• SAC:s kampanj har bland annat som syfte att engagera fler män i kampen för lika löner. Tanken är att både män och kvinnor har mycket att vinna på att båda könen engagerar sig för att motverka lönediskriminering.
Fria.Nu

SAC jobbar praktiskt mot löneskillnader

I år driver fackförbundet SAC Syndikalisterna kampanjen Vi väntar inte 100 år till, för att motverka lönediskriminering mot kvinnor. Samma metoder kan användas även för andra grupper på arbetsplatsen, menar SAC:s generalsekreterare Liv Marend.

Kampanjen lanserades i april och pågår i ett år. Bakgrunden är en frustration över att den svenska modellen inte kommit längre med att motverka löneskillnader mellan könen. Redan 1912 skrev den syndikalistiska feministen Elise Ottesen-Jensen om att kvinnor bara fick 86 procent av männens lön. I dag är siffran 85 procent.

– Det finns två fall där arbetsköpare har fällts i Arbetsdomstolen för lönediskriminering mot kvinnor och de är från 1985 och 1986. I dag när facket driver fall i Arbetsdomstolen blir domen att löneskillnaderna beror på marknadskrafter och inte på diskriminering, säger Liv Marend.

Enligt henne är detta ett av bevisen på att det svenska politiska systemet och rättsväsendet inte förmår utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Istället förespråkar SAC direkt aktion och kollektiv kamp.

– Det finns en lagstiftning som förbjuder lönediskriminering mot kvinnor men uppenbarligen betyder den ingenting i praktiken. Fortsätter vi att förlita oss på det här systemet i 100 år till kommer ingenting att hända, utan vi måste organisera oss och ta fajten på våra arbetsplatser. Vi har sett att det ger resultat om ett tajt kollektiv jobbar strategiskt med lönefrågor, säger Liv Marend.

Anställda kan göra lönekartläggningar tillsammans och påtala orättvisor, till exempel om lönen för en kvinna som varit hemma med sina barn halkar efter.

– Vi lever i ett samhälle där allt mäts i pengar. Då känns det för jävligt att veta att jag hela mitt liv kommer att tjäna 12–14 procent mindre än en man. Det är ett sätt att säga att jag är en andra klassens medborgare.

Men det är inte bara löneskillnader mellan könen som kan motarbetas genom facklig organisering menar Liv Marend. Lönekartläggningar och gemensam kamp fungerar även för andra utsatta grupper som de med otrygga anställningar, hbtq-personer och utrikes födda.

– En nyckelfråga är att se vilken makt vi som jobbar har när vi organiserar oss tillsammans på våra arbetsplatser. Alla behöver backa varandra.

Fakta: 

Löneskillnader mellan män och kvinnor

• Den ovägda löneskillnaden mellan kvinnor och män i Sverige är 13,9 procent.

• Om man genom tar hänsyn till skillnader i bland annat yrkestillhörighet och utbildningsnivå kvarstår en oförklarad löneskillnad på 6,1 procent.

• Genomsnittskvinnan tjänar varje månad 4 000 kronor mindre än genomsnittsmannen. Under ett arbetsliv är det 3,6 miljoner kronor.

• Även vid arbete i samma sektor har kvinnor lägre lön än män.

Källa: Sveriges kvinnolobby/Medlingsinstitutet

Läs mer:

• Sveriges Kvinnolobby: ”15:53 – Lön hela dagen”

• SAC Syndikalisternas uttalande på 8 mars 2014: ”Vi väntar inte 100 år till – Vi ska ha 100 % nu!”

• SAC:s rapport ”Den könssegregerade arbetsmarknaden” (2014)

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu