Ungern kriminaliserar hemlöshet | Fria.Nu

Fördjupning


Hemlöshet

Del 1

  • Jutka Lakatosné är bara en av drygt 35 000 hemlösa som fått allt svårare att överleva. Hennes huvudsakliga inkomstkälla – att sälja återvinningsbart material från stadens gator – är numera straffbart.
  • Jutka Lakatosné och hennes man Bertalan ockuperar ett skjul i Budapests utkanter.
  • ”Bostad först.” En stad för alla förespråkar den så kallade ”Housing First” – idén där tak över huvudet och stabilt boende är grundstenen för att senare lösa andra sociala problem.
  • ”En stad för alla är baserad på ett samarbete som går över alla samhällsklasser”, säger Bernadett Sebály, presskontakt för organisationen, här i intervju med en tv-kanal.
Fria Tidningen

Ungern kriminaliserar hemlöshet

Kriminalisering av hemlöshet eller räddare i nöden? Åsikterna går isär om Ungerns nya lag som tillåter lokala förbud mot uteliggare. I den första delen av vår artikelserie Hemlös i Europa träffar vi Jutka Lakatosné som har varit hemlös i 21 år och menar att landets 35 000 hemlösa får det allt svårare att överleva.

Mitt i hjärtat av Ungerns huvudstad Budapest kikar tre trötta ansikten ut från var sin sovsäck när ett par blåuniformerade poliser ber om deras identitetshandlingar. I gångtunneln till tunnelbanestationen Ferenciek Tere forsar medborgare och turister förbi i en strid ström samtidigt som tre av stadens dryga 10 000 hemlösa går emot en lång och oviss vinter i takt med att deras rättigheter sopats iväg med höstlöven.

Ödet för de tre ovan nämna männen förblir okänt. Men senare samma eftermiddag ligger enbart kartongskivorna som använts till liggunderlag kvar som minne från en nyligen övergiven sovplats. För i takt med att Budapests historiska fasader och boulevarder putsas upp till forna dagars glans, är bestraffning metoden som ska få bort det ovälkomna inslaget av samhällets skuggsida från gatubilden.

Den sista september i år antog Ungerns parlament en lag som tillåter kommuner att förbjuda uteliggare. Lokala myndigheter har nu möjlighet att förbjuda hemlösa från särskilda områden för att ”upprätthålla allmän ordning, säkerhet, hälsa och kulturella värden”. De som bryter mot lagen kan straffas med samhällstjänst, böter eller fängelse.

Det är en lag som människorättsaktivister kallar för kriminalisering av hemlöshet, och som tog sin början redan 2010 då den nyinröstade högerregeringen med Fidesz i majoritetsposition slog fast att böter skulle bli följden för att försöka komma till bukt med den utbredda hemlösheten som var mest iögonfallande i de välbesökta turiststråken i Budapest. Tack vare Fideszregeringens absoluta majoritet antog parlamentet i mars 2013 en fjärde korrigering av grundlagen, vilken möjliggjorde kriminaliseringen av hemlöshet. Högljudda protester, nationellt som internationellt, blev följden, då det ansåga inkräkta på tiotusentals hemlösa medborgares grundläggande rättigheter.

Det är en kritik som regeringstalesmannen Ferenc Kumin avfärdar. I ett inlägg på sin blogg understryker han istället hur lagförändringarna sedan 2010 inneburit förbättrade förhållanden för landets hemlösa – speciellt i tider som denna när vintern knackar på dörren.

”Varför är det inhumant att anta en lag som håller hemlösa borta från att leva på gatan och istället uppmuntrar dem att finna ett hem som bekostas av staten?” Kumin tar som ett exempel det socialdemokratiska styret mellan 2006 och 2010 då 131 hemlösa människor frös till döds på Ungerns gator. Sedan Fidesz tillräde vid makten skriver han att enbart en människa dött på grund av samma anledning, samtidigt som ingen hemlös varken fått göra samhällstjänst eller arresterats, utan istället har ”registrerats i lokala härbärgen där de kan sova i uppvärmda rum”.

På ett kafé vid Donaus östra flodbank, i takt med att höstsolen är på nedgång bakom Budas kullar, skakar Jutka Lakatosné på huvudet när de goda intentionerna från landets styrande att hjälpa Ungerns hemlösa kommer på tal.

– Jag har varit hemlös i 21 år och under alla dessa år har ingen av de sittande regeringarna gjort några försök att förebygga hemlöshet. Omfattningen av diskrimineringen från den sittande regeringen saknar allt motstycke och det visar att vi hemlösa människor inte är av lika värde, säger hon.

Jutka Lakatosné är bara en av Ungerns dryga 35 000 hemlösa som de senare åren fått allt svårare att överleva. Hennes huvudsakliga inkomstkälla – att samla och sedan sälja återvinningsbart material upphittat från stadens gator – är sedan en tid tillbaka straffbart som stöld. Samtidigt kommer hon inom en snar framtid få se sig allt oftare över axeln då Budapests 23 olika distrikt inom kort på lokal nivå beslutar om en utökning av förbuden för hemlösa där exempelvis vistelse vid busshållplatser, i direkt närhet av skolor och den vaga formuleringen ”trottoarer” kan bli verklighet. Krasst uttryckt betyder det att du som hemlös är erbjuden tre utvägar: härbärge, fängelse eller undergång.

Född och uppvuxen på en annan sida av Ungern, tillbringade Jutka större delen av sin uppväxt på ett barnhem. Under 17 långa år levde hon sedan i ett äktenskap där våld var en del av vardagen men där hennes bakgrund gjorde att hon saknade någonstans att ta vägen. När våldet till slut blev livshotande lyckades hon fly, och snart skaffade hon sig en egen bostad, arbete och träffade sin nuvarande man, Bertalan, som hon varit gift med i 25 år. Men så efter järnridåns fall miste de sina respektive jobb och sökte sig till Budapest. I brist på fast arbetsplats och stabil inkomst bodde de inledningsvis på huvudstadens gator, sedan en kortare tid i tält innan de ockuperade en övergiven skjulliknande byggnad i Budapests utkanter där de bor än i dag och gör sitt bästa för att leva ett så normalt liv som möjligt.

När premiärminister Orbán frenetiskt basunerar ut nationalistiska och traditionella värderingar om ett starkt och välmående Ungern som rakryggat står emot utländsk exploatering visar samtidigt siffror från Eurostat att 31 procent av Ungerns invånare riskerar fattigdom eller marginalisering med inkomster mindre än 60 procent av landets genomsnitt.

För Jutka Lakatosné kom räddningen om förnyat hopp för framtiden för ett och ett halvt år sedan. Tack vare ett juridiskt problem kom hon i kontakt med frivilligorganisationen A Város Mindenkié, En stad för alla, där hemlösa och icke-hemlösa jobbar sida vid sida för ökade sociala rättigheter och allas rättighet till en bostad.

– En stad för alla är baserad på ett samarbete som går över alla samhällsklasser, säger Bernadett Sebály, aktivist och presskontakt för organisationen.

– Under de fyra år som vi har funnits till har jag lärt mig att det bästa sättet att kämpa för social rättvisa är att göra det tillsammans med dem som är direkt påverkade av hemlöshet. Tillsammans blir vi starkare genom att lära oss av varandra, samtidigt som vi bryter ner sociala barriärer genom att visa på ett genuint exempel hur en demokrati ska byggas.

Enligt En stad för alla har många hemlösa redan lämnat Ungern för att söka lyckan utomlands, men kopplar det mer till de dåliga ekonomiska- och levnadsförhållanden i stort än som en direkt konsekvens av de nya lagarna. Enligt siffror från den ungerska parlamentet finns det i dag dryga 17 000 sängplatser för landets hemlösa på härbärgen runt om i Ungern. Härbärgena som enbart är öppna för EU-medborgare, används till stor majoritet av ungerska medborgare, då siffrorna för invandring fortfarande är låga med EU-mått mätt. Enligt samma parlamentskälla används Budapests härbärgen till 77 procent av dess fulla kapacitet, medan respektive siffra i resten av landet är 79 procent. Det skulle innebära att sängplatserna även räcker till för de 3  000–4 000 hemlösa i landet som inte väljer att sova i härbärgen. Det är siffror som En stad för alla inte anser överensstämmer med verkligheten.

– Under vintern är Budapests härbärgen överfyllda till 130 procent av dess kapacitet. Den direkta konsekvensen blir då att hemlösa tvingas sova på härbärgernas toa­letter, under bänkar och under usla förhållanden där våld, stöld och sjukdomar är vardagen – särskilt under vintern, säger Jutka Lakatosné.

– När det inte går att bibehålla sin mänskliga värdighet, blir konsekvensen istället att hemlösa söker sig ut ut i periferin, allt längre ut ur staden, där de sociala myndigheterna kommer att få allt sämre möjligheter till att hjälpa de som verkligen behöver hjälp, säger Jutka som hellre skulle vilja se regeringen öka resurserna för att förebygga hemlöshet istället att bestraffa det.

En förebild som En stad för alla istället förespråkar är ”Housing First”-projektet där tak över huvudet och stabilt boende är grundstenen för att senare lösa andra sociala problem.

– Vi har ett redan ett sådant exempel från Köbánya, Budapests tionde distrikt. I samband med att den lokala förvaltningen gick in för att riva ett antal tillfälliga skjulliknande bostäder, lyckades vi förhandla med dem så att två övergivna byggnader skulle bli bostäder. Vi hoppas att detta ska bli starten på ett lokalt program i distriktet som sedan så småningom kan sprida sig runt hela Budapest där människor istället för härbärge kan erbjudas en egen bostad, säger Jutka.

– Det finns i dag upp till 2 000 tomma lägenheter av varierande standard runt om i Budapest, och vi har stödgrupper som kan hjälpa oss med renoveringen. Dessutom finns statistik på att 43 procent av de hemlösa redan har en mindre sorts inkomst. Om det fanns förutsättningar att kunna bidra till att försörja sig själva med hjälp av en lägre hyra och höjt bostadsbidrag skulle det vara mer välanvända resurser än att fortsätta jakten på hemlösa.

Fakta: 

Fakta: Fidesz har supermajoritet

I parlamentsvalet 2010 fick högerpartiet Fidesz med Viktor Orbán i spetsen 61 procent av rösterna, vilket innebar två tredjedelar av platserna i landets parlament. Högern hade blivit rebeller mot ett vänsterstyre där social­demokraten Ferenc Gyurcsány, premiärminister mellan 2004 och 2009, erkänt i en hemlig inspelning som läckt ut att han ljugit om landets kritiska ekonomiska situation.

Inte ens hälften av Ungerns röstberättigade tog sig till valurnorna 2010 där också högerpopulistiska Jobbik blev ­landets tredje största parti med nära 17 procent av rösterna. Med en nationalistisk politik är Jobbik emot mångkultur, romer, homosexualitet och aborter men för återinförandet av dödsstraff och ser ett återförenat Storungern innan Trianonfördragets antagade år 1920 som ett långsiktigt politiskt mål.

Med sin supermajoritet i parlamentet har Viktor Orbán kunnat driva igenom en rad grundlagsändringar, där vissa har fått stark kritik från bland annat EU-kommissionen med motiveringen att den nya ungerska grundlagen hotar oberoendet hos landets centralbank, domstolar och datasäkerhetsmyndigheter.

I mars i år förändrades landets grundlag en fjärde gång sedan man fick makten 2010. Ungerska förändringar i grund­lagen i mars 2013:

• Författningsdomstolen, landets viktigaste domstol, får ej längre bedöma ­lagar efter deras innehåll, utan bara ­anmärka på tekniska fel.

• Presidenten får inte lägga in veto mot grundlagsförändringar annat än på tekniska grunder

• En familj definieras i konstitutionen som ”ett äktenskap mellan man och kvinna”, med eller utan barn.

• Högskolestudenter med bidrag ska tvingas stanna och arbeta i Ungern en viss tid efter examen.

• Hemlösa förbjuds att sova på allmän plats, samtidigt som de ska garanteras plats på härbärge.

• Religiösa samfund ska godkännas av parlamentet, som inte behöver motivera eventuellt avslag.

Nästa parlamentsval hålls våren 2014 och är det sjunde fria valet sedan kommunismens fall.

Annons

Rekommenderade artiklar

Hemlösheten ökar i EU

Hemlöshet

Hemlösheten ökar i över hälften av EU:s medlemsländer och flera nya grupper har hamnat på gatan.

Fria Tidningen

Ungern röstar om flyktingar

Söndagens ungerska folkomröstning om EU:s kvotflyktingsystem får kritik: ”Det hela är ett löjligt skådespel.”

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu