Ett års jakt på papperslösa | Fria.Nu
  • I den nya ”Rök-bussen” kan polisen spana bakom färgade rutor, för att sedan ta in personer på inre utlänningskontroll var som helst i stan. KLICKA PÅ PILARNA i bildens ytterkanter för att se grafik och fler foton.
  • Källa: Polisen
  • Källa: Polisen, Centrala gränskontrollenheten.
  • Dold gränspolis. Utifrån är det inte lätt att se att den grå bussen är ett rullande poliskontor.
  • Inne i gränspolisens "Rök-buss" finns mikroskop, för att polisen ska kunna granska pass och id-handlingar på plats.
  • Källa: Rikspolisstyrelsen/Rikskriminalpolisen. Uppgifterna för Skåne år 2013 gäller endast januari-oktober.
  • I den nya ”Rök-bussen” kan polisen spana efter papperslösa, för att sedan ta in personer på inre utlänningskontroll var som helst i stan.
  • – Vi har ökat vårt deltagande i Frontex gemensamma återvändandeinsatser, när Schengen arrangerar återvändandeinsatser så försöker varje polismyndighet att få med så många som möjligt till det specifika landet, säger Linda Ottosson, chef för gränspolisen i Västra Götaland.
  • – Det som hände för ungefär ett år sedan med Reva, det satte stor skräck och djupa sår i många från den gruppen som vi träffar, berättar Anne Sjögren, teamledare för Rosengrenska/Röda Korsets vård för papperslösa i Göteborg.
  • Sedan sommaren 2013 finns en Rök-grupp, vilket står för rörlig kontrollgrupp i Västra Götalandsregionen, men målet är att det ska finnas fyra Rök-grupper.
  • Den 2 mars 2013 demonstrerade 400-500 personer på Gustav Adolfs torg mot Reva.
Göteborgs Fria

Ett års jakt på papperslösa

Drygt ett år har gått sedan id-kontroller av papperslösa och Reva-projektet avslöjades. Nu granskar GFT vad som hänt sedan dess i Göteborg. Resultatet: Id-kontrollerna minskar medan tvångsutvisningarna fortsätter. Men det handlar inte bara om Reva, utan framför allt om Siv och Rök.

– Slentrianmässiga id-kontroller på personer som inte ”ser svenska ut” är helt och hållet avskyvärt och går emot Europakonventionen som Sverige skrivit under, skrev Anna Hedh (S), EU-parlamentariker i ett pressmeddelande den 1 mars förra året.

Hedh var en av många som kritiserade polisens jakt på papperslösa, genom id-kontroller och tvångsutvisningar, som under tidig vinter 2013 börjat uppmärksammas alltmer. Tidningen Re:public hade den 17 december 2013 skrivit om id-kontroller på stan, om stormning av vigslar och om hur polisen ringt BUP i Malmö för att hitta gömda personer.

Re:public hänvisade id-kontrollerna till projekt Reva, som står för rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete och är ett samarbete mellan polisen, Migrationsverket och Kriminalvården. Reva och id-kontrollerna kom att möta intensiv kritik, bland annat för att vara rasistiskt och diskriminerande. Runt om i landet hölls protester, i Göteborg demonstrerade mellan 400–500 personer på Gustav Adolfs torg den 2 mars. Mest utsatta var alla gömda.

– Det som hände för ungefär ett år sedan med Reva, det satte stor skräck och djupa sår i många från den gruppen som vi träffar, berättar Anne Sjögren, teamledare för Rosengrenska/Röda Korsets vård för papperslösa i Göteborg, som vi återkommer till.

Först ska vi söka svar på vad som hänt det senaste året, om jakten på papperslösa trappats upp eller om protesterna gav resultat?

Polisen gör färre inre utlänningskontroller

När Reva-debatten rasade som mest så var främst Stockholm och Skåne i fokus, statistiken visar också att polisen i dessa regioner varje år gör många fler inre utlänningskontroller än polisen i Västra Götaland. Under 2012 gjorde exempelvis stockholmspolisen nästan 12 000 kontroller medan polisen i Västra Götaland endast gjorde runt 2 200 kontroller. Detta trots att Reva infördes i Västra Götaland ett helt år tidigare än i Stockholm. Enligt gränspolisen i Västra Götaland beror det på att Reva och id-kontrollerna är två skilda saker. Dock kan Reva och id-kontrollerna ses som två fingrar på samma migrationspolitiska hand.

Även om de olika regionerna inte genomför samma antal kontroller, så syns tydliga tendenser under 2013: jämfört med året innan minskar kontrollerna både i Stockholm och Västra Götaland, med 19,5 respektive 18 procent. Statistiken bör dock tas med en nypa salt. Gemensamma rutiner har saknats hos polisen och det är först från och med år 2014 som alla har samma system.

– Det är frustrerande att vi inte har koll på vår egen statistik, säger Linda Ottosson, chef för gränspolisen i Västra Götaland.

Att inre utlänningskontrollerna i Västra Götaland minskar vet hon dock säkert. Men enligt henne beror det inte på Reva-debatten och protesterna – utan bland annat på senaste tidens skottlossningar i Göteborg.

– Dels är högsta prio hos oss gränskontrollen, för den är lagstadgad. Sedan har vi haft en hård situation i Göteborg med alla skjutningar. All polisiär verksamhet har fått tillsätta resurser till de särskilda händelserna i Göteborg, även gränspolisen. Gränspolisen är också beroende av att inre utlänningskontroller utförs av all polispersonal och den möjligheten minskar när de är upptagna med annan verksamhet, säger Linda Ottosson.

Gränspolisens nya vapen: Rök-bussen

Tidigare år har de flesta inre utlänningskontrollerna utförts av utryckningspoliser i polisområdena, men samtidigt som det totala antalet kontroller minskar så mer än fördubblade gränspolisen i Västra Götaland sina kontroller det senaste året. Varför?

Svaret är den så kallade Rök-gruppen, som till sitt förfogande har en ”Rök-buss”.

– De har stått för en stor del av kontrollerna, säger Linda Ottosson.

Det var sommaren 2013 som gränspolisen i Västra Götaland startade en Rök-grupp, vilket står för rörlig kontrollgrupp. I dagsläget finns en sådan grupp med en gruppchef, två poliser och en civil gränskontrollant, men målet är att det ska finnas fyra Rök-grupper i länet.

Sedan sommaren har Rök-gruppen varit med på kommenderingar i Göteborg och gjort kontroller i samband med dessa.

– När det finns anledning att anta att alla kriterier är uppfyllda för en inre utlänningskontroll så finns Rök-bussen på plats utrustad med datorer och mikroskop så man kan göra dataslagningar i olika register och granska om dokument är falska eller inte. Rök-bussen är kontoret ute på stan, så att man kan göra snabbare och effektivare kontroller, säger Linda Ottosson.

Om du inte har några id-handlingar och om du är efterlyst på grund av ett tidigare av- eller utvisningsbeslut riskerar du alltså att frihetsberövas på plats.

”Magkänslan” avgör om det blir kontroll

Hur kommer det sig att polisen över huvud taget är ute och gör inre utlänningskontroller? Bakgrunden är att Sverige gick med i Schengensamarbetet år 2001. Då började de mellanstatliga gränskontrollerna gradvis upphöra och som kompensation görs fler inre utlänningskontroller. I polisens årliga verksamhetsplaner finns det sedan flera år tillbaka mål att öka antalet kontroller. Men att kontrollera personer inne i landet istället för vid gränserna är problematiskt. I mars 2013 sa kriminologen Jerzy Sarnecki till GFT att rasprofilering och diskriminering nästan är omöjligt att undvika. Ett exempel blev aktuellt den 29 december. Då blev Sara Lund Persson, flykting- och asylpolitiskt ansvarig i Vänsterpartiets distriktsstyrelse, vittne till en kontroll vid gångtunneln mellan Centralstationen och Nordstan.

– Två poliser i uniform kommer fram till en kvinna som tigger och ber om legitimation, de frågade inga andra. Mig veterligen är det fortfarande inte ett brott att tigga. Kontrollerna innebär en typ av rasprofiliering, man kollar dem som ser utländska ut, säger Sara Lund Persson.

Linda Ottosson, på gränspolisen, instämmer i att polisen inte kan kontrollera någon enbart för att hen tigger, när någon som tigger blir kontrollerad måste det finnas en grundad anledning till inre utlänningskontroll, säger hon.

Vad kan då en sådan misstanke grundas på?

– Det kan vara att du beter dig undvikande, drar dig undan och inte vill prata med polisen. Mycket handlar om magkänslan i situationen när du träffar någon. Det viktiga är att polisen kan förklara varför de kontrollerat någon, säger Linda Ottosson.

Allt fler utvisningar från Västra Götaland

Utvisningarna ska öka. Det kräver regeringen i sitt årliga regleringsbrev, som är det dokument som styr polisens arbete. Redan den socialdemokratiska regeringen skrev att Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen ska samarbeta för att se till att de som fått avvisnings- eller utvisningsbeslut lämnar landet. Men det var först under den borgerliga regeringen år 2009 som kravet ställdes att verkställigheterna, det vill säga utvisningarna, ska ”öka”. Åren 2012 och 2013 skärptes kraven ytterligare till att öka ”påtagligt”.

För att leva upp till justitieminister Beatrice Asks regleringsbrev vidtog gränspolisen i Västra Götaland en rad åtgärder under 2013, som alla består av bokstavskombinationer som Reva, Siv, Rök och JRO.

Gränspolischefen Linda Ottosson berättar:

– Dels kom Reva-projektet igång bra under 2013, det innebär att vi arbetar enligt ”lean” för att minska tidsspillan och förbättra processer och kontakt med Migrationsverket. Och i somras startade vi en Särskild insats för verkställighet, Siv.

När en person sökt asyl men fått avslag, och inte lämnar Sverige frivilligt, lämnar Migrationsverket ärendet till polisen för ”verkställighet med tvång”. Siv är ett lokalt projekt i Västra Götaland som syftar till att arbeta med ”balanserna” – på rak svenska att utvisa så många som möjligt som tidigare har fått beslut om utvisning. Här kommer den tidigare nämnda Rök-gruppen in i bilden.

– De leder till att vi hittar fler efterlysta som kan verkställas.

Enligt Ottosson är det framförallt i arbetsplatskontroller, efter tips om att ”folk vistas illegalt” och i hamnkontroller som de upptäcker papperslösa. Men det har också hänt i samband med helgkommenderingar på grund av skjutningarna.

De sista bokstavsprojekten som gränspolisen jobbat med under 2013 är NRO och JRO. Det står för National Return Operation och Joint Return Operation och handlar om Schengenländernas gemensamma utvisningar.

– Vi har ökat vårt deltagande i Frontex gemensamma återvändandeinsatser, när Schengen arrangerar återvändandeinsatser så försöker varje polismyndighet att få med så många som möjligt till det specifika landet, säger Linda Ottosson.

Trots att Västra Götaland gör färre id-kontroller än Skåne så görs här fler av- och utvisningar. Västra Götaland är också den enda av de tre regionerna som har ökat antalet tvångsutvisningar mellan 2012 och 2013. Sedan 2011 har utvisningarna här ökat med 41 procent och under förra året utvisades 738 personer med tvång.

På så sätt verkar Västra Götalandspolisens nå regeringens utvisningsmål. Men det är endast i faktiska tal som utvisningarna ökat, andelen ärenden som leder till utvisning minskar istället. Det beror på att ärendehögen som polisen får från Migrationsverkar har ökat markant, med 56 procent mellan 2010 till 2013.

– Det är som det är i världen, det är situationen i omvärlden som gör att fler människor kommer och att fler lämnas över till oss, säger Ottosson.

Av alla asylsökande som förs från Migrationsverkets till Västra Götalandspolisens bord varje år utvisas ungefär en tredjedel.

På riksplanet har polisen inte lyckats öka utvisningarna i den omfattning som regeringen önskar, enligt Per Löwenberg, avdelningsdirektör för Centrala gränskontrollenheten.

– Anledningen till att verkställigheterna inte ökat under förra året är flera. Vi har tvingats avboka många resor på grund av bråk och att personer motsatt sig resan. Det är en trend vi sett – motståndet från de som ska utvisas ökar.

Per Löwenberg säger att han har en förståelse för individens oro.

– Jag förstår att man kanske inte vill åka tillbaka till hemlandet och kan ha en rädsla för att åka tillbaka.

Så blir 2014

Lyssnade regeringen på protesterna? Sett till regleringsbrevet för 2014 är svaret: nej. Beatrice Asks uppdrag till polisen för i år är att: ”i förhållande till verksamhetsåret 2013, ytterligare förstärka insatserna för att påtagligt öka antalet verkställda beslut”, det vill säga antalet av- och utvisningar.

Men i Västra Götaland kan Linda Ottosson berätta redan nu att man inte kommer att uppnå regeringens mål. Orsaken är att gränspolisen måste prioritera hårdare bland sina ansvarsområden och då är det gränskontrollen och brottsutredningar som prioriteras framför inre utlänningskontroller och utvisningar av asylsökande.

Anne Sjögren, från Rosengrenska, säger att hon uppskattar att polisens prioriteringar.

– Vi uppskattar att polisen lägger resurser på kriminella krafter, att de inte jagar ihjälskrämda människor och att de undviker skolor och sjukhus.

Resultatet av id-kontrollerna och Reva-debatten blev att en redan svag tillit till samhället blev ännu svagare och att många papperslösa inte ens vågade ge sig ut när de behövde söka vård.

– Det gick rykten om att polisen hade direktkontakt med akutmottagningen, ingen litade på någon. Alla människor ska ha rätt till sjukvård, även i krig finns spelregler om att man inte får skjuta på ambulanser, reglerna för papperslösa är sämre än i krig, säger Anne Sjögren.

Hon berättar om hur vissa patienter fortfarande inte återhämtat sig efter den värsta Reva-stormen förra året.

– De flesta har lugnat sig betydligt, men de som blev riktigt rädda, framför allt några unga afghanska killar, de har inte blivit stabiliserade. De hade hittat ett nytt land och börjat plocka ihop sitt liv, men så havererade det och de fick ett nytt trauma.

Fokusfrågor

Annons

Rekommenderade artiklar

Vill att fler protesterar mot avvisning

Natten mot onsdag väntas ett flertal personer utvisas från Sverige till Afghanistan. Genom en offentlig sida på Facebook uppmanar nu nätverket Aktion mot deportation till protester i Kållered.

Göteborgs Fria

© 2019 Fria.Nu