Recension


Teater
Politisk terapi
Av: Lisa Färnström och Tova Gerge
Medverkande: Sara Ytterbrink

  • Performenceverket Politisk terapi handlar om vår uppgivenhet inför den egna förmågan att påverka politiska strukturer.
Göteborgs Fria

Skogen botar din politiska håglöshet

Skogen råder bot på politisk depression ­– uppfriskande tycker GFT:s recensent.

Någonting är avgjort annorlunda i Skogens lokaler. En receptionist har flyttat in, bara en sådan sak. Jag hälsas välkommen, får frågan om jag bokat tid och så får jag en patientbricka samt ett självskattningstest att fylla i medan jag väntar på doktorn.

Väntrummet är ett bra väntrum, med stoppade stolar, neutrala tavlor på väggarna, och ett akvarium som porlar stillsamt. När jag betraktar glasbehållaren närmare ser jag dock att den saknar sin hyresgäst. Tanken uppstår av ren reflex: Är det jag som är fisken här?

Särskilt länge hinner jag inte fundera på saken. Sara Ytterbrink, legitimerad psykolog och medverkande i projektet, ropar upp mitt namn och leder mig sedan till sitt mottagningsrum.

Det som följer är ett samtal inspirerat av den kognitiva beteendeterapin, som ska skilja ut samt inleda en behandling mot åkomman jag eventuellt lider av: den fiktiva diagnosen ”politisk depression”. Sara ögnar igenom mitt självskattningstest och konstaterar att jag faktiskt är politiskt deprimerad.Tur det, tänker jag. Annars hade konstupplevelsen blivit snopet kort.

Naturligtvis är det svårt att bevista ett performanceverk av det här slaget utan att vara på sin vakt. Hur mycket man ska våga berätta om sig själv, sitt engagemang och sina tvivel för en främmande människa, är en fråga som skaver inombords under hela sessionens gång, och som bara kan besvaras av varje enskild deltagare. Trots att anonymitet garanteras har de medverkande i projektet förstås ingen riktig tystnadsplikt. Därför gör man kanske klokast att inte kasta sig in i den politiska terapin hals över huvud.

Eller så gör man klokast i att hänge sig åt konstverket. Vad vet jag. Det är ärligt talat svårt att göra någonting annat. Tillåts du bara tala om dig själv i en timme med en person som är uppriktigt intresserad, lär du överraskas över hur öppenhjärtig du blir efter bara några minuter. Och förr eller senare träffar Skogens framställning någonting inombords; ett dåligt samvete över den egna uppgivenheten månne, eller en känsla av att inte kunna ta in hela världens elände, för då skulle du själv gå under. Att få uttrycka detta i ord, och dessutom skissa upp en handlingsplan för hur den inre glöden ska kunna väckas igen, är helt klart vederkvickande.

Politisk terapi utmanar åt två håll. Dels i dess beskrivning av politisk håglöshet som en psykisk åkomma, dels i den udd som verket riktar mot terapin. I Skogens politiska terapi anses individen i behov av vård när den inte anstränger sig för att lösa strukturella problem. En märklig slutsats, men med avstamp i den diagnosen kan också det verkliga livets terapi ifrågasättas. Dess mål är trots allt att laga en människa så att den klarar av att verka i samhället – men tänk om det egentligen är samhällsmaskineriet som är trasigt?

Fakta: 

Skogen håller valvaka på Masthuggsterrassen 3, kl 19.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ojämnt men drabbande om begreppet godhet

Recension

Backa teater gör i år en scenisk undersökning av begreppet godhet. Det blir en omedelbart drabbande föreställning, om än något ojämn, tycker Fria Tidningens Tobias Holmgren.

Göteborgs Fria

Jeanne d'Arc med kopplingar till samtiden

Recension

Medeltiden har nått Göteborg. Jeanne d'Arc på Backa teater bygger på protokoll från rättegången då det franska helgonet dömdes till döden.

Göteborgs Fria

Monolog som känns in i märgen

Recension

Allt som blev kvar handlar om ett brutet löfte. Ett löfte livet gett en liten pojke om att allt skulle vara för evigt. "Berörande och roande", tycker Evelina Ivarsson.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu