Krönika: Gröna kamouflagebyggen | Fria.Nu
Fria Tidningen

Krönika: Gröna kamouflagebyggen

Byggsektorn är lite av den dolda miljöbrottslingen. Enorma mängder energi går åt för att tillverka betong, stål, aluminium och mineralull och för att värma upp våra hus. 40 procent av de kemikalier som produceras byggs in i våra hus. Många av dem är skadliga, till exempel cancerframkallande eller reproduktionsstörande och sätter därmed de boendes hälsa på spel.

På stadsbyggnadsnivå leder felaktigt byggande till ökad segregation, dålig stadsmiljö, till att jungfrulig mark äts upp av vägar, p-platser, kontors- och industriområden.

Hur vi bygger avgör hur vår fysiska livsmiljö blir. Och eftersom byggandet berör samtliga delar av vår komplexa miljöproblematik måste ett sant ekologiskt byggande baseras på helhetsperspektiv.

Men har vi något att oroa oss för? Storsatsar inte byggbranschen på miljö nuförtiden? De monterar ju solceller, bygger passivhus, anordnar ekobyggmässor och miljöklassificerar enligt olika system.

Lite skrapning på den gröna ytfinishen visar dock snabbt att det som döljs därunder inte är särskilt hållbart. Många hus som byggs idag har beräknad livslängd på 60 år vilket är betydligt sämre än under det utskällda miljonprogrammets dagar. Byggbolagen satsar ofta på det som syns, stora energislukande glaspartier och lyxiga köksöar med marmorskivor, medan billiga och dåliga lösningar döljs under ytan . I "hållbara” Hammarby sjöstad i Stockholm valdes till exempel enstegstätade fasader som kan orsaka fuktskador efter bara några månader.

Dagens byggande präglas av slarv, kortsiktighet och vinstmaximering. På en överhettad bostadsmarknad går även dåliga lägenheter att sälja och hyra ut.

Men klassificeringssystemen då, ska inte de utgöra en garant för bra miljöprestanda? Systemen är många och ofta krångliga att sätta sig in i. De fokuserar framför allt på energieffektivisering under husets driftstid och sväljer förvånansvärt många giftiga byggkemikalier och tveksamma konstruktionslösningar. Till skillnad mot när det gäller ekomat finns inte samma klara riktlinjer och definitioner för ekobygg. Ingen skulle kalla en konstgödslad och giftbesprutad tomat för ekologisk men när det gäller hus kan i princip vad som helst kallas grönt.

Dessutom är allmänhetens kunskaper runt byggande oftast begränsade. Hur många bostadsköpare eller blivande hyresgäster kräver innehållsförteckning på huset, begär livscykelkostnader eller säger : ”Jag vill inte ha någon pvc-matta i badrummet, för jag vill inte att min bebis ska få i sig ftalater och bli hormonstörd?"

Fakta: 

Cathrine Bülow är redaktör för Ekobyggportalen.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu