Kommuner får bottenbetyg i hbtq-granskning | Fria.Nu
Fria Tidningen

Kommuner får bottenbetyg i hbtq-granskning

En stor majoritet av Sveriges kommuner får ”icke godkänt” i RFSL:s stora kommungranskning.

– Hbtq-frågor är fortfarande en icke-fråga i många kommuners verksamhet, säger Ulrika Westerlund, ordförande i förbundet.

RFSL:s nya undersökning som granskar kommunernas arbete med hbtq-frågor visar dystra resultat. Mer än vad tredje kommun nämner inte sexuell läggning i de styrdokument som handlar om att motverka diskriminering. Ännu färre, mindre än hälften, nämner inte könsidentitet eller könsuttryck i samma dokument trots att det klassades som en diskrimineringsgrund för fem år sedan.

– Kraven i vår undersökning är lågt ställda. Vi tittar exempelvis bara på förekomsten av de här dokumenten och inte på hur de används i praktiken. Vi vet att många dokument bara blir liggande, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL.

De flesta kommuner har inget, eller mycket lite, kompetenshöjande arbete för att bli bättre på bemötandet och servicen till de invånare som är hbtq-personer. På frågan om det genomförts kompetenshöjande insatser för kommunens förtroendevalda politiker är det enbart åtta procent av kommunerna som svarar ja på den frågan.

Senaste gången RFSL genomförde samma undersökning var 2006. Då var det totalt nio kommuner som fick betyget godkänt, mot dagens 46, vilken visar en blygsam förbättring. Det fåtalet kommuner som har ett aktivt och mer genomgripande arbete för likabehandling av hbtq-personer i sin verksamhet är nästan uteslutande storstadskommuner eller kommuner utanför storstäderna med en befolkning på mer än 50 000 invånare.

– Att kommunen är liten är inget skäl till att exempelvis inte ha relevanta styrdokument som ser till alla diskrimineringsgrunder. Det är heller inget skäl till att inte utbilda sina anställda eller politiker. För de här åtgärderna krävs varken att man är många i kommunen eller har en ofantligt stor budget, säger Ulrika Westerlund.

Fria tidningens egen granskning av topp- respektive bottenkommunerna visar att politisk majoritet har liten eller ingen betydelse för hur kommunerna jobbar med hbtq-frågor. Bland de 46 toppkommuner som fick godkänt betyg återfinns 24 kommuner med röd eller röd-grön majoritet och 16 alliansstyrda kommuner. I botten finns 25 röda eller rödgrönt styrda kommuner jämfört med 17 med alliansledd majoritet.

– Vi har genom åren märkt att det lokalt handlar om att det finns någon eller några personer som tycker att detta är väldigt viktiga frågor och driver på väldigt mycket. Det är personer som argumenterar på lite olika sätt utifrån sin politiska ståndpunkt. Det är tydligt så att man kan driva hbtq-frågor oavsett politisk färg, säger Ulrika Westerlund.

Fakta: 

RFSL:s kommunundersökning 2014

Kommunundersökningen är en rapport som utvärderar Sveriges kommuners arbete med hbtq-frågor på olika områden: skola, utbildningsinsatser internt i kommunen, kommunens generella verksamhet och utsatthet för hatbrott.

• Skillnaderna i landet är stora där storstadskommuner generellt får bättre resultat.

• 46 av 290 kommuner får godkänt resultat.

• De kommuner som fått bäst resultat (Göteborg, Växjö och Malmö) har avsatt särskilda resurser inom skolan för genomförande av informationsinsatser om hbtq-frågor, de har övergripande kriterier för bidragsgivning till ideella organisationer där hbtq ingår, de har genomfört kompetenshöjande utbildningar i hbtq-frågor av både kommunanställd personal och av förtroendevalda politiker och kommunerna ger ekonomiskt bidrag till den lokala RFSL-avdelningen.

Annons

Rekommenderade artiklar

Hon blev hånad på asylboendet

Sirwan sökte asyl i Sverige men blev illa bemött av andra asylsökande. Nu hoppas hon på ett särskilt hbtq-boende för flyktingar.

Stockholms Fria

© 2019 Fria.Nu