Göteborg ­­– en jämställd stad? | Fria.Nu
  • Löner är ett av de områden Göteborg ­ liksom Sverige i stort ­ har långt kvar till jämställdhet inom.
  • Inte mycket har hänt när det gäller hur mycket mer män tjänar än kvinnor i Göteborg.
Göteborgs Fria

Göteborg ­­– en jämställd stad?

Ibland påpekas det hur långt vi faktiskt har kommit när det gäller jämställdhet, och i valrörelsen tävlar partier om att vara mest feministiska med olika slogans. Men efter en titt på statistiken i Göteborg går det att konstatera att det är långt kvar – och utvecklingen är allt annat än spikrak.

Göteborgs kommunfullmäktige har haft jämställdhet som ett prioriterat mål i budgeten i åtta år, och alla beslut ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Även på den nationella nivån satsas det på jämställdhet, och regeringens vision är att ”kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Utifrån det har de utformat fyra olika delmål.

GFT har granskat hur det ser ut i Göteborg inom varje delmål och frågat dem som jobbar med området – vad görs egentligen?


1. En jämn fördelning av makt och inflytande i samhälle

Kvinnor och män ska ha lika möjligheter till makt och inflytande både som beslutsfattare, verkställare och brukare.

När det gäller vilka som styr vår stad, politiker, förvaltnings- och sektorchefer, har Göteborgs stad uppfyllt det som brukar räknas som jämställt: en fördelning där inget kön är representerade med mindre än 40 procent.

Så styrs Göteborgs stad:
• 46 procent kvinnor i kommunstyrelsen.
• 43 procent kvinnor i nämnderna.
• 44 procent kvinnor i fullmäktige.
• 56 procent i högsta ledningsgrupperna i Göteborgs stad, exklusive bolag, är kvinnor.
• När det gäller övriga chefer i kommunen är siffran 0,9 kvinnliga chefer i förhållande till antal anställda kvinnor. 1,0 hade inneburit jämställdhet.
(Källa: goteborg.se, val.se, Jämix)

Vad görs?

Sedan 2010 använder sig Göteborgs stad av den så kallade Jämix-undersökningen, som görs av Nyckeltalsinstitutet. Det är ett sammanfattande jämställdhetsindex där nio olika nyckeltal undersöks och poängsätts. Varje nyckeltal kan ge 20 poäng och ju högre poäng – desto mer jämställd är organisationen. Det som mäts är bland annat könsfördelningen i ledningsgrupper, om det skiljer sig åt mellan könen vad det gäller heltidsarbete, lön och långtidssjukfrånvaro och om det finns ett aktivt arbete med till exempel jämställdhetsplaner. Göteborgs stad, exklusive bolagen, fick i förra årets mätning 120 poäng, en ökning med tre poäng från 2012.


Två frågor till Annika Gustafsson som är ansvarig för Jämix-undersökningen på stadsledningskontoret.

Hur använder ni er av mätningarna?

– Vi knyter ihop den här undersökningen med det arbete som sker ute på förvaltningarna. Mätningen används som en nulägesanalys när man gör jämställdhetsplaner. När vi får nästa mätning använder vi den för att se hur det gick, och följer upp och planerar nya åtgärder. Men de flesta åtgärder inom jämställdhetsområdet kräver uppföljning under längre tid, de får sällan snabba resultat.

Ledningsgrupperna består nu av över hälften kvinnor, samtidigt är nästan 80 procent av alla anställda i Göteborgs stad kvinnor. Kan det ändå ses som jämställt då?

– Högsta ledningsgruppen på varje förvaltning, alltså förvaltningschef och sektorschefer, bör vara så nära 50/50 som möjligt. Det är inte meningen att det ska spegla de anställda utan medborgarna, eftersom de har ett strategiskt ansvar. Däremot ska övriga chefer spegla medarbetarna för att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att bli chefer. Är det 80 procent kvinnor anställda – då ska det också vara 80 procent kvinnliga chefer. Åtminstone om man rekryterar sina chefer internt, eftersom det är de karriärmöjligheterna som ska vara lika.


2. Ekonomisk jämställdhet

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Så ser det inte ut, varken i Göteborg eller i Sverige i stort. I stället tjänar män i Göteborg i genomsnitt runt 70 000 kronor mer per år än kvinnor, och lite har hänt med utvecklingen sedan 2006. Även bland anställda i kommunen är skillnaden stor – mäns medellön är nästan 1 500 kronor högre i månaden än kvinnors.

Anställda inom Göteborgs stad, medellön:
• Kvinnor: 25 255 kronor
• Män: 26 700 kronor
• Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer det att vara jämställda löner år 2023.
(Källa: Jämix)

Vad görs?

Diskrimineringslagen kräver att en jämställdhetsplan och en handlingsplan för jämställda löner ska göras vart tredje år. Göteborgs kommunfullmäktige har dock beslutat att det i stället ska göras varje år.

Sedan 2013 har Göteborgs stad avsatt särskilda medel i budgeten för lönesatsningar, utöver den procentberäknade lönekompensationen. Förra året fördelades 25 miljoner kronor till stadsdelsförvaltningarna för att nå målet om jämställda löner. I år har summan höjts till 30 miljoner kronor, och detsamma gäller nästa år.


Tre frågor till Gun Öjersson, som arbetar med lönefrågor och förhandling på stadsledningskontoret.

Vad görs för att nå jämställda löner?

– I Göteborgs stad har man dels en differentierad budgetkompensation för lönehöjningar. Det innebär att de är högre till vissa verksamheter, som då är kvinnodominerade. Sedan har det de senaste åren gjorts en särskild satsning på stadsdelarna för att kunna göra lönesatsningar på vissa yrken.

Går det framåt?

– Om man tittar på den löneöversyn vi har gjort för 2014 så ser man på utfallet att det procentuellt är högre för kvinnodominerade grupper än andra. Tittar man bara på medellönen, så har kvinnors medellön i förhållande till mäns medellön ökat med en halv procentenhet från 2013 till 2014. Kvinnors medellön är nu 92,5 procent av männens.

När når vi jämställda löner?

– Det är svårt att säga någon tidsaspekt. Kvinnor och män arbetar i hög utsträckning inom olika sektorer och yrken i Sverige. I kommunen har vi verksamheter som traditionellt varit områden där kvinnor arbetar till exempel vård, omsorg och utbildning. För att nå 100 procent måste vi ha en mycket mer jämställd arbetsmarknad och värdering av jobb inom olika sektorer.


3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha samma möjligheter att ge och ta omsorg på lika villkor.

Men verkligheten är en annan.

Kvinnor tar större ansvar för barn...
• 75 procent av dagarna med föräldrapenning i Göteborg under 2013 togs ut av kvinnor.
• 62 procent av dagarna med tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn under samma period togs ut av kvinnor.
(Källa: goteborg.se/statistik)

…och hushållsarbete...
• Kvinnor lägger i genomsnitt 3,5 timme på obetalt arbete under ett vardagsdygn.
• Män lägger ner 2 timmar och 36 minuter.
(Källa: SCB, siffrorna gäller hela Sverige)

…men arbetar färre betalda timmar per vecka.
• 38,6 timmar per vecka arbetade sysselsatta män i Göteborg under andra kvartalet 2014.
• Motsvarande siffra för kvinnor är 35,2 timmar per vecka.
(Källa: SCB)


Vad görs?

Tre frågor till Ulrika Helldén, sakkunnig i jämställdhet vid Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Hur arbetar ni med delmål tre, alltså en jämn fördelning av obetalt arbete?

– Länsstyrelsen har tillsammans med Västra Götalandsregionen tagit fram en strategi för jämställdhet som började gälla nu i år. Förslagen kring jämn fördelning handlar till exempel om att arbetsgivaren ska uppmuntra både kvinnor och män att ta ut föräldraledighet och vabba, och att arbetsgivaren på olika sätt ska underlätta att kombinera omsorgsarbete med lönearbete. Några sådana sätt är att göra det enklare att arbeta hemifrån, planera mötestider så att de inte krockar med hämtning och lämning eller kunna arbeta på distans. Sedan uppmuntrar vi också alla kommuner att ha barnomsorg även på obekväma arbetstider.

Är det här ett svårt mål att arbeta med, i och med att det är ganska mycket på individnivå?

– Ja, det skulle jag säga är svårare och även eftersom det framförallt är kommunerna som har ansvar. Tidigare vet jag att försäkringskassan har haft ett direktiv att uppmuntra föräldrar att dela jämställt, men det har tagits bort. Det finns ju så kallade pappamånader och där finns det en ganska bred politisk enighet att utöka dem, och vissa vill individualisera föräldraförsäkringen. Det skulle ge reella förändringar.

Vad behöver göras mer?

– Det handlar väldigt mycket om normer, både på arbetsplatser och i privatlivet. Det behövs ett normkritiskt arbete inom många olika sektorer och det är något vi i den här strategin uppmuntrar till. Det räcker inte att rikta åtgärder till föräldrar, utan måste ske i livets alla skeden.


4. Målet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Det rör till exempel våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och prostitution och människohandel.

Ser man på statistiken om anmälda brott i Göteborg som brottsförebyggande rådet sammanställer varje år går det inte att se någon tydlig utveckling från 2006 och framåt. Den anmälda misshandeln mot kvinnor, där förövaren är bekant, har sedan 2006 ökat med 152 anmälda fall till förra årets resultat på 1159 anmälda brott.

Grov kvinnofridskränkning däremot har minskat – från 142 anmälda brott 2006 till 121 stycken förra året. Där var den högsta noteringen under perioden 2008 och 2009 då 163 fall anmäldes. Även anmälda våldtäkter och våldtäktsförsök har legat relativt konstant mellan 2008 och 2013, då 286 brott anmäldes. 2011 sticker dock ut i statistiken då det finns 365 anmälningar om våldtäkt eller våldtäktsförsök på kvinnor.

Vad görs?

Vi har här valt att titta på det stöd som finns för kvinnor som har utsatts för våld, även om det finns många andra åtgärder som görs eller skulle kunna göras på området. I Göteborg finns en kommunal och fem ideella kvinnojourer som varje år får pengar från kommunen. Stödet till de ideella kvinnojourerna har ökat från 5,3 miljoner år 2006 till drygt 8 miljoner i år. Men tittar man på hur mycket kvinnojourerna har ansökt om i bidrag fattas nästan 1,7 miljoner.

Tre frågor till Ulrika Lantz Westman, utvecklingsledare på sociala området på Social resursförvaltning.

Hur kommer det sig att bidragen till kvinnojourerna har ökat?

– Vårt arbete är att titta på ansökningarna som kommer in från föreningarna, granska verksamheten de utför och koppla det till de behov som finns hos målgrupperna som anges. Det ska även kopplas till de grupper som ska prioriteras enligt stadens budget. Det har varit en strategi under många år att öka bidragen till kvinnojourerna för att de ska kunna ha anställd personal, och kunna ha personal som har barnkompetens.

Det har inte varit några större förändringar i vilka föreningar som får bidrag?

– Staden har en lång tradition av att ge stöd till de ideella jourerna, och alla förutom en har funnits med väldigt länge. Det händer att föreningar söker bidrag för att starta kvinnojour, men det är inte så enkelt. När det handlar om våldsutsatta barn och kvinnor är det en väldigt svår problematik.

Ibland får verksamhetsbidraget kritik för att det beslutas från år till år, och kan göra det svårt att planera framåt?

– Så är det och så kommer det fortsätta att vara, vi behöver alltid följa verksamheten så att den fungerar och håller kvaliteten. Men det finns en kontinuitetsprincip inskriven i riktlinjerna som innebär att man får fortsatt bidrag om man bedriver en kvalitativ verksamhet, och förutsatt att det finns pengar i budgeten. Däremot har vi ibland möjlighet att utöka bidragen. Föreningar kan få projektbidrag från andra håll, till exempel Länsstyrelsen, och sådana bidrag är tidsbegränsade. Har man haft det kan inte kommunen per automatik gå in och täcka upp det, det finns det inte utrymme för i den kommunala budgeten.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria.Nu