Kontroversiell antiprotestlag snart verklighet i Spanien | Fria.Nu
  • En kravallpolis diskuterar med en demonstrant under protesterna av rivandet av ett ockuperat hus i Barcelona i maj i år. Då den nya demonstrationslagen går igenom kommer polisen ges tolkningsföreträde till vad som anses vara ”aggressivt beteende”.
  • Ginéz Fernández.
  • ”Trots ändringarna förblir lagen i sin helhet mycket problemstisk”, säger Jakob Lewander, statsvetare och expert på spansk politik.
Fria Tidningen

Kontroversiell antiprotestlag snart verklighet i Spanien

Alla oannonserade demonstrationer utanför regeringsbyggnader samt fotografering av poliser under demonstrationer kommer att straffas med skyhöga böter då den kontroversiella säkerhetslagen går igenom i Spanien. Regeringen har gett sitt godkännande och det återstår nu bara en ren formalitet innan lagen blir verklighet.

De kontroversiella ändringarna av den spanska säkerhetslagen ”Ley de Seguridad Ciudadana”, som bland annat belägger trotsande mot förbudet om demonstrationer utanför regeringsbyggnader med böter om hundratusentals kronor, godkändes i fredags av den spanska regeringen. Nu ska lagen endast godkännas av parlamentet, vilket är en ren formalitet då regeringspartiet, högerpartiet Partido Popular, innehar absolut majoritet. Den nya säkerhetslagen är kontroversiell och har starkt kritiserats från flera håll.

Sedan lagen presenterades för första gången av inrikesminister Fernández Díaz i november 2013 har den nu genomgått flera ändringar, detta då förslagen inte var ”grundlagsförenliga” enligt den nationella domstolen. Men förbudet mot oannonserade demonstrationer utanför regeringsbyggnader och fotografering av poliser i samband med demonstrationer blir kvar. Brott mot lagen straffas med böter på mellan 600 och 30 000 euro, skriver den spanska tidningen El Diagonal.

– Lagen innehåller tre grundläggande delar, berättar Ginés Fernández från folkrörelsen Frente Civico, som var en av de som var med och anordnade massdemonstrationen mot nedskärningspolitiken, 22-M, i Madrid i mars i år. Dels handlar lagen om att reducera rätten till mötesfrihet, en grundläggande rättighet i en demokrati, dels om att kontrollera yttrande- och informationsfriheten, till exempel genom att göra det till ett brott att organisera demonstrationer genom sociala medier, och dels om att utöka polisens rättigheter i riktning mot en polisstat. Det är en inskränkning av rättstaten, säger han.

Inskränker rätten att demonstrera

Lagen har kritiserats för att ge alldeles för stor frihet till polisen då det gäller gripandet av misstänkta. Inrikesminister Fernández Díaz försvarade dock lagen under den presskonferens som hölls i förra veckan och sa att den uppfyller ”alla garantier”. Han valde också att ta upp andra aspekter av lagen såsom kriterierna kring polisens tillvägagångssätt med identifiering. Identifieringarna ”bör vara proportionella samt respektera anti-diskrimineringsprinciper”, underströk han, och betonade att den nya säkerhetslagen uttryckligen förbjuder ”profilering utifrån etnicitet”, något som inte tidigare funnits inskrivet, skriver El Diagonal.

– Regeringen har lyssnat på de icke-bindande rekommendationerna från lagrådet och har mjukat upp vissa delar, förklarar Jakob Lewander, statsvetare och expert på spansk politik. Man går ut hårt i propositionen och tar sedan ett par steg tillbaka i enlighet med rättsinstanserna rekommendationer, vilket ger en upplevelse av pragmatik.

I juni uttryckte FN:s särskilda ombud för mötesfrihet, Maina Kiai, en stark oro över ”den nuvarande formuleringen där icke-våldsamt motstånd görs till brott” och över det stora tolkningsutrymmet i texten om ”hot eller uppvigling till våldsamma handlingar”.

– De kommer att ha rätt att gripa personer som utför något som de anser vara aggressivt, säger Ginéz Fernandez. Även om det som kan hända är, som vid exempelvis 22-M i Madrid, att allt är lugnt tills polisen bestämmer sig för att börja agera aggressivt.

Amnesty International och Intermón Oxfam gick, efter att det blivit känt att ministerrådet godkänt lagen, ut med ett uttalande där de menade att ”det finns just nu inget problem för säkerheten för medborgarna som rättfärdigar behovet av en lagstiftning som ämnar stoppa protester eller som på något sätt inskränker rätten till yttrandefrihet, mötesfrihet och demonstration”.

Antas under sommaren

Det är symptomatiskt att det är just regeringsbyggnader och andra politiska byggnader som specificeras i lagen, menar Ginés Fernández.

– Varför just dessa byggnader? Jo, för att det är där makten finns. Och varför detta stora intresse för lagen just nu? Jo, för att den politik de just nu för där inte lever upp till de ens minimala rättigheter till ett värdigt liv. Det lagen inskränker är inte rätten till att demonstrera mot vem som helst, utan mot de som har makten.

Att lagen är på väg att gå igenom just nu är inte oväntat, förklarar också Ginés Fernández. Det är vanligt att kontroversiella lagar antas under sommaren då människor är på semester och det över huvud taget är lite aktivitet i samhället.

– Politikerna vet att under den här tiden finns det inte lika mycket mobilisering. De är rädda för att folk ska organisera sig och kräva sina rättigheter, det är därför de driver igenom lagen.

– Att möta detta folkliga missnöje med sådana juridiska medel visar på det auktoritära humör som finns i den nuvarande regeringen vad gäller synen på det offentliga rummet, säger Jakob Lewander.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

© 2022 Fria.Nu