Göteborgs Fria

Tio år av kamp om vita duken

För tio år sedan gick Doris film från ord till handling och skapade Dorismanifestet – världens första kvinnliga filmmanifest. Sedan dess har mycket hänt. Doris ser tillbaka på år av kamp och framgångar.

Hur hade vi sett på oss själva om bilden av kvinnor och män hade framställts annorlunda i film och medier? Hur skulle livet te sig om det skulle råda jämlika förhållanden mellan människor av alla kön? Vreden över sakernas tillstånd inom filmvärlden var bakgrunden till starten av Doris film i Göteborg för 14 år sedan. Men gruppen, som bestod av kvinnliga filmarbetare, var inte de första som uppmärksammade snedfördelningen inom filmen – dels kring vilka som sitter på de konstnärliga a-funktionerna och dels hur kvinnor och män porträtteras i film. Sveriges kvinnliga regissörers förbund och filmvetenskapen inom akademin var två aktörer som gjorde teoretiska analyser kring just detta. Men Doris film anslöt till skaran på ett mer praktiskt plan. Från början handlade det om att medlemmar emellan stöttade och lånade utrustning av varandra och hjälpte varandra att löneförhandla. Med tiden växte det fram en vilja bland medlemmarna att formulera ett ställningstagande, ett Dorismanifest, för att öka trycket på de egna frågorna.

– Vi bestämde att vi ska inte gnälla över hur verkligheten ser ut, vi ville istället förändra den. Så vi gick från ord till handling och skapade Doris-manifestet 2003, berättar Annika Hellström, som var en av initiativtagarna till manifestet.

Hon tycker att otroligt mycket har hänt på tio år och minns att den som pratade om principerna i Dorismanifestet då blev uppfattad som "jobbig och störig" och att det fick bli något gruppen pratade om internt.

– Nu är medvetenheten större och det talas om det här på alla nivåer inom branschen, säger hon.

Doris film lyfter fram två viktiga förändringar som Svenska filminstitutet, SFI, har gjort som bidragit till en mer jämställd bransch. 2006 införde SFI en rekommendation om att det ska vara minst 40 procent kvinnor bland de manusförfattare, producenter och regissörer som får stöd av SFI. Under 2013 gick SFI ett steg längre och införde 50/50-fördelning och ändrade samtidigt formuleringen "bör" till att det "ska" vara den fördelningen. För två år sedan var andelen kvinnliga regissörer, manusförfattare eller producenter för svenska långfilmer mellan 30-35 procent. Flest kvinnor fanns på området där det samtidigt finns minst pengar, kort spelfilm. Här var andelen kvinnor upp till 46% under 2012.

Även Bechdeltestet från 1985 som fått nytt liv under förra året sedan Folkets hus och parker införde det i form av en a-märkning på filmer på flera av sina biografer har medverkat till en positiv förändring. Kraven för Bachdel-testet och a-märkningen är låga. Här kvalar en film in som innehåller två kvinnliga rollpersoner som pratar med varandra, om något annat än män.

– Märkningen har kritiserats för att inte vara en heltäckande kvalitetsmarkör, men har ändå visat på hur illa ställt det är i branschen när det kommer till könsroller. På det sättet har den haft ett stort värde, säger Pia Tjäder, manusförfattare och filmregissör, och aktiv i Doris.

För att lyfta kvinnliga giganter inom filmbranschen utser Doris varje år ett Dorisgeni - ett pris till ett kvinnligt filmgeni. 2013 var det Bianca Kronlöf som fick priset för hur hon förnyat det svenska film- och medielandskapet.

– Vi instiftade priset som ett svar på att män i alla tider har varit bra på att utse varandra till genier. Kvinnor är sämre på att framhäva sig själva och varandra, säger Annika Hellström.

Hon tror att en av styrkorna inom Doris har varit den platta organisationen och det faktum att alla medverkande inte nödvändigtvis umgås även privat. Lis Svensson, produktionsledare på SVT Drama i Göteborg, håller med.

– Vi träffas med ett uttalat mål om att förändra filmbranschen. Diskussionerna går verkligen höga och vi är långt ifrån överens i många frågor, säger Lis Svensson.

Hon säger att Doris fortfarande är en ständig ögonöppnare även för henne när det kommer till genus och att han tar med sig Doris syn rätt in i jobbet.

Pia Tjäder vill gärna lyfta upp det intersektionella perspektivet inom Doris.

– Vi behöver se mer intersektionellt på filmbranschen där andra perspektiv behöver komma fram, framförallt från arbetarklassen, icke-vita kvinnor, personer med funktionsnedsättning och det som bryter mot heteronormativ romantisk kärlek. Det viktigaste här är att inte välja stereotypa gestaltningar i skapandet av karaktärer, säger hon.

Hon tycker att den romantiska kärleken får för stort utrymme på film.

– Jag längtar efter andra historier. Det tror jag publiken också gör, säger hon.

Fakta: 

Dorismanifestet från 2003

  • Manus ska vara skrivna av kvinnor
  • Filmerna ska ha minst en kvinnlig huvudroll
  • Konstnärliga a-funktioner ska besättas av kvinnor
  • Originalmusiken ska komponeras av kvinnor
ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Musikalvrål från vänsterns djup

Musikalfilmen Folkbildningsterror har kallats ett feministiskt uppvaknande bortom graven. Regissören Antiffa beskriver processen.

Göteborgs Fria

Filmare missnöjda med ny filmsatsning

Göteborgs stad satsar tio miljoner på att bli en bättre filmstad. Men endast en liten del går till direkta filmprojekt, vilket upprör oberoende filmare.

Göteborgs Fria

Stjärnlaget hotas av nedläggning

Angered United är filmen om fotbollslaget som klättrade i seriesystemet från division fem till division två på kortast möjliga tid. Men trots framgångssagan hotas nu laget av nedläggning.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu