Debatt


Fältbiologerna och Skydda skogen
  • Fältbiologerna och Skydda skogen gjorde nyilgen en inventering av Rönnbäcksnäset. Minst 36 rödlistade arter finns i området, till exempel lavskrikan, Norrbottens landskapsdjur.
  • Rönnbäcknäset måste omgående sättas under ett skydd och framför allt bör planerna på bildandet av ett naturreservat fortsätta och utvidgas, menar veckans debattörer.
Landets Fria

Nickelgruva planeras i gammelskog

Om planerna på nickelbrytning på Rönnbäcksnäset i Västerbotten blir verklighet skulle det få förödande konsekvenser för naturen, kulturen och människors levnadsstandard i området längs hela Ume älv. Det skriver representanter för Fältbiologerna och Skydda skogen, som nyligen inventerat naturvärdena i området.

Strax söder om Tärnaby i Västerbottens län är gammelskogen på Rönnbäcknäset ett hem för vilt som björn och lo och rödlistade arter som tretåig hackspett och skrovellav. I området betar också renar tillhörande samer i området. Nu planeras det för tre dagbrott med nickelbrytning i ett område lika stort som Umeå stad mitt i ett biflöde till Umeälven.

Planerna på en nickelgruva i Björkvattsdalen har pågått under flera år. Om gruvan blir verklighet sägs den kunna ge omkring 500 nya arbetstillfällen och när informationen stannar vid det är det lätt att se den ständigt växande gruppen motståndare som bromsklossar för utvecklingen. Men vilken utveckling är det som behövs och vad är utveckling om den sätter människors och djurs liv, hälsa, mat- och vattenförsörjning på spel?

För att avgöra vilka intressen Sverige som land bör främja kan regeringen utse områden som särskilt intressanta, vilket Rönnbäck har ansetts vara både gällande rennäring och även på senare tid mineralutvinning. Dalgången är dock sedan tidigare även riksintresseklassad för kulturmiljö där de flesta hemman ursprungligen är samiska nybyggen. Eftersom de två förstnämnda riksintressena i och med gruvplanerna krockar är det regeringens uppgift att ange en prioritering. I augusti 2013 meddelade regeringen att i Rönnbäck står riksintresse mineral över riksintresse rennäring vilket i praktiken innebär att samers traditionella liv och användande av mark och vatten tvingas stå tillbaka för gruvan. De flesta av samerna i området har heller ingen talerätt då de inte anses vara sakägare.

Norra Sverige har genom historien endast setts som ett område av naturresurser att utnyttja - skogen, vattenkraften och gruvorna. Det blir alltså även en symbolisk fråga om kolonisering och förtryck när nu regeringens mineralpolitik tydligt tar sikte mot en tredubbling av antalet gruvor och Sverige står på plats nummer ett när branschen rankar världens länder efter förutsättningarna för gruvindustrin (Fraser Institute, Survey of mining companies: 2013, mars 2014).

Berget som planeras brytas innehåller förutom nickel också asbest, arsenik och andra ämnen. När borrkärnorna, som togs för att undersöka malmen, skulle analyseras fick de av hälsoskäl tas in i ett särskilt rum på grund av riskerna med asbest. Nedströms Umeälven tas dricksvatten till bland annat Umeå stad och läckage av tungmetaller är en ofrånkomlig konsekvens vid gruvbrytning. Det mesta bolaget skulle bryta skulle utgöra avfall. Företaget Nickel Mountain AB planerar att slamvattnet från gruvan ska renas i vattenklarningsmagasin, vilket är riskabelt då det planerade gruvområdet utgör ett regleringsmagasin med stora årstidsvariationer. Vid flera gruvor har gruvdammar brustit och tungmetaller läckt ut. Ett sådant exempel är dammhaveriet vid Bolidens koppargruva Aitik utanför Gällivare då 1,6 miljoner kubikmeter slamvatten från gruvan rann ut i naturen. Ett annat exempel på vilka förödande konsekvenser gruvbrytning kan få är Blaikenanläggningen några mil från Rönnbäck, som med sina två tillhörande gruvor, Svärtträsk och Ersmarksberget, efter ett antal tillbud och två konkurser lämnat efter sig saneringskostnader på hundratals miljoner kronor till samhället. Northlands gruva i Pajala är ett färskt exempel på att även nya gruvprojekt har problem med såväl damm, tungmetallutsläpp som ekonomi.

Det är av högsta vikt att vi som samhälle noga överväger konsekvenserna av storskaliga gruvprojekt som det som planeras i Rönnbäck/Umeälven. Som positiv effekt av en gruvetablering nämns de arbetstillfällen den förväntas skapa, men de måste vägas mot det som sätts på spel: dricksvatten, biologisk mångfald, människors livsmiljö och andra näringar som i nuläget bidrar med mängder av arbetstillfällen, till exempel rennäring, turism, jordbruk med mera. Som lagstiftningen tillämpas i dag väger dessa saker lätt, något som visades i och med den så kallade Bungedomen, där det nyligen fastställdes att företaget Nordkalk får bryta kalk i Ojnareskogen på norra Gotland, trots att täkten kommer att gränsa till flera Natura 2000-områden. Skogen är dessutom föreslagen som nationalpark och området ligger mycket nära dricksvattentäkten Bästeträsk. Vattenfrågan var något som till och med länsstyrelsen meddelade att Mark- och miljödomstolen bortsett från. Vidare talas det ofta tyst om de subventioner som gruvnäringen har, till exempel infrastruktur, reducerad bränsleskatt samt saneringshjälp. Forskning visar även att regeringen väljer att gynna gruvnäring och nybrytning framför att satsa mer på återvinning och återcirkulering av redan uppbrutna metaller.

Nyligen gjorde Fältbiologerna och Skydda skogen en naturvärdesinventering på ön Rönnbäcknäset, där ett av de tre dagbrott som planeras är tänkta att ligga. Resultatet bekräftade, som väntat, att Rönnbäcknäset och det planerade gruvområdet hyser en gammelskog med stor biologisk mångfald, med många rödlistade arter och signalarter, och sådana skogar blir allt ovanligare i ett landskap som skogsindustrin omvandlar till ändlösa plantageskogar. Inventeringen visade att minst 33 signalarter och 36 rödlistade arter finns i området och som exempel kan nämnas lavskrikan, Norrbottens landskapsdjur. Endast några få procent av Sveriges skog utgörs i dag av gammelskog och bevarandet av dessa områden är av högsta vikt. Vid inventeringen togs prover som visar på träd som är åtminstone 400 år gamla. Serpentinberggrunden och kalkstråk bidrar till en särskild växtlighet, området är väldigt varierat, kuperat, med sjöar och gammelskog som bland annat upplevt skogsbränder. Området innehåller även ett rikt vilt- och fågelliv vilket bör utredas och dokumenteras mer grundligt. Även fornlämningsinventering borde göras. Rönnbäcknäset måste omgående sättas under ett skydd och framför allt bör planerna på bildandet av ett naturreservat fortsätta och utvidgas.

En gruva innebär en oåterkallelig inverkan på landskapet, mark, människor och vatten. Trots att själva brytningen i Rönnbäck enligt Nickel Mountain bara väntas pågå i 19 år, eller så länge metallpriserna är höga nog att göra brytningen lönsam, kommer spåren av den och avfallsdeponierna att finnas kvar för alltid. I generationer efter att en gruva lagts ner måste området övervakas och kontrolleras så att inte tungmetaller och annat läcker ut i den omgivande naturen. Vilken rätt har vi att lägga den bördan på våra barn och barnbarn? Vem vet hur samhället ser ut om 50, 100 eller 500 år?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu