Debatt


Niclas Lindberg • generalsekreterare för Svensk biblioteksförening
  • Det finns fortfarande många hinder för utlåning av e-böcker på de svenska biblioteken. I och med en ny kampanj som lanseras under världsbokdagen den 23 april ska frågan lyftas i EU-valet.
Landets Fria

Europeiska partners står upp för rätten till e-läsning

Den europeiska biblioteksorganisationen EBLIDA sätter e-böckerna i fokus på Världsbokdagen 23 april. EBLIDA har under lång tid uppmärksammat de många olika hinder som finns för att låna ut e-böcker på Europas bibliotek, skriver veckans debattör.

Nu kraftsamlar biblioteksorganisationen EBILDA till en europeisk kampanj under namnet The right to e-read. EBLIDA motsätter sig karenser, vill ha rimlig prissättning och rimliga villkor, en upphovsrätt som möjliggör bibliotekens uppdrag, skälig ersättning till författarna och att alla, inte bara de som har råd, ges möjlighet att läsa böcker i e-boksformat via biblioteken. EBLIDA vill särskilt rikta kampanjen mot Europaparlamentets ledamöter och lyfta frågan inför valet till Europaparlamentet.

Förra året fick vi lära oss ett nytt ord – PISA-chock. Sedan 2001 går trenden spikrakt åt fel håll. Svenska barn läser allt mindre, läser allt sämre och förstår allt mindre av vad de läser. Så kan det inte fortsätta.

Samtidigt har vi en längre tid intensivt diskuterat e-bokens framtid. Utmaningarna för biblioteken i både Sverige och resten av världen är stora. Vi som företräder biblioteken har tydligt tagit ställning för att försvara det fria urvalet, rätten att självständigt bestämma vad som ska köpas in och lånas ut på biblioteken.

E-bokens framtid hänger ytterst på att det finns läsare som vill och kan läsa den. Utan läsare kommer både bokköpare och boklånare att bli färre. Det viktigaste för e-bokens framtid är att se till att fler får lust att läsa, att fler läser mer och att fler förstår vad de läser. Jag vet att det inte är lätt. Mycket konkurrerar om människors uppmärksamhet i mediabruset och läslust kan inte bara beordras fram i klassrummen. Den ökande läsningen kommer inte att komma av sig själv. Utöver att någon måste skriva en bok och att någon måste se till att den kommer ut måste någon stimulera, guida och introducera så att de böcker som skrivs och ges ut i allt högre grad når de som inte själva väljer bokköp, boklån och bokläsning.

Sverige har precis fått en ny bibliotekslag. Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur, och särskilt för barn och ungdomar. Den nya bibliotekslagen är tydlig med att allmänheten ska få låna litteratur avgiftsfritt på biblioteken oavsett publiceringsform – alltså även e-böcker.

Uppdraget att främja läsning och tillhandahålla litteratur i alla format har inte getts för att biblioteken genom sin utlåning ska kväva bokmarknaden. Uppdraget har getts för att biblioteken ska bidra till att läsarna blir fler. Ytterst handlar det om demokrati och informationsfrihet. Att kunna läsa, att ha obehindrad tillgång till kunskap, litteratur och information gör att vi människor kan använda oss av våra demokratiska och mänskliga rättigheter.

Sveriges kommuner och landsting har nu med den nya bibliotekslagen som utgångspunkt tagit på sig ansvaret för att företräda de kommunala folkbiblioteken i diskussionen om e-bokens framtid på biblioteken och i det läsfrämjande arbetet. Det är bra och andra länder följer vad som händer i Sverige, men utmaningarna är fortfarande stora.

Som avslutning ska jag tillåta mig själv att se ljust på vad som kan hända om antalet läsare och läsningen ökar. Jag vill tro att fler läsare och ökad läsning leder till ökad försäljning, dels för att biblioteksbudgeterna vare sig ska eller kan räcka till för att stilla en ökad efterfrågan, dels för att jag också är övertygad om att när läsarna blir fler kommer också fler att, och nu ska jag göra ett avslöjande – i likhet med mig – vilja köpa sina egna e-böcker. Och det är, även för en biblioteksälskare som mig, helt ok.

För mig är det viktigaste att folk läser – inte hur de fått tag i boken. Huvudsaken är att man kunnat välja själv om man vill låna eller köpa.

Fokusfrågor

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Årets bästa kultur

Vad gjorde 2017 till ett bra kulturår? Landets Fria listar sina favoriter bland musik, böcker och filmer.

Landets Fria

Feel-goodmystik och sorgset åldrande

I den nya artikelserien Bibliotekarien tipsar delar bibliotekarier på små orter med sig av sina bästa boktips. Först ut är Christine Åström på Ydre kommunbibliotek.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu