Krigsherrar ställer upp i afghanskt presidentval | Fria.Nu
  • Afghanistans president Hamid Karzai flankerad av sina vicepresidenter Mohammed Qasim Fahim och Abdul Karim Khalili, båda tidigare militära befälhavare under det afghanska inbördeskriget.
Fria Tidningen

Krigsherrar ställer upp i afghanskt presidentval

Kommer rättvisa någonsin att skipas? Den frågan ställer sig många afghaner inför det presidentval som ska hållas i det krigshärjade landet i april. Flera av kandidaterna i valet är krigsherrar som anklagas för att ha begått fruktansvärda förbrytelser.

Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch ställer flera tidigare ledare för militära styrkor och milisgrupper upp i valet, trots att de pekats ut som ansvariga för allvarliga människorättsbrott, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. HRW har offentliggjort en lista med frågor som berör mänskliga rättigheter till elva av landets presidentkandidater. Listan stöds av Afghanistans oberoende människorättskommission, AIHRC, som manat landets regering att agera för att de ansvariga för människorättsbrott ställs till svars.

Flera ledamöter i det afghanska parlamentet har krävt att de utpekade krigsförbrytarna inte ska få kandidera som presidentkandidater.

– Nationens blod rinner ur skägget och slipsarna på vissa av personerna på listan. De borde inte ställa upp, säger den kvinnliga parlamentarikern Balqis Roshan till den lokala nyhetsbyrån Pajhwok.

Talibanernas regim störtades år 2001. I samband med det val som hölls 2004 kom den nuvarande presidenten Hamid Karzai till makten. För många afghaner är dock de krigsförbrytelser som tidigare begicks i landet fortfarande en angelägen fråga. En bred majoritet av befolkningen anser sig vara offer för de konflikter som rasat i landet – antingen indirekt eller direkt, genom övergrepp och illdåd.

– Hur ska vi kunna uppnå fred utan att hantera detta? Om rättvisan offras för att uppnå vapenvila, så kommer det inte att leda till en varaktig fred, säger Aziz Rafiee, som är ordförande för Afghan Civil Society Forum Organisation.

År 2005 genomförde människorättskommissionen AIHRC en undersökning bland tusentals afghaner som visade att 94 procent av befolkningen ansåg att frågan om att skipa rättvisa för tidigare förbrytelser var viktig, eller mycket viktig. Även senare undersökningar har visat att en majoritet av landets 30 miljoner invånare anser att det är viktigt att rättvisa skipas, och att det dessutom är en förutsättning för att fred ska kunna uppnås.

I december samlades hundratals personer i Kabul för en demonstration med krav på att de som begått brott ska åtalas. Demonstranterna anklagade både den afghanska regeringen och det internationella samfundet för att låta både gamla och nya förbrytelser bli ostraffade.

– Problemet är att de kriminella har tunga poster inom regeringen och inom andra institutioner. Det internationella samfundet har inte den politiska viljan att driva på en process i syfte att få dem åtalade, säger Naim Nazari, vid den lokala organisationen Civil Society and Human Rights Network.

Många afghanska bedömare menar att det internationella samfundet efter störtandet av talibanerna valde att satsa på en kortsiktig stabilitet i landet, genom att stödja politiska och militära ledare med ett mörkt förflutet istället för att satsa på en verklig försoningsprocess med krav på att rättvisa skulle skipas.

– USA och det internationella samfundet lämnade makten till fel personer – de som begått de värsta brotten, säger den tidigare parlamentarikern Mir Ahmad Joyenda, som numera arbetar för den oberoende organisationen Afghanistan Research and Evaluation Unit.

Han påpekar att FN:s dåvarande sändebud Lakhdar Brahimi år 2003 varnade för att låta frågan om rättsskipning ge vika i syfte att uppnå fred.

– I dag har vi varken fred eller rättvisa. Det internationella samfundet är skyldigt till att ha gett sitt stöd till kriminella och krigsherrar, säger Mir Ahmad Joyenda.

Annons

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2019 Fria.Nu