Unga kvinnor lider av oro och ångest | Fria.Nu

Debatt


Lotta Zetterqvist, Tjejzonen
Göteborgs Fria

Unga kvinnor lider av oro och ångest

Var tredje ung kvinna mellan 16–24 år lider av oro och ångest. Det finns bara två sätt att angripa problemet. Det är att få fler vuxna att börja lyssna på ungdomarna istället för att prata. Och att de som inte har någon som lyssnar behöver få en lyssnande stödperson, skriver Lotta Zetterqvist från Tjejzonen.

Var tredje ung kvinna 16–24 år i Sverige uppgav i SCB:s rapport På tal om kvinnor och män (2012) att de lider av psykisk ohälsa och upplever sig lida av oro eller ångest. Rapporten bekräftar det Tjejzonen möter, nämligen att den psykiska ohälsan bland unga ökar, främst bland flickor.

Är det på grund av osunda kroppsideal och jämförelser med de till synes perfekta liven som sociala media pumpar ut? Eller de oändliga valmöjligheter och medföljande känsla av maktlöshet och prestationsångest i en värld där allt borde vara möjligt? Vi kan konstatera att dagens unga möter många utmaningar som kan påverka den psykiska hälsan.

Vänder vi blicken utanför individen ser vi stora brister i resurser hos barn- och ungdomspsykiatrin, nedskärningar i elevhälsa, färre vuxna i skolan och tungt belastade socialkontor. När resurser för professionell vård och akuta insatser saknas är det många som inte får det stöd de behöver.

Samtidigt som vi uppmärksammar bristerna i vårt samhälle får vi inte glömma det ansvar vi alla har som medmänniskor och den möjlighet vi har att påverka andra, särskilt unga människor, i vår omgivning. Bris-rapporten 2012 identifierar inte bara dåliga relationer utan bristen på positiva relationer som ett hot mot ungas psykiska hälsa.

På Tjejzonen ser vi att tjejerna lider av bristen på närvarande vuxna. Många unga tjejer upplever att de inte blir tagna på allvar av sin omgivning och tror ofta att det är dem själva det är fel på. Behoven att bli lyssnad på är stora och om vi inte blir bättre på detta riskerar vi att förlora tjejerna i självdestruktiva beteenden. Lyssnandet är därför ett viktigt preventivt arbete för psykisk hälsa.

Många av de tjejer som vänder sig till Tjejzonen befinner sig i svåra livssituationer och berättar om övergrepp, djup ångest och självmordstankar. De som tar emot dessa tjejers berättelser är volontärer, människor med olika bakgrund och yrken. Vissa har själva varit med om svåra saker när de var yngre, andra har det inte. Oavsett vilket finner de mod och kraft att möta tjejerna i egenskap av modiga medmänniskor.

Den som för första gången samlat mod till att berätta om en våldtäkt hon varit utsatt för, börjar förstå att det inte var hennes fel när hon får spegla sig i någon annans reaktioner på det hon berättar. Först då kanske hon kan stå upp för sig själv, våga anmäla eller orka söka hjälp.

Vi lär våra volontärer att det räcker långt att fråga och stå kvar och lyssna på svaret. Att inte i första hand ge råd eller försöka att lösa den andres problem. Det vi däremot kan göra är att tålmodigt gå bredvid och visa att vi tror på henne, även de dagar när hon själv inte gör det.

Det våra volontärer gör kan alla göra. Vuxna måste börja ta sitt ansvar så att våra unga känner sig sedda och lyssnade på. Vi kan alla göra skillnad.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Fria.Nu