Nazistiska Svenskarnas parti, SvP, kandiderar i höstens val förutom till riksdagen och sex landsting till 35 olika kommuner. 2010 ställde de upp i valet till åtta kommunfullmäktige, och fick då ett mandat i Grästorp. Den stolen har dock stått tom, eftersom personen var folkbokförd i en annan kommun. Men fyra år senare har antalet kommuner de kandiderar till mer än fyrdubblats och nu ställer de upp i lika många kommuner i enbart Västra Götaland, som de gjorde i hela landet vid förra valet.

Så vilka är de då, Svenskarnas parti? Heléne Lööw som är docent i historia vid Uppsala universitet och specialiserad på svensk högerextremism beskriver partiet:

– De finns inom vit makt-sfären och är en blandning av olika traditioner, vilka de flesta av de här grupperna är i dag. De är inspirerade av äldre svenska grupper, och av en sorts svensk variant av fascism.

Partiets rötter sträcker sig 20 år tillbaka i tiden, då Nationalsocialistisk front, NSF, bildades i Blekinge som en lokal aktivistgrupp. Fem år senare, 1999, hade allt fler grupper anslutit sig runt om i landet och NSF blev ett parti. 2008 omformades de till Folkfronten, och bara ett år senare bytte de namn och 2009 registrerades Svenskarnas parti hos Valmyndigheten.

På senare tid har SvP försökt att framställa sig som ett seriöst alternativ och tona ned den nazistiska retoriken. I deras partiprogram finns dock fortfarande formuleringar som ”etniskt homogent livsrum” – en direkt översättning från ”lebensraum” som Hitler använde sig av. Men om de har lyckats tona ned sig tillräckligt för att locka fler väljare återstår att se. Heléne Lööw säger att det är svårt att kartlägga hur stödet för SvP ser ut, och därmed också om de har lyckats med sin mobilisering och propagandaspridning. De är sällan med i opinionsundersökningar, och om de är det blir de ofta underrapporterade. Många drar sig för att svara att de tänker rösta på partiet, särskilt om frågan ställs på telefon.

– De har hyggliga chanser att ta sig in någonstans, frågan är hur många mandat det kan bli. De kan ta väljare från lite olika håll, de som tidigare inte alls har varit politiskt engagerade och inte röstat, och naturligtvis missnöjda Sverigedemokrater, säger Heléne Lööw.

Generellt sett kandiderar partiet mestadels i små kommuner, där det inte behövs så många röster för att ta sig in i fullmäktige. Men i Västra Götaland är det kommuner med relativt stor befolkningsmängd, med undantag från Färgelanda med drygt 6 000 invånare och möjligtvis Tidaholm och Åmål med drygt 12 000 vardera.

– Det gäller alla små partier, det är svårt att slå igenom i storstadskommunerna och i kommuner med många invånare, det krävs väldigt många röster för att få mandat. Då satsar man på mindre kommuner för att bygga upp en parlamentarisk bas.

För fyra år sedan kandiderade inte SvP till fullmäktige i Göteborg, men fick sammanlagt 11 röster från personer som själv skrivit ner dem på valsedeln. Att de kandiderar till Göteborg i år, tror Heléne Lööw mer är en symbolisk handling.

– Det är mer en sorts markering man gör, man vill visa att man finns i storstadsområdena också. Jag tror inte att de faktiskt förväntar sig att ta några mandat i Göteborg.

Men det är trots allt märkbart att de har ökat sina aktiviteter i så väl hela Västra Götaland som i Göteborg. Expo har undersökt olika högerextrema grupperingars aktiviteter under de senaste två åren, och i Göteborg ökade SvP:s aktiviteter från fem år 2012, till 38 stycken förra året. Västra Götaland var det län i Sverige med näst flest aktiviteter 2013.

I helgen startar SvP sin valturné och ett av de första stoppen är just Göteborg, där de håller torgmöte på söndag. Heléne Lööw säger att mycket hänger på valrörelsen, men att det är svårt att säga om de kommer att genomföra alla de inplanerade stoppen. Särskilt i mindre kommuner, som inte har så stora polisresurser, kan det bli aktuellt att de ställer in.

– Det kan bli stökigt om det blir mycket motdemonstrationer och de själva väljer att gå på en konfrontatorisk linje, vilket de har gjort ibland och ibland inte.