Göteborgs stad är en del i EU:s lobbymaskineri | Fria.Nu
  • Göteborgs stad har ett seminarium med organisationen Eurocities. Men det är inte i kommunhuset vid Gustav Adolfs torg, utan i ”Sweden house” på Rue de Luxemburg 3 i Bryssel.
Göteborgs Fria

Göteborgs stad är en del i EU:s lobbymaskineri

Många uppfattar EU som komplicerat och avlägset, men runt 60 procent av besluten som tas av Göteborgs politiker påverkas av EU-lagstiftning. Göteborgs representationskontor i Bryssel kostar fyra miljoner kronor om året – men hur mycket man kan påverka är oklart.

Utanför Rue de Luxemburg 3, i hjärtat av Bryssels EU-distrikt, vajar en något urblekt blågul flagga. Byggnaden går i folkmun under namnet ”Sweden house”, och rymmer förutom svenska företag som Saab Technology och Volvo även ett flertal regionala representationskontor – Malmö stad, Skåne, Blekinge, Mellansverige och Småland.

På översta våningen, i stora ljusa lokaler med utsikt över Bryssels grå skyline, huserar sedan i april förra året Göteborgs stad. Denna tisdag håller man frukostseminarium på temat ”Cirkulär migration” med kommissionär Cecilia Malmströms kabinettschef Maria Åsenius som inbjuden föreläsare. Deltagarna, ett 20-tal Brysselsvenskar, bjuds på kaffe och influgen hönekaka. Kontorets chef Sebastian Marx säger att sådana möten är en viktig del av verksamheten.

– Vi har möjlighet att lyfta fram vad vi jobbar med i Göteborg, och sedan matcha det med den europeiska agendan.

Göteborgs Brysselkontor öppnades 2008. På den tiden fanns kommunen även representerad genom sitt medlemskap i West Sweden, en organisation Göteborg gick med i under tidigt 90-tal och till vilken kommunen årligen betalade 2,6 miljoner i medlemsavgift. Fyra år senare, i kölvattnet av Sveriges Radio Göteborgs avslöjanden om ekonomiska oegentligheter, beslöt en enig kommunstyrelse att avsluta medlemskapet för att istället utöka det egna kontoret.

Om kommunstyrelsen var enig om att satsa på Göteborgskontoret så såg det annorlunda ut i fullmäktige, där Vägvalet motsatte sig etableringen. Fullmäktigeledamoten Tom Heyman säger att han röstade nej eftersom Vägvalet inte ansåg att det redan existerande kontoret lett till några större vinster för Göteborgs stad.

– Det var väldigt mycket representation på kontoret i Bryssel och det konkreta resultatet av verksamheten var ganska diffust.

Han säger att han anser att ett representationskontor i Bryssel faller utanför den primära kommunala verksamheten.

– En kommuns uppgift är att med skattepengar leverera huvudsakligen social verksamhet till medborgarna. Det finns många andra spännande och intressanta verksamheter, men det är inte givet att de skall vara just kommunala.

Men kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén (S) anser att det är positivt för Göteborg att ha en fysisk närvaro i Bryssel.

– Majoriteten av de beslut som påverkar våra regelverk i dag härrör från EU-lagstiftning; Sveriges kommuner och Landsting beräknar att 60 procent av de lagar som berör kommunal verksamhet tas i Bryssel. Det är därför naturligt att en kommun som Göteborg aktivt följer lagstiftningsagendan, dels för att kunna förbereda oss på regeländringar, men också för att vara med att skapa lagstiftning som stödjer Göteborgs utveckling, säger Hulthén.

Under de senaste tio åren har Göteborgs stad lagt drygt 39 miljoner kronor på representation i EU, där ingår såväl medlemsavgifterna till West Sweden som etablerings- och driftskostnader för de egna kontoren.

Anneli Hulthén medger att 40 miljoner är en stor summa, men tycker ändå att det varit en bra investering eftersom man hämtar hem EU-finansiering till olika projekt ?– förra året fick Göteborgs 123 miljoner i EU-stöd.

Men går det att säkert säga att det är tack vare kontoret i Bryssel? Finns det några konkreta exempel?

– EU:s finansieringsinstrument är komplexa; vissa projektidéer kräver förankring hos EU:s beslutsfattare och det är där vårt Brysselkontor kommer in i bilden. Utan aktiviteter i Bryssel hade vi inte kunnat säkra EU-stöd för Göteborgs hamn och Göteborg Energi, säger Anneli Hulthén.

Det är inte bara Göteborg som vill finnas på plats nära maktens korridorer; i dagsläget finns omkring 320 regionala och lokala kontor i den belgiska huvudstaden, varav elva svenska.

Och det är inte så konstigt, enligt Regionkommittén – den EU-institution som företräder lokala och regionala myndigheter, implementeras två tredjedelar av EUs lagstiftning och olika program på regional nivå.

Michael Robert Tatham är professor på Bergens Universitet i Norge, och forskar om just regional representation i EU. Han säger att detta är något som blivit allt vanligare, i takt med att EU fått mer makt.

– Med varje nytt föredrag har EU fått mer inflytande på olika områden. I dag händer det ofta att EU:s och de regionala myndigheternas befogenheter överlappar varandra.

Hur stora befogenheter regioner och städer har skiljer sig dock mycket åt mellan medlemsländerna, och därmed har de också olika intressen att bevaka på EU-nivå. I federala länder som Tyskland, Belgien och i viss mån Spanien har regionerna betydligt mer att säga till om än i exempelvis Sverige och Frankrike.

– De tyska regionerna har, för att ta ett exempel, stort inflytande på utbildningsområdet, så om kommissionen föreslår ny lagstiftning som rör skolan kommer de att mobilisera.

Enligt Michael Robert Tatham är EU konstruerat på ett sätt som ger lobbyister stor möjlighet att skaffa sig inflytande. Detta beror delvis på att kommissionen – den institution som har monopol på att ta initiativ till nya lagar – har en relativt liten administration med omkring 23 000 anställda.

– De ska föreslå lagstiftning för 500 miljoner människor. I början av processen är det bara några få som jobbar med en specifik fråga, kanske fem personer. För att skaffa mer information vänder de sig till experter inom olika områden, säger Tatham.

Efter hand har lobbyismen blivit en, om inte officiell, så åtminstone väletablerad del av EU:s lagstiftningsprocess. Ingen vet exakt hur många lobbyister som finns i Bryssel, men enligt kommissionen kan det röra sig om allt mellan 15 000 och 30 000. En nyligen publicerad rapport uppskattar att enbart finanslobbyn spenderar omkring en miljard euro om året på lobbyaktiviteter gentemot EU:s institutioner.

Olle Nygårds är före detta journalist på SvD Näringsliv, och har skrivit boken Lobbymakt i EU tillsammans med sin fru, tillika egenföretagaren och javaprogrammeraren Minal Parekh Nygårds. Olle Nygårds bekräftar att EU:s själva struktur och organisation underlättar för lobbyister; något han ser som problematiskt eftersom det främst är aktörer med stora resurser som kan skaffa sig inflytande och få till personliga möten med politikerna.

– Risken är att individer åsidosätts, de finns inte på plats utan går och röstar en gång vart femte år. Bolag och organisationer däremot har helt andra resurser att finnas på plats i Bryssel och kan påverka makthavarna direkt.

Då Lobbymakt i EU fokuserar mest på företagslobbying har Olle Nygårds inte tittat speciellt mycket på regioners och städers påverkansarbete i Bryssel, men han tror inte att skillnaden i praktiken är speciellt stor.

– Ja, det är väl lika mycket lobbying som allt annat här. Jag kan tänka mig att de sysslar mycket med omvärldsbevakning och håller koll på vilka nya lagar som kommer upp.

Sebastian Marx på Göteborgskontoret drar sig inte för att kalla sig lobbyist, och menar att det inte behöver stå i motsats till att jobba för vanliga människors intressen.

– Nej, inte alls, jag är en lobbyist med demokratisk legitimitet. I Sverige har vi problem med det ordet, eftersom vi tycker att det står för ett egenintresse. Men vad det handlar om är att etablera ett partnerskap med organisationer som stödjer samma sak som vi.

I slutändan är det ändå osäkert hur mycket inflytande man kan skaffa sig genom påverkansarbete i Bryssel. Ska man tro professorn Michael Robert Tatham är många lobbyister som företräder myndigheter själva skeptiska – han gjorde nyligen en studie där tjänstemän verksamma inom EU ombads att ranka hur framgångsrika de varit i att påverka EU-politiken.

– På en skala mellan 0 och 10 låg genomsnittet på 3, det är inte speciellt högt. Generellt sett är det väldigt svårt att spåra och identifiera inflytande. Du kan mäta vissa effekter, men de kan också beror på ren tur. Är jag ett stort fan av ett fotbollslag så önskar jag givetvis att de ska vinna. Men även om de faktiskt vinner så påverkade jag troligtvis inte utgången, säger Michael Robert Tatham.

Fakta: 

West Sweden och Göteborgskontoret

• West Sweden grundades 1993 för att företräda västsvenska kommuner på EU-nivå.

2012 avslöjade Sveriges Radio Göteborg stora missförhållanden i verksamheten. Dyra representationsmiddagar, bristande bokföring och generösa förmåner för organisationens dåvarande vd (som bland annat fick sitt medlemskap i en exklusiv herrklubb på avenyn betalat av arbetsgivaren) ledde till stark kritik.

• Göteborgskontoret öppnade 2008. Efter skandalen med West Sweden tog tog Göteborgs kommunstyrelse ett enhälligt beslut i mars 2012 om att avsluta sitt medlemskap. Man gav samtidigt stadsledningskansliets internationella enhet i uppdrag att utreda hur man istället kunde Göteborgskontoret.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria.Nu