70 år av laglig hbtq-kamp | Fria.Nu
Fria Tidningen

70 år av laglig hbtq-kamp

På torsdag anordnar RFSL Stockholm en hbtq-historisk kväll. Kim Nygren och Julle Bergenholtz från styrelsen blickar tillbaka på historien och berättar om några milstolpar.

Det var i mars 1944 som lagen om ”otukt, som mot naturen är” togs bort ur brottslagstiftningen och homosexualitet i lagens mening avkriminaliserades. Men situationen för hbtq-personer i Europa var fortfarande alarmerande och homosexualitet betraktades ända fram till 1979 som en sjukdom. Kim Nygren, som är ledamot i RFSL Stockholm menar att det under denna period fortfarande fanns väl rotade fördomar mot hbtq-personer.

– Skillnaden var att homosexualitet blev lagligt, men de attitydförändringar som behövde ske i samband med detta ändrades inte direkt. Det som dock utvecklades under tiden var att de sociala verksamheterna för hbtq-personer spreds utanför Stockholms gränser, vilket i små steg kan ha hjälpt till att förändra människors attityder gentemot hbtq-personer, säger Kim Nygren.

RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, bildades redan 1950, och var en av de första hbtq-organisationerna i världen. Genom åren har organisationen erbjudit en trygg plats för hbtq-personer att mötas på och i Stockholm fanns föreningarna Klubb Albert och Klubb Diana, som var några av de första sociala verksamheterna för homo-, bi- och transpersoner.

I slutet av 70-talet ockuperade en grupp aktivister trappan utanför Socialstyrelsens kontor i Stockholm, med kravet att sjukdomsbeteckningen skulle avskaffas. De fick gehör och 1979 avlägsnades homosexualitet som sjukdomsbegrepp. Under 80-talet präglades dock debatten av hiv och aids och det var först från 90-talets mitt som det skedde en positiv attitydförändring kring hbtq-personer. Prideveckan och en allt större mediebevakning var bidragande orsaker, menar Julle Bergenholtz, vice ordförande RFSL Stockholm. Sedan dess har det skett en rad lagändringar som har förbättrat situationen för hbtq-personer och i dag säger Julle Bergenholtz att Sverige ligger i framkant.

– Rent lagmässigt ligger Sverige verkligen i framkant om en jämför med övriga världen, och det har hänt mycket de senaste tjugo åren. Men även om attityden har förändrats till den grad att hbtq-personer ses som en självklar del i samhället finns det fortfarande många stereotyper och fördomar i samhället som behöver förändras. Vi har fortfarande mycket att göra.

På torsdag anordnar RFSL Stockholm tillsammans med Stadsarkivet en samtalskväll med hbtq-historiskt fokus. Tanken är att belysa vad som hänt sedan avkriminaliseringen och hur historien har sett ut.

– Hbtq-historien är viktig att känna till för att förstå hur vi har kommit dit vi är i dag. Förändring tar tid och gör ont, men resultaten kommer till slut, säger Kim Nygren.

Fakta: 

Viktiga årtal

1944
Homosexuella förbindelser mellan vuxna avkriminaliseras.

1972 
Sverige blir första land i världen att erbjuda en ny juridisk könstillhörighet och könskorrigerande behandling.

1979
Socialstyrelsen avskaffar homosexualitet som sjukdomsbegrepp.

1995
Partnerskapslagen träder i kraft.

1999
Lagen mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning införs.
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, inrättas.

2003
I grundlagen införs förbud mot hets mot folkgrupp på grund av sexuell läggning.
Lagen om rätt till adoptionsprövning för par som ingått partnerskap träder i kraft.

2005
Lagen om insemination även för kvinnor som är sambo eller registrerad partner med en annan kvinna träder i kraft.

2009
Könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till som en diskrimineringsgrund.
Socialstyrelsen avskaffar transvestism, fetischism och sadomasochism som sjukdomsbegrepp.

2011
Grundlagsförbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning införs i regeringsformen.

Källa: RFSL

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Atalanta: ”Man kan säga att jag lever halvöppet”

Atalanta Ort, ordförande i transföreningen FPES i Göteborg, ser en långsamt ökande medvetenhet kring transfrågor i samhället i dag. Men fortfarande kan hon inte leva helt öppet med sin identitet och efterlyser nu en bredare acceptans.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu