När tågen bara går mot centrum | Fria.Nu

Synpunkten


Urbanisering

  • Befolkningen hopas som om alla tåg faktiskt gick till Stockholms central utan retur.
Fria Tidningen

När tågen bara går mot centrum

Om samhället värnade om allas fria val skulle landsbygdens utarmning stoppas, skriver László Gönczi.

Bostadsbristen i Stockholmsområdet och i andra heta storstäder är ett tung socialt problem inte minst för studenter som kommer från andra orter. Det finns många samverkande faktorer bakom detta. Den kanske mest avgörande är att både stat och näringsliv älskar att flocka sig runt dessa ”magnetiska centra”.

Visst kan många välja storstadens liv med de fördelar det kan ha, men att Sverige är i Europatopp med sin urbaniseringstakt beror knappast på tillgång på Operahus och läckra nattklubbar. Det beror på en illa genomtänkt politik som inte tar frågan på allvar. Många flytt´ på grund av ekonomiskt tvång, där ”Jag flytt´ int” är endast läpparnas bekännelse.

Inte undra på att det satsas mångmiljardbelopp på bostadsområden och utökning av infrastruktur i Stockholm. Med den situation som råder kan man knappast klaga, även om en del satsningar är mycket illa genomtänkta och saknar klimathänsyn.

På andra sidan av det svenska myntet har vi landsbygden. Skolan i den lilla Hälsingeorten Ramsjö ligger mycket nära nedläggning. Skogen avverkas med högeffektiva skördare och guldet i Enåsengruvan är slut. Kvar finns bara läckande resthögar. Elevunderlaget minskar ständigt och är mycket nära en kritisk gräns. Även centralorten Ljusdal drar folk så att Ramsjöföräldrar jobbar och tar med sig sina barn till skolorna där.

Ramsjö är bara ett exempel på en ständigt pågående process, där landsbygdskommuner har mycket litet att sätta emot. Kampen dessa kommuner emellan är snarast befängd. Näringslivets kortsiktiga girighet är otyglad av våra politiker.

Felet är inte alla de som vill bo i stora centralorter utan felet ligger i EU-politiken och riksdagen. Det är inte nog att centerpartistiska ministrar kastar in valmotiverade slantar, eller att andra pratar i termer av ”Hela Sverige ska leva”. Det behövs ett helt nytt tänkande för att ge landsbygden kraft att behålla sin service och sin infrastruktur.

Många pratar i termer av att dra en gärdesgård runt kommunerna och se dem som pittoreska fäbodvallar för turismens skull. Men landsbygden har faktiskt många tillgångar för ett boende. Nära till naturen, hittar bär och svamp, kassörskan på ICA litar på mig när jag glömt plånboken. Jag har inte hört ett enda skott i skjutningar mellan människor på 30 år, det finns plats för stora odlingslotter, det är nära till pålitliga ekobönder och faktiskt också till pittoreska fäbodvallar.

Om samhället skulle värna om folks fria val skulle mångfalden av olika tycken och smak gällande boende få en fair chans. Men så är det inte. Tillväxthysterin, avkastningskraven, effektiviseringsivern och bristen på offentliga resurser riktar tågen i en riktning. En solidarisk skattepolitik, omfördelning av infrastrukturella resurser och offentliga jobb krävs. En ekonomisk grundtrygghet likaså. Men nu hopas befolkningen på ett orimligt sätt, ungefär som om tågen faktisk bara gick mot Stockholm C utan retur.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Fria.Nu