tidigare konferenser har ägt rum i Paris 2008, Barcelona 2010 och Venedig 2012.

Viktiga frågor: Ett nytt finansiellt system, decentralisering av investeringsbeslut, lokala valutor, begränsat anonymt ägande, basinkomst och maxinkomst (franska Partie Pour la Décroissance föreslår att en basinkomst finansieras genom en hundraprocentig beskattning av de inkomster som är 30 gånger så stora som basinkomsten), förkortad normalarbetstid, alternativa välståndsindikatorer (som ersättning för BNP), och inte minst hur dessa koncept kan samverka för en klimatomställning.

Kända deltagare: Naomi Klein, som pratade om sin nya bok This changes everything, Alberto Acosta, ekonom och tidigare energiminister i Ecuador.

Sponsorer: Årets konferens sponsras bland annat av Tysklands rödgröna oppisitionspartier via Rosa Luxemburg Stiftung, Heinrich Böll Stiftung, samt Friedrich-Ebert Stiftung. Ingen tysk partiledare har ännu ställt sig bakom konferensens politiska krav på ekonomisk nedskalning. Det gör däremot Sabine Leidung, parlamentsledamot för vänsterpartiet Die Linke: "Jag vill säkra alla människors ekonomiska trygghet, och det kan vi göra utan BNP-tillväxt", säger hon i en paneldiskussion om det tyska parlamentets kommission om alternativa välfärdsindikatorer.

Annons

Rekommenderade artiklar

Hon gör radio bortom bnp

Omställning

Podcasten Framtidsutsikter handlar om ett samhälle byggt på hållbara alternativ till BNP-tillväxt.

Landets Fria

© 2018 Fria.Nu