DO: ”Viktigt att erkänna strukturell diskriminering” | Fria.Nu
  • Många anmälare menar att deras upplevelse av diskriminering inte är någon tillfällig händelse. Den hänger snarare ihop med en organisationskultur, till exempel en viss jargong, hur arbetet fördelas eller hur möten går till, säger Johanna Kumlin, som skrivit rapporten.
Fria Tidningen

DO: ”Viktigt att erkänna strukturell diskriminering”

Att inte erkänna diskriminering som ett strukturellt problem kan få stora konsekvenser. Det menar DO, som i en ny rapport vill blottlägga hur diskriminering uppstår.

I rapporten som presenterades under onsdagen har Diskrimineringsombudsmannen analyserat över 800 anmälningar som kommit in till myndigheten. Anmälningarna följer ett tydligt mönster där den som blivit utsatt ofta uppger att den blivit illa behandlad under en längre tid där flera händelser och beteenden sammantaget bidrar till upplevelsen av att ha blivit diskriminerad.

– Många anmälare menar att deras upplevelse av diskriminering inte är någon tillfällig händelse. Den hänger snarare ihop med en organisationskultur, rådande stereotypa föreställningar eller beteendemönster, till exempel en viss jargong, hur arbetet fördelas eller hur möten går till, säger Johanna Kumlin, som skrivit rapporten.

Vid exempelvis de anmälningar om upplevd diskriminering i samband med graviditet, föräldraledighet, eller Vab (vård av barn) så beskriver ofta anmälarna att den negativa behandlingen följer ett visst mönster på arbetsplatsen och att andra på samma arbetsplats har varit utsatta för samma typ av diskriminering.

Bilden i rapporten är inte ny, utan bekräftar snarare den forskning som finns kring diskriminering och dess orsaker. Men den systematiska genomgången av anmälningar är den första i sitt slag och konkretiserar hur diskriminering kan se ut och bidrar till att öka förståelsen för hur den uppstår. Att rapporten släpps just innan valet vill inte Johanna Kumlin beskriva som ett strategiskt val. Hon menar heller inte att rapporten extra riktar sig till de personer och politiska partier som ogärna pratar om diskriminering i termer av strukturella problem. Snarare menar hon att denna kunskap hela tiden varit grunden för DO:s arbete, men att det finns anledning att ytterligare informera om diskrimineringens mekanismer eftersom kunskapsluckorna är stora på många håll, exempelvis hos arbetsgivare.

Att inte erkänna diskriminering som ett brett, strukturellt problem kan nämligen få stora konsekvenser.

– Att för ensidigt söka förklaringar hos enskilda individer eller isolerade händelser kan leda till att vi aldrig kommer åt grundorsakerna. Händelserna riskerar därför att upprepas, säger Johanna Kumlin.

Synen på diskriminering som framför allt enskilda händelser kopplade till enskilda personer finns även i rättssalen, vilket gör det svårt att juridiskt driva många ärenden. För att möjliggöra en rättsprocess måste DO skala ner människors berättelser om diskriminering som pågått under lång tid och vid upprepade tillfällen till enskilda, isolerade händelser. På så sätt går det att värdera om de var för sig kan utgöra diskriminering i juridisk mening, och om diskrimineringen går att styrka i domstol. Men Johanna Kumlin menar att rapporten inte främst ämnar förändra rättssystemet, utan menar att det handlar om att föra en kamp mot diskriminering på många fronter samtidigt.

– Det har alltid varit DO:s övertygelse att man måste jobba på bred front där den förebyggande biten är väldigt central, att förhindra att diskriminering över huvud taget sker, säger hon.

Fakta: 

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med:

  • kön
  • könsidentitet eller könsuttryck
  • ålder
  • etnisk tilhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • sexuell läggning
  • funktionsnedsättning

Annons

Rekommenderade artiklar

Deras lycka byttes mot byråkratisk mardröm

Det som började som en ljuv kärlekshistoria slutade i en byråkratisk återvändsgränd. Nurten Tuncel är hemma i Mölndal medan hennes man lever som flykting i Grekland. Den politiska situationen i Turkiet och svenska regler står nu i vägen för deras kärlek.

Göteborgs Fria

Sverigefinnar kämpar för sina rättigheter

6 december är Finlands 100-åriga självständighetsdag. Satu Rekola från Göteborgs sverigefinska råd vill uppmärksamma behovet av sverigefinska skolor, förskolor och äldreomsorg.

Göteborgs Fria

© 2020 Fria.Nu