• I helgen släpper Lovisa Samuelsson sin debutplatta Main Magma Chamber. Två av låtarna handlar om arbetardiktaren Joe Hill.
Fria Tidningen

I Joe Hills fotspår

I morgon släpper Göteborgs nya pophopp Lovisa Samuelsson sin första skiva. Vi har snackat med henne om musikerrollen, låtskrivandet, EU-valet – och Joe Hill.

Main Magma Chamber är hennes debut, men 29-åriga Lovisa Samuelsson låter erfaren både på plattan och i hur hon talar om sin musik. Hon verkar också van vid journalister och säger att hon glömmer bort att det är en intervjusituation, ”det är som att prata med en kompis”.

Kanske har erfarenheten kommit med många livespelningar, både i Sverige och USA, och de elva spåren på plattan – på både svenska och engelska – är skrivna under en tioårsperiod. Den första (Du målar världsbild) skrev hon som sjuttonåring, den senaste (Sleepwalker) skrev hon förra året.

– Det är skillnad både i harmonik och texter. Men det känns viktigt att ha med det som var sant och viktigt för mig då. Det är fint att inte behöva sudda ut sig själv och vad man har varit.

Låtarna har dock genomgått viss tvättning och genom att spela in dem i en tagning har hon försökt skapa en röd tråd i ljudbilden.

– Vi lade grunden på tre dar, att alla pålägg och mixar tog ett år är en annan sak. Men det är inga omtagningar. Då kan man inte vara någon annanstans i huvudet då och tänka ”det här solot spelar jag in sen”, man har nerven, det känns mer på riktigt.

Musiken kan beskrivas som en blandning av pop, jazz och amerikansk folk, Feist har varit en inspiration sedan länge. 19 musiker var inblandade i processen. Vid sidan av att sjunga spelar Lovisa själv gitarr, piano, cello och ”småplock” som ukulele.

Trots hennes musikaliska bredd och långa erfarenhet verkar självkritiken vara den värsta fienden. Lovisa nämner svårigheten att bli nöjd med texter och obehaget inför att lämna ut sig på scen. Hon upplever musikerrollen som en ständig kamp.

– Vägen hit har varit snårig, mycket känslor upp och ner och ifrågasättande om varför jag håller på med musik och för vems skull. Men bara det att kunna säga att imorgon kommer skivan, efter flera års arbete….

Vad kom du fram till, varför gör du musik och för vem?

– Jag har alltid vetat att musik är viktigt, och andras musik kan vara oerhört viktig för mig. Men det är svårt att känna så med min egen. Jag har helt enkelt fått lita på det och fått stöd i min omgivning.

När Fria når henne har hon precis tagit examen vid Musikhögskolan i Göteborg – två år för sent, men hellre det än aldrig. Examensarbetet handlar om skivinspelningen och dess olika faser, hur de praktiska problemen påverkade de konstnärliga valen. På en låt utgörs instrumentet av en man med skägg – det lät som ett percussioninstrument när han skrapade skägget mot micken. Konsten att vända ekonomiska trångmål till en kreativ lösning.

Två låtar på skivan handlar om Joe Hill. Hon beskriver honom som sin största förebild. Joel Hägglund som han egentligen heter emigrerade till USA 1902, blev syndikalist inom International workers of the world och skrev flera odödliga sånger och dikter. Han blev oskyldigt dömd för mord på en livsmedelshandlare och avrättades i Salt Lake City 1915. I en ny amerikansk biografi framkommer det vem den verkliga mördaren var, berättar Lovisa.

– Jag såg en film om Joe Hill när jag var liten, sen dess har han varit min stora hjälte. Det handlar om hans civilkurage. Hans gärning visar också musikens kraft, den lever vidare och han är fortfarande mannen som aldrig dog.

Texten till låten Joe Hill är Alfred Hayes I dreamed I saw Joe Hill last night, men få skulle känna igen originalet i Lovisa Samuelssons version.

– Jag skulle spela på Joe Hill-festivalen i Gävle och tänkte att det vore kul att göra några covers. Så jag testade att göra om den. Det var roligt att den blev så extremt långt från originalet.

Lovisa är faktiskt också släkt med Joe Hill, han var hennes mammas farfars bror. Medan Joel åkte över Atlanten stannade brodern i Sverige. Men varför ska vi minnas Joe Hill i dag?

– Ta gruvolyckan i Turkiet, arbetare dör för att andra ska tjäna pengar, det är en kamp som aldrig tar slut. Men också för hans syn på att kampen inte ska vara för ditt och mitt. En gemensam kamp för drägliga arbetsvillkor för alla arbetare behövs tyvärr fortfarande.

Själv är hon inte politiskt engagerad men har bestämt sig för en sak – det blir Feministiskt initiativ på söndag.

– Det är gött att det äntligen kommer något fräscht. Det har jag saknat med de andra partierna. Fi har en vision, och även om de inte kommer in gör bara det att de finns att andra partier måste ställa sig samma fråga.

Plattans titel betecknar det rum i en vulkan där magman befinner sig innan en eruption.

– Min fascination för vulkaner vaknade under en resa i Centralamerika. Vi klättrade upp på en aktiv vulkan på natten. När vi närmade oss blev plötsligt himlen upplyst, jag trodde att det var en stad men det var lavan, som en kilometerlång flod. Det var varmt och blåste kraftigt. Otroligt häftigt. Sen dess har jag varit fascinerad av kraften och symboliken hos vulkaner.

Vulkanen heter förresten Pacaya och är Guatemalas största vulkan. Samma namn har Lovisa Samuelssons skivbolag fått. Hon är både bolagsdirektör och producent och hennes skiva är bolagets första. Men om vulkanens mäktiga kraft avspeglar innehållet får vara osagt.

– Det får lyssnaren bedöma, säger hon med ett skratt.

Fakta: 

Lovisa Samuelsson

• Musiker och kompositör, 29 år, bosatt i Göteborg. Utbildad på Instituto Superior de Arte på Kuba och Musikhögskolan i Göteborg.

• Aktuell med debutskivan Main Magma Chamber på egna etiketten Pacaya Records.

• Miniturné i Västsverige: Release för nya skivan 24/5 på Nefertiti, Göteborg, 27/5 Uddevalla, 28/5 Alingsås, 29/5 Trollhättan, 30/5 Vänersborg, 31/5 Göteborg.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nu skrivs 80-talets ockupanthistoria

Boken Vårt 80-tal dokumenterar husockupationer och vänsteraktivism. "Nu skriver vi vår egen historia", säger Mandra Wabäck, redaktör.

Stockholms Fria

Proggen befriade teatern

Fria Proteatern demokratiserade teatern, fick arbetarna till de fina salongerna och åskådliggjorde konflikten mellan arbete och kapital, skriver Kristian Borg.

Stockholms Fria

Podden som skapar ett vi

Från en källare på krogen Paradiso vid Mariatorget gör Mahan Mova, Arjan Shoeybi och Victor De Almeida podden Ni e med oss, om urban kultur och framgång.

Stockholms Fria

© 2024 Fria.Nu