Renässans för lanthandeln | Fria.Nu
Skånes Fria

Renässans för lanthandeln

I årtionden har antalet dagligvarubutiker och mackar på landsbygden minskat med en rasande fart i Sverige. Men nu ser antalet serviceplatser på landsbygden ut att ha fått ett uppsving i Skåne.

Myndigheten Tillväxtanalys har kartlagt tillgängligheten på kommersiell service i alla län. Det visar sig att antalet dagligvarubutiker i Skåne minskat med 57 butiker mellan 2002 och 2012 – och antalet mackar med 32 sedan 2009. Men det framkommer också att det finns en svag tendens till en ökning de senaste åren. Ett växande intresse av att bo på landsbygden kan ligga bakom trenden, enligt Ulf Kyrling, näringslivsutvecklare i Region Skåne.

– Ända sedan 1960-talet har det varit en nedåtgående trend. Speciellt livsmedelsbutiker har lagts ner i en rasande fart, utan att man riktigt tänkt på konsekvenserna. Men nu helt plötsligt, de senaste åren, har intresset för att bo och verka på landsbygden ökat. Då har behovet av serviceanläggningar ökat på ett annat sätt, säger han.

Men det är sällan de stora aktörerna som satsar. Istället är det byalag och nätverk av bybor som går ihop för att på olika sätt få bollen att rulla. Utmaningen de möter – men ofta också löser, är att hitta pengar för att sätta igång. Det kan handla om att engagerade bybor sätter in ett startbidrag eller startar en förening eller ett aktiebolag för att stödja ett lokalt initiativ.

– Det handlar om ett intresse för att få upp attraktionskraften för sin hembygd som blir större och större, man vill inte att orten ska bli utarmad, säger Ulf Kyrling.

Tillsammans med forskare på Linköpings universitet har Östergötlands länsstyrelse och Tillväxtverket undersökt de samhällsekonomiska effekterna av nedläggningen av en lokal butik. Där framkommer att de undersökta butikerna skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma även om de subventionerades med 10 000–70 000 kronor i månaden.

– De flesta handlar ändå mest i stan, men vinsten med en lokal butik är större än att kunna köpa mat, säger Jonas Jernberg på länsstyrelsen i Östergötland.

Beräkningarna baseras bland annat på analyser av enkätsvar från boende på orter som mist sin sista affär. Uträkningar av deras kostnader för resande, miljöpåverkan, tidsanvändning och livsmedel ligger till grund för resultatet.

Närheten till att handla är det främsta skälet att vilja ha kvar den lokala butiken, men i enkäterna framkommer också att många ser affären som en mötesplats och viktig för den sociala gemenskapen. Det visade sig också att ungefär hälften var beredda att betala en hundring till en konsumentförening varje månad för att stödja butiken.

– Affären ses som symboliskt viktig för att bygden hålls levande, säger Jonas Jernberg.

Fakta: 

Butiksdöd hotar landsbygden

Sedan 1996 har antalet butiker i landet minskat med 27 procent. I glesbygder är minskningen 36 procent, medan minskningen i tätortsnära landsbygder är hela 43 procent. Mindre butiker har svårare för att konkurrera med det utbud av dagligvaror, priser och annan service som erbjuds av stora butiker i köpcentrum och stadskärnor, enligt en analys som Tillväxtanalys har gjort. Även antalet mackar har minskat drastiskt. Men det finns också positiva tecken. Som att allt fler byalag går in och räddar en hotad butik eller bensinstation (se artikeln bredvid).

Annons

Rekommenderade artiklar

Så schysst är din bank

En svensk bank får full pott i senaste Fair Finance Guide ­– men de flesta brister stort i hållbarhetsarbetet.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu