• Katarina Lorentzon är en viktig del i Capitols nystart.
  • Capitol lever vidare tack vare att Katarina Lorentzon och två kollegor tog över biografen för ett år sedan.
Göteborgs Fria

Ett aktivt beslut mot biografdöden

Katarina Lorentzon har varit på Capitol i halva sitt liv. För ett år sedan tog hon och två kollegor över biografen och säkrade dess framtid.

Katarina sneddar vant in med cykeln framför bion på Skanstorget. Här lägger hon minst sex kvällar i veckan sedan hon och två kollegor, Mattias Mattsson och Gunnar Johansson, tog över biografen för ett år sedan. Men Katarina Lorentzons historia med Capitol är mycket längre än så. Redan 1989 började hon jobba på bion strax efter att dåvarande ägaren Clas Gunnarsson tog över tillsammans med Ulf Berggren. Då jobbade hon som maskinist och så småningom föreståndare . I dag gör hon det mesta på bion som biografföreståndare: kör film, tar hand om besökare och sköter administrationen kring verksamheten och filmerna. Sätter programmet är det främst Mattias Mattsson som gör och Gunnar Johansson är allt-i-allo.

Capitol har en lång historia. 1941 öppnade den ursprungliga biografen med premiärfilmen Cobra (Moon over Burma) som även visades vid återinvigningen för ett år sedan. Den karaktäristiska skylten på baldakinen vid entrén är i klassisk stil, och påminner om den från 1941. 1959 renoverades biografen och fick till stora delar sitt nuvarande utseende med bland annat de vackra lamporna i stjärnformade hållare i stora salongen.

För några år sedan minskade verksamheten på bion undan för undan. 2012 var det nästan bara Cinematekets visningar kvar och från sista Cinemateket-visningen hösten 2012 till mars 2013 var bion helt stängd. Många oroade sig över vad som skulle hända med Capitol och befarade nedläggning och ytterligare ett biograflik på Göteborgs stora kyrkogård över nedlagda biografer.

Men de tre kollegorna hade under en längre tid funderat på att ta över biografen. När Clas Gunnarsson började släppa verksamheten var det dags att göra verklighet av planerna, säger Katarina Lorentzon.

– Beslutet hade legat och värkt ett tag. Det är ju en stor grej att skaffa sig en bio. Men samtidigt var det ett lätt beslut, vi visste ju väldigt väl vad vi gav oss in på, säger hon.

Med åren har hon byggt upp en stark känsla för den gamla bion och tanken på att den skulle läggas ned var en mardröm.

– Vi ville se den överleva helt enkelt, det fanns en slags pliktkänsla i det. Skulle den stängas ned skulle det vara oåterkalleligt, säger hon.

Sedan nyöppningen för ett år sedan har bion haft dagliga visningar. Även i lilla salongen på ovanvåningen med 18 platser visas det film varje kväll. Verksamheten går bra och publiken hittar till bion, enligt Katarina.

Framgångsreceptet är egentligen enkelt. Kvalitetsfilm i en mysig miljö sju dagar i veckan. Utöver det visas också sedan en tid tillbaka film för barn och unga. Katarina Lorentzon tror att de gamla klassiska biograferna går mot en ljus framtid.

– Jag tror att det alltid kommer att finnas en publik som vill gå och se film ihop med andra på ett mer koncentrerat vis än det blir när man slötittar på film hemma i tv-soffan. Det är inramningen kring filmen som gör det, stämningen på biografen, säger hon.

Över huvudtaget oroar hon sig inte så mycket för hot om biografdöd.

– Folk går ju på restaurang även om de har spis hemma, konstaterar hon.

Bio Capitol tar heller inte emot några bidrag från kommunen eller regionen, och löpande driftsbidrag kan de inte heller få.

– Vi är mer koncentrerade på verksamheten än att söka bidrag. Det säger ju en del om vår ekonomi, att det inte är akut kris. Men sedan handlar det ju också om en önskan om att verksamheten ska klara sig för egen maskin, säger hon.

Efter det första premiäråret hoppas Katarina nu att verksamheten ska tuffa på i en jämn takt framåt. Baldakinen ska renoveras och investeringar ska göras i en del ny teknik, annars är Capitol redo för framtiden.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Musikalvrål från vänsterns djup

Musikalfilmen Folkbildningsterror har kallats ett feministiskt uppvaknande bortom graven. Regissören Antiffa beskriver processen.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu