Recension


Musik
Nommos/Visiting (Anthology of interplanetary folk music vol. 1)
Artist: Craig Leon Bolag: RVNG

Fria Tidningen

Musik inspirerad av utomjordingar

Upptäck Ramones-producenten Craig Leon, manar Tobias Magnusson, och gläds över en återutgivning av plattan Nommos, om mystiska Dogonfolket.

Nommos är en av mina favoritskivor alla kategorier. Craig Leon som tidigare gjort sig ett namn som producent åt Ramones, Blondie, Richard Hell och Suicide släppte sitt debutalbum 1981 på John Faheys bolag Takoma. Med åren har myten kring skivan växt och den har blivit till en kultskiva inom den elektroniska musiken.

Originalutgåvan kostar i dag stora summor och föreliggande återutgåva från RVNG är därför högst välkommen. Det är positivt att nya lyssnare får möta Craig Leons fascinerande musik. Historien bakom albumet är också fascinerande.

1973 anordnades på Brooklyn Museum en utställning med skulpturer gjorda av folkstammen Dogon på Mali. En viktig del i deras religion utgjordes av en tro på att en utomjordisk ras, Nommos, besökt dem. Låter det flummigt? Faktum är att forskare än i dag försöker förklara hur Dogonfolket kunde göra astrologiska beräkningar och märka ut stjärnor utan att ha tillgång till teleskop.

Craig Leon spann vidare på mytologin och funderade på hur denna utomjordiska ras hade delat med sig av berättelser och musik. Och hans fråga var hur denna musik skulle ha låtit.

Skivan Nommos ger svaret. Det är kosmisk musik. Svävande ljudmattor kryddade med polyrytmiska inslag utgör stommen. Det är tidlös musik som är märkligt svår att kategorisera. De dova klangerna i ljudbilden för tankarna till vatten, vilket är logiskt eftersom Dogonfolket ofta refererade till Nommos som ett slags amfibieliknande varelser eller vattengudar. Central är den 15 minuter långa Four eyes to see the afterlife, där Leons fru Cassell Webb sjunger.

Denna högst välkomna och påkostade återutgivning är varmt rekommenderad. Den innehåller även Leons uppföljare Visiting från 1982, även den superb.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Drabbande kärleksbudskap från Blameful Isles

Recension

Blameful Isles is dope! Det skrev Talib Kweli på sitt Facebookkonto efter att ha upptäckt det svenska bandet Blameful Isles. Så rätt han har i detta. Lysande på de tre föregående albumen och än bättre på nya dubbelalbumet Pleroma, skriver Tobias Magnusson.

Fria Tidningen

De tar ett andetag tillsammans

Recension

Bakom Luft står saxofonisten Mats Gustafsson och säckpipeblåsaren Erwan Keravec. Inhale är deras debutskiva.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu