• Irene Matkowizc har sina skäl att vara försiktig. Men när hon väl börjat kan hon prata politik i timmar, som hon säger.
  • Tiden efter tårtningen har gett många reaktioner från omgivningen. Många hot, men också mycket kärlek.
Stockholms Fria

En tårta – mot fascismen

För fem månader sedan tryckte Irene Matkowitzc en tårta i ansiktet på Jimmie Åkesson. Sedan dess har hon mottagit många hot och stort stöd. I tisdags hölls rättegången. Nu väntar hon på sin dom.

Jag ringer på dörren. Efter en stund öppnas den med en glipa, trots att vi har bestämt tid för en intervju. Irene Matkowitzc är försiktig, men när hon tittat på mitt körkort släpper hon in mig.

Hon har skäl att vara på sin vakt. Efter att hon tårtat Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson under hans besök på Södermalm förra året, har hon mottagit mängder av hot.

Personer har skickat brev, en del har ringt och flåsat i luren. Fortfarande ringer fascister på fredagkvällarna när de har druckit några öl och tycker att det är en bra idé. Hoten började komma redan samma kväll som hon hade gjort tårtningen.

Väl inne i lägenheten släpper misstänksamheten. Vi kliver in i vardagsrummet, som helt uppenbart tillhör en aktivist. Datorn är påslagen och på väggarna hänger en fana och bilder från aktioner.

Det är dagen efter rättegången, då Irene Matkowitzc åtalades för sin tårtning. Rubriceringen lyder ofredande. På tisdag kommer domen.

Jimmie Åkesson kom aldrig till rättssalen, men han fanns med på telefon. Irene Matkowitzc döljer inte sitt förakt när hon berättar om hans insats.

– Han var totalt intetsägande. Och när min advokat frågade honom varför han har gått vidare med den här anmälan kunde han inte ens svara ordentligt på frågan.

Men hon är nöjd med rättegången.

– Absolut, jag fick möjlighet att prata en hel del, ända tills domaren stoppade mig. Under förhören frågade de mig varför jag gjorde det, och då kunde jag ge bakgrunden.

I den meningen har tårtningen varit lyckad. Irene Matkowitzc tyckte att det saknades en verklig diskussion om Sverigedemokraterna, deras bakgrund och deras politik. Men det har ändrat sig.

– Jag ville verkligen få dem granskade. Jag har mött så många som slår ifrån sig och viftar bort faran med Sverigedemokraterna. Och man har börjat granska SD. Ingen kan förneka deras bakgrund längre. Och jag missar inte en chans att få föra talan mot fascismen.

Efter tårningen blev hon ordentligt manglad av Sverigedemokraternas säkerhetsvakter. På bilder från dagarna efter aktionen kan man se att hon är skrapad i ansiktet.

– Ja, de drog i mig och tryckte ner mig hårt. Men jag var beredd på det, man får räkna med det. Jag hade förberett mig med knäskydd.

På polisstationen blev det ett relativt vänligt mottagande. En polisman var verkligt otrevlig, men de flesta var nyfikna och intresserade. De frågade mycket och Irene Matkowitzc svarade och förklarade.

Själva tårtningen skedde den 5 november förra året. Sedan dess har det antirasistiska motståndet mobiliserats på ett sätt som vi kanske aldrig sett förut i Sverige. Efter attacken i Kärrtorp, vars rättegångar nu börjat, samlades 18 000 människor bara i Stockholm och tusentals runt om i Sverige. Nya lokala antirasistiska grupper bildas och uppslutningen efter den nazistiska attacken i Malmö har varit enorm.

– Det har hänt någonting och jag kan inte sätta fingret på när det hände. Men det är en ny och väldigt medveten generation som kommer nu. Det har blivit en samling på ett sätt där vi enas kring de viktiga frågorna och lägger oenigheter åt sidan.

Irene Matkowitzc avsky för rasism, fascism och nazism är djupt rotad. Hon växte upp i storfamilj, med flera generationer. Det var en politisk, judisk familj där hennes släktingar deltog i motståndsgrupper i Skåne under andra världskriget. De stödde bland annat den danska motståndsrörelsen.

– Sedan var jag väl i tolvårsåldern när Vietnamrörelsen blommade upp ordentligt. Där började jag fånga min egen politiska syn. Och politiken har sedan följt med hela vägen.

I dag säger hon att hon till exempel ägnar sig mycket åt påverkansarbete över nätet, men hon ses också med sin megafon på olika demonstrationer runt om i Stockholm. I botten har hon en anarkistisk övertygelse.

Tiden sedan tårtningen har som sagt innehållit en hel del hot. Men det är ingenting mot den våg av sympati som Irene Matkowitzc har mötts av. Åtta av tio meddelanden och samtal är positiva. På väggen i vardagsrummet hänger fortfarande en stor torkad bukett rosor från AFA Stockholm och hon blir numera ofta igenkänd.

– Det har varit så mycket positivt. Det kommer fram personer och tackar, speciellt i samband med demonstrationer. Framför allt är det kvinnor som har reagerat, så det har också blivit en feministisk sak av det här. Jag är så glad över stödet jag har fått.

I efterhand har Irene Matkowitzc fått veta att Linje 17 hade nattvandringar utanför hennes lägenhet. Revolutionära fronten och AFA har också varit där. Men flera gånger under invervjun återkommer hon till något annat.

– Egentligen ska vi inte sitta och prata om mig. Utan varenda en som bara gör något, varenda en behövs och gör skillnad. Stort som litet. Jag är ju anarkist, jag värjer mig. Ingen är viktigare än någon annan. Men vi måste ta kampen mot fascismen.

När vi pratar om själva rättegången berättar Irene Matkowitzc om sina vänner. De som har stöttat henne nära under den här tiden. Hon visste inte vad som skulle vänta henne i tingsrätten, vem som skulle vara på plats och hur de skulle agera. Men det blev ingen stor mobilisering av högerkrafter. Mest var det vänsterfolk som visade sitt stöd. Även om det fanns personer där som till exempel fotade besökarna.

Med stor sannolikhet blir Irene Matkowitzc dömd för ofredande. Jimmie Åkesson har begärt 5 000 kronor i ersättning för kränkning och 300 kronor för kemtvätt. Åklagaren vill ha höga böter, eftersom tårtningen utfördes mot en förtroendevald politiker.

Under rättegången berättade Jimmie Åkesson att han blev rädd och att han efter tårtningen har blivit mer försiktig. Partiet väljer nu att ställa in evenemang där de inte är säkra på att säkerheten kommer att hålla.

I sin plädering hänvisade Irene Matkovitcz och hennes advokat till Nürnbergrättegångarna, som hölls efter andra världskrigets slut. De menade att naturlagarna ska åberopas. Det innebär att man har rätt att kämpa mot fascismen och att den rätten står över svensk lag.

Men har du ändå ingen förståelse för dem som har fördömt din tårtning? Till exempel att det gör politiker rädda och ökar avståndet mellan dem och andra människor?

– Nej, jag förstår inte det argumentet. Att avståndet skulle ha ökat är inte sant. Politikerna har själva jobbat på att öka avståndet mellan sig och det de kallar vanligt folk. Hur många sätter sin egen lön? Hur många kan vara arbetslösa i 25 år utan att förlora sin lön? Kom inte och skyll det avståndet på lite grädde.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu