Poesin genväg in i det politiska hjärtat | Fria.Nu
  • Poesi har stor betydelse för att stärka "vi-känlsan" i en politisk rörelse, som den mot kärnkraft. Här syns en demonstration mot kärnkraften i Forsmark 1980.
Göteborgs Fria

Poesin genväg in i det politiska hjärtat

"Bruksdikterna formar ett politiskt vi"

Carina Agnesdotter kom i kontakt med så kallades bruksdikter redan som ung. Som aktiv inom fredsrörelsen läste hon politisk poesi av Ingrid Sjöstrand, en av initiativtagarna bakom Kvinnokamp för fred. En rörelse startad som en reaktion på 1970- och 80-talets växande användning av kärnkraft och kärnvapen. Bruksdikter är genrebeteckningen för den poesi som används vid manifestationer och andra konkreta händelser, utanför typiska litteraturområden.

När Carina Agnesdotter senare började på universitet ansågs inte bruksdikterna höra hemma i det finlitterära rummet och i stället fick hon fokusera på de stora modernisterna. Men hon släppte aldrig Ingrid Sjöstrand och hennes poesi.I sin avhandling Dikt i rörelse tog Agnesdotter chansen att gå på djupet av dikternas betydelse för den politiska kampen.

– Jag har gjort retoriska och litterära analyser av dem. Jag menar att dikterna har som syfte att åstadkomma en förändring. Att få oss att kollektivhandla och tänka annorlunda. Det är retoriska grepp som gör att de fungerar, säger hon.

Än så länge är forskningen kring bruksdikter knapphändig och många av Carina Agnesdotters slutsatser är nya. Bland annat har hon funnit att dikterna hjälpte till att föra fram mycket ny kunskap kring de frågor som stod i centrum av debatten, till exempel frågan om kärnkraft. Dikterna gjorde också att ämnet kom närmare in på privatlivet och bort från den internationella arenan berättar hon. Men viktigast av allt var dikternas funktion för sammanhållningen.

– Dikternas viktigaste syfte var att stärka ”vi-känslan” och att visa vilka vi är. Det handlar snarare om det än att övertyga de som inte redan är med på båten.

Det är precis som i arbetarrörelsens sånger och dikter där man ska känna ett ”vi”.

Du menar ett ”vi” som kan ställas mot ett ”de”?

– Ja, det är lite svårare i den här typen av rörelser som inte har ett bestämt ”vi” till skillnad mot till exempel arbetarrörelsen. De som är emot kärnvapen och kärnkraft är en grupp som har svårare att definiera ett ”vi”. Det hjälpte dikterna till med.

Hon säger också att Ingrid Sjöstrands poesi använde mer bildspråk och metaforer än vanlig politisk argumentation. Så till skillnad mot en debattartikel som tydligt skriver ut sina argument var dikterna mer komprimerade och suggestiva. Något som öppnade upp för tolkning och gjorde att man var tillgänglig för budskapet på ett annat sätt.

Kan man säga att dikterna var som en genväg förbi folks logik?

– I och med att de har den här estetiska utformningen så gör de just det. Vi läser skönlitteratur på ett annat sätt och aktiverar just den sortens läsning fast det är ett politiskt budskap som ligger i grunden.

Nu hoppas Carina Agnesdotter att hennes avhandling kan ge en ny bild av en genre som tidigare inte ansetts tillräckligt fin i litterära sammanhang.

– Jag hoppas att man kan förstå en funktion som litteratur och poesi alltid har haft och fortfarande har i samhället – att det fungerar på ett speciellt sätt i kollektiva situationer som det inte har forskats så mycket på.

Hon berättar också att hennes avhandling har fått andra effekter. Huvudpersonen själv, den 91-åriga Ingrid Sjöstrand, har fått särskilt bråttom att avsluta sin senaste diktsamling efter at hon fick höra att avhandlingen var klar, berättar Carina Agnesdotter glatt.

Fakta: 

Elda under din vrede

Dikt av Ingrid Sjöstrand från 1979

Elda under din vrede
med maktens nyheter

Dämpa inte din smärta
över livet
som stjäls ifrån oss

Trösta inte din sorg
över världen
som våldtas
inför våra ögon

Elda under din vrede

Annons

Rekommenderade artiklar

Nytt liv i högerspöket

Reinfeldts Det sovande folket får nypremiär på scen. "Vi måste börja prata ideologi", säger regissören Jonathan Möller om varför boken är viktig.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu