”Gamfonder” pressar Argentina | Fria.Nu
  • ”Gamar”, lyder graffitin på väggen. De investmentfonder som har specialiserat sig på att köpa upp förfallna statsobligationer till reapris för att sedan driva in deras fulla värde, och som nu orsakat statsbankrutten, kallas för gamfonder (fondos buitres) i Argentina.
  • Striden med gamfonderna har lett till att det inhemska stödet för president Cristina Fernandez de Kirchner har ökat trots den krisande ekonomin.
Fria Tidningen

”Gamfonder” pressar Argentina

Argentina är tekniskt sett ”bankrutt” efter ett amerikanskt domstolsutslag som blockerar utbetalningar till förmån för de investerare som stämt landet. Konflikten handlar om en liten summa pengar, men kan bli principiellt betydelsefull.

– Läs om attacken mot vår suveränitet! En grupp ungdomar delar ut flygblad med rubriken ”Sanningen om gamarna” vid korsningen Avenida de Mayo-Florida, några kvarter från börshuset och ännu närmre svartväxlingskvarteren.

Den senaste tiden har det blivit allt vanligare att se politisk graffiti och affischer med liknande budskap: ”gamarna eller fosterlandet”, ”ner med ockrarna”. Internationella kommentatorer har lyft på ögonbrynen åt att Argentinas president Cristina Fernández de Kirchner kallar de investmentfonder som stämt landet för ”gamfonder”, men i Argentina är det faktiskt så de betecknas av de flesta, inklusive medier och oppositionspolitiker.

I rapporteringen utanför landet har Argentina ofta skildrats som ansvarslöst och misskötsamt, eller i en akut ekonomisk kris. Svenska medier har använt ordet ”statsbankrutt” om den ekonomiska situationen och SvD Näringsliv listar rentav landet tillsammans med bland annat Grekland som ”länder på ruinens brant”. Inom Argentina ser man sig istället som utsatt för ett finansiellt angrepp.

”Domstolsutslaget i USA slår mot statssuveräniteten”, hävdar exempelvis finansdepartementets chefsjurist i en debattartikel.

Hela konflikten rör faktiskt en ganska ringa summa pengar, omkring 1,5 miljarder dollar eller 10 miljarder svenska kronor. Ursprunget är att Argentina, som alltsedan 1970-talets militärdiktatur haft en betungande skuldbörda, mot slutet av 1990-talet fick allt svårare att betala av sina lån. Landet tog upp nya lån till högre ränta för att lösa ut gamla och ekonomin kollapsade 2001, varefter betalningarna ställdes in. Mellan 2005 och 2010 accepterade 92 procent av långivarna en nedskrivning på två tredjedelar av värdet. Men bland minoriteten som vägrade fanns en grupp fonder som specialiserat sig på att köpa upp förfallna statsobligationer till reapris och sedan driva in deras fulla värde – de så kallade gamfonderna.

Den största av dem, NML Capital, finns skildrad i journalisten Greg Palasts bok Vulture’s Picnic, där dess ägare Paul Singer bland annat sägs ha gett generösa kampanjbidrag till republikanerna för att skriva om lagstiftningen till deras förmån. En annan är svenska Luxonen, en investmentfond vars samtliga tillgångar enligt Affärsvärlden består av ”statsobligationer från Nordkorea och Kongo och värdepapper utgivna av ett kollapsat ryskt slakteri” – och de argentinska skulderna. 1992 var det ett av de företag som var djupast inblandat i spekulationen mot den svenska kronan.

Eftersom lånen tagits upp under New York-lag (90 procent av alla statsobligationer i världen lider antingen under brittisk eller staten New Yorks lagar) blev det en amerikansk domare, Thomas Griesa, som till slut avgjorde den juridiska striden till kreditorernas fördel. Han har därefter blockerat utbetalningarna till övriga innehavare av argentinska statsobligationer tills konflikten blir löst – vilket tekniskt sett klassas som en betalningsinställelse, eller ”bankrutt”.

I själva verket har Argentina en statsskuld på bara 50 procent av BNP, lägre än nästan alla västeuropeiska länder, och valutareserver på 29 miljarder US-dollar. Även om de skulle tvingas betala ut det fulla värdet till alla andra som hållit på sina obligationer, skulle det bara bli 10–15 miljarder US-dollar.

Men striden med gamfonderna är politiskt inte ogynnsam för Cristina Fernandez de Kirchner, som den senaste månaden sett sin popularitet öka från 34 till 47 procent, påpekar den regeringsvänlige krönikören Roberto Caballero. Hennes politiska motståndare har haft svårt att presentera någon egen plan annat än det impopulära alternativet att betala vad de allra flesta argentinare ser som orimliga krav. En rad länder i och utanför Latinamerika har också uttryckt sitt stöd.

Striden har också en principiell betydelse. Om fondernas krav går igenom kan det bli svårt att genomföra några nedskrivningar av statsskulder alls i fortsättningen, har flera kommentatorer påpekat. Ekonomipristagaren Joseph Stieglitz kallar domstolsutslaget ”en bomb i det globala finansiella systemet”.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu